Rob Hefferan
fotografier? Nej oljemålningar! Jag som älskar realism i alla olika dess former är helt till mig av dessa målningar. Det är alltså Rob Hefferan som är mannen bakom penseln och duktig är väl bara förnamnet.
Ni hittar mycket mer på hans hemsida, http://www.robhefferan.net/index.html
MERA MADDE
Madde som också var dagens intervjuoffer är otroligt begåvad så förtjänar verkligen en plats i rampljuset här på bloggen, en liten stund som hon får äran att visa upp det hon lägger så många timmar av fritiden på.
Det jag beundrar med Madde är hennes drivkraft att hela tiden utvecklas. Samt att hon faktiskt vill göra något gott av sin konst och inte bara behålla den till sig själv. Hon har på många sätt användt sin talang för att påverka eller hjälpa andra vilket jag tycker är ytterst fint.
Hon har en sida där all hennes konst är samlad på. www.deviantart.com, där kan vem som helst bli medlem och dela med sig av sin kreativitet och det man skapar. Här ryms alla, allt ifrån nybörjare till profisinoella tecknare. Ett litet tips till er där hemma som kanske har liknande intresse men inte vet vart du ska göra av det? Då kan du för det första höra av dig till mig eller.. bli medlem på sidan! Ett perfekt tillfälle att få respons och träffa likasinnade människor.
www.neffo.deviantart.com, här hittar ni Madde och alla hennes teckningar på en och samma plats.
Här kommer några av Maddes personliga favoriter, men också de mest populära på hennes sida. Hon var lämnat små kommentarer tillhörande bilderna också!
"En bild jag ritade kort efter jordbävningen och tsunamin i Japan. Dedikerad till folket."
"Link har du nog hört talas om. Från Nintendos Legend of Zelda."
"Min egen karaktär Matthew Justice i en lustig form..."
"Dedikerad till en gammal bekant till min syster som vad med i en väldigt svår mopedolycka. Jag ville ge honom lite motivation att ta sig igenom den och bli frisk snabbt. Det bästa är att, trots hans skador som kunde gjort honom förlamad, så klarade han sig galant, på otroligt kort tid."
"Min första tatueringsdesign till en ungdom från Kanada som kontaktade mig via deviantART."
"Jag har precis börjar rita digitalt med en Bamboo Tablet i Paint Tool SAI. Nu är det inte bara traditionel anime/manga som gäller, nu börjar jag gå in på professionell level!"
Om ni har några extra frågor till Madde, eller kanske vill henne något helt annat hör av er till mig här eller så hittar ni henne på hennes sida som är länkad där uppe!
Moderna museets favorit!
Robert Rauschenberg. Monogram, 1955 – 1959
”I en tid när idéer om måleriets renodling dominerade valde Rauschenberg att friskt blanda måleri och skulptur, klädtrasor, tidningsklipp och bortkastade föremål till detta jättecollage - eller som han själv benämnde det: combined painting. Den ensamma och lite sorgsna geten står mitt i en samtid av rymdfärder och vardagsskräp, som en hjälte utan hjältemod, en motståndare trots allt, utan illusioner.”
En del av förklaringen, modernamuseet.se
För oss idag är inte denna typ av konst så chockerade ny som den var när den skapades, idag är vi väl bekanta med den moderna konsten och dess typiska utseende, vilket bidrar till en mildare uppskattning vid första anblick. Denna stil på konst tillhör i allra högsta grad modern konst, då det var under denna tidsperiod som modern konst verkligen fick sitt fäste i Sverige. Men den moderna konsten har också utvecklats åt det mer extrema hållet under 2000-talet vilket gör att denna get som då var en nyskapelse idag endast känns som feg och blek jämförelse med dagens skapelser.
Dock är ”Monogram” lika hyllad då som nu, och är en av Moderna museets mest populära verk.
Som det står i förklaringen så var tidsperioden när ”Monogram” skapades dominerad av måleriet. En tid då både Rune Jansson och Eddie Figge hade sin storhetstid med sina målningar. Man kan praktiskt taget påstå att när något dominerat genom tiderna så har det i slutändan fört med sig något nytt, en motsatts.
T.ex. Romantiken som uppstod som reaktion på den materialism och tro på förnuft som var en världsbild man hade inom kulturen under upplysningen. Sen som reaktion på romantiken, kom realismen som inte alls trodde på att känslan var tillvarons kärna. Och så vidare. Här kan vi se samma mönster, att efter en tid då målandet dominerat finns det ett dolt behov av att utveckla och förändra det. Vilket Rauschenberg verkligen tog till sig då han kombinerat målning med skulptering och annat ”skräp” som tillsammans bildar hans konstverk, Monogram. Under 1900-talet var det många konstnärer som slutade med målandet och fortsatte med skulptering eller arkitektur, t.ex. Torsten Renqvist.
När man först synar konstverket utan någon som helst bakgrundsfakta kan det bli lite förvirrandet. All kombination av så väl material som skapningsmetod gör att det kan bli för mycket att ta in på en och samma gång. Men samtidigt har olika uttrycksmedel en tendens att göra iakttagelseförmågans syfte tydligare.
Konstverkets centrala punkt blir alltså geten, det är det första ögat koncentrerar sig på. Kring geten ser vi alltså det som förklaringen vill kalla ”vardagsskräp”. Jag kan tycka att vi kan se tecken på expressionism som fick sitt fotfäste just kring 1900-talet, då getens ansikte till största del är täckt med starka färger som är en av expressionismens tydligaste tecken. Som de hörs på namnet så handlar expressionism (engelska expression = uttryck) om att många konstnärer började uttrycka sina känslor mer och tydligare, främst genom starka färger. Dock står det i förklaringen att denna get är lite sorgsen och ensam, vilket kanske inte för mig personligen går ihop med de glada och starka färgerna, som ger ett helt annat budskap. Jag uppfattar det som att färgerna symboliserar en påtvingad glädje hos geten som försöker dölja sin sorgsenhet. Som i sin tur kan kopplas till människans ofta påtvingade lycka och glädje. En glädje och lycka som vi i ett moderns samhälle ofta strävar efter, men kanske inte alltid når, men till vilket pris som helst vill uppnå.
I förklaringen stöter vi även på ett ord som figurerade hos den tidigare konstnären Clay Ketter – vardag. Det kanske inte är så konstigt för under just 1900-talet så blev socialrealismen ett samlingsbegrepp för den samhällskritiska synen som kom att spela en stor roll inom konsten. Samma sak hos Clay Ketter, där kunde vi se tydliga tecken på ett missnöje med dåtidens samhälle.
Vad är då syftet? Min första spontana utläggning till detta jättekollage var att konstnären ville poängtera såbarheten en människa bär i ändå ett ensamt samhälle, men också samtidigt visualisera den ”skit” som omger oss. Eftersom de så fritt väljer att använda sig av ordet skräp kan jag tycka att skräpets mening i konstverket är att just vara skräp. Att ”Monogram” har blivit både Rauschenbergs och Moderna Museets favorit måste stärka min hypotes om att ingenting i detta konstverk har lämnats åt slumpen, varje pappersbit och penseldrag har haft sin mening.
Detta för mig är samhällskritisk då den genom sin lekfullhet och association till dadaism ändå lyckas på något sätt hånfullt klandra både de som är omkring oss och hur vi hanterar det. Jag tycker främst att ”Monogram” ställer frågan om hur vår omgivning är uppbyggd, hur vi handskas med den och vad vi gör åt det. Den kanske inte ger några svar, men den tysta, ensamma och sorgsna geten ifrågasätter genom sin existens.
Vi analyserar ofta kring både syfte och vad det är vi ser. Vi glömmer ofta dock ifrågasätta varför. Vad är syftet med att påpeka det? Jo, ibland behöver vi visualisera tankar på något
annat sätt än de uppenbara. Ett konstverk är oftast en tolkningsfråga, men kanske med en röd tråd som åskådaren får kombinera sina egna personliga tankar med. Vilket gör att konstnären i slutändan endast blir en förmedlare av en tanke som vi åskådare hjälper att växa.
Robert Rauschenberg kombinerar olika uttryckssätt för att få vardagsskräpet att i sin tystnad tala om vardagsallvaret. Tänk att man med så enkla medel som skräp kan få människor att påverkas!
Tandpetare!
Det är lätt att fråga människor om de kan måla, rita, eller sjunga. Det är alltså lätt att sätta namn på det. Samtidigt finns det så många olika sätt att skapa och vara kreativa på.
Här är ett.
Detta är alltså Wayne Kusy som har tillverkat detta skepp av tandpetare. Den första spontana tanken som kom upp var, "tänk va roligt om det skulle börja brinna"
Hahaha.
källa, http://existenz.se/out.php?id=32117
Brian Dettmer
Brian Dettmer är alltså mannen bakom dessa konstverk som utgår ifrån böcker. Mycket visste jag
om böcker men inte att någon kunde använda dem till konst också. Min första fråga som ploppar
upp är, hur avgör han vilka böcker han ska skära sönder? Det ser lite ut som den äldre
generationens böcker. Andra frågan lyder, min hjärna kan liksom inte tänka så långt och
finna i en förståelse hur någon kan vara byggd på det sättet att den har så otroligt mycket
tålamod och ork som han har. Jag antar att all den tålamod som inte finns i mig och i andra
människor på något sätt landade i honom.
Även fast jag inte under några omständigheter skulle kunna åstakomma samma sak så måste
jag säga att jag blir fylld av imponisation. Hittade på det ordet precis just nu. Eller finns det?
Vilket är värst, hitta på ett ord som inte finns eller ett som redan finns och inte veta om det?
Men det jag skulle komma till var, att jag blir mäktigt imponerad. Andra kan sjunga, andra
dansa men en del kan skära ut bläckfiskar och båtar ur böcker.
Han har verkligen hittat historierna i böckerna. Bokstavligen!
Nu har inte jag någon direkt källa, men vi kan väl använda oss av denna:
http://existenz.se/out.php?id=31809
LIP ART
Tänkte visa något jättehäftigt och unikt jag hittade! En tjej som målar på läppar, så kallad lip art.
Hur häftigt var inte detta då?
Ni hittar mer av henne, läppar och hennes övriga konst här
http://viridis-somnio.deviantart.com/
BOKKEI
Vill ni se mer av Marias/Bokkei -konst? Klickar er in här då för sjutton gubbar
http://www.bokkei.se/
Tycker förövrigt att gud har lyckats vara sådär sjukt orättvis igen. Förstår liksom inte meningen med att stoppa en och samma människa full med massa talang och låta oss andra gå utan!!!
KIM NOBLE
Det visas ett videoklipp där man får "träffa" några av dessa personligheter. En är en 20 årig gay man. En annan en gammal katolsk tant, en tredje är en 12 årig tjej. Det är så facinerande att höra vad dessa personligheter har att säga. Alla hennes personligheter har egna e-mailsadresser, som får enskilda mejl från samma terapeut.
Psykologer menar att barn som varit med om en traumatisk uppväxt, en så hemsk och brutal uppväxt att vi inte ens kan föreställa oss det. Det är då de kan leda till att det blir för mycket för en person att hantera. Därför avskiljer sig hjärnan och delar upp personligheten i flera delar vilket gör att vissa personligheter inte har några som helst hemska minnen om sin barndom men vissa/eller bara en personlighet går och bär på detta.
Men det var inte detta jag skulle komma till. Utan att alla dessa personligheter har fått tipset att måla. Ria heter den 12 åriga tjej som är närmast sanningen om Kims personlighetssplittring. Hon har målat ett par mycket intressanta målningar som avspeglar henner/deras verkliga barndom. När hon intervjuas upprepar hon hela tiden "Man ska inte ta det dåliga godiset. Bara det bra godiset. Jag tog det dåliga därför är det mitt fel"
Det är så spännande att terapeuten inte bad dem att skriva eller prata utan just måla. Jag har hittat några av hennes målningar, några av dem visades i programmet. Jag vill inte ens försöka börja analysera utan bara ta in det självklara som man ser. Jag känner att om detta var så mycket för en person att det ledde till en personlighetssplittring, så tror jag inte att jag är redo för att dyka in det. Men det skulle minst sagt vara väldigt intressant.. men också hemskt.
Under programmet förklarar de olika personligheterna hur man kan se deras personlighetsdrag i målningarna och det är så sjukt intressant.
Detta är målningar gjorda av personligheten Ria. Hon som alltså är närmast sanningen om deras hemska barndom.
Om ni är intresserade av att läsa mer, eller se målningar av alla olika personligheter (de finns uppdelade efter namn) Klicka er in här!
http://www.kimnoble.com/virtual_galleries.htm
planer
Nu mina vänner ska jag försöka bota huvudvärk och magont med lite kreativt arbete.
Tänkte måla lite.
Återkommer med resultat och svar på en kommentar senare!
Hörs senare!
carolina gynning
Jag är så kräsen. Har inte fått upp någon tavla på min vita vägg än.
Men finns det någon tavla jag skulle vilja ha. Så är det någon av dessa
Dessa är ju självklart gjorda av Carolina Gynning. Kollade upp vad de kostade och vart man kan köpa
Klicka här
http://www.agnetagynning.com/carolina/bestall.html
Dock är det bara litografier och storleken ligger runt 62x65.
Pris runt 3000-4000 vilket inte var så farligt, synd bara att de inte var större.
Förlåt Sandra
Herregud vilken begåvad människa. Förlåt Sandra. Var bara tvungen att sno dessa bilder och visa!
Vill ni se mer?
Klicka här
www.bananaspoon.blogg.se
The Beautiful
Har skrivit om denna boken innan, The Beautiful Gestalten.
Hur kan man inte bli inspirerad av detta? Får sån lust att måla.
Mås..te.. måå..ååå..laaaaaa...
ps. ni hittar resten här http://www.flickr.com/photos/teohyc/5141838104/sizes/l/in/photostream/
Kulturmagasinet
Hej
I och med att jag varit sängliggande 90% av dagen har jag hunnit med att titta både på Antickdeckarna och Kulturmagasinet. (även Sex and the city, Desperate housewifes och South park - men sådant nämner man inte i kulturbloggen)
Kollade precis på ett intressant avsnitt av kulturmagasinet, där man pratade mycket om Alvar Alto. En finsk designer och formgivare som verkligen satt ett avtryck på Finlands formgivning och våra vardagsrum.
De pratades mycket om varför Finlands design håller i sig så hårt. Jag lyssnade inte så mycket på vad expertpanelen utan började tänka på realistiska och verkliga svar på den frågan. Jag kan inte annat än utgå från mig själv, min familj och min släkt - och vad finsk design betyder för oss.
Personligen så älskar våran släkt allt som är finskt. Känns väldigt patriotiskt men i Finland är det väldigt modernt att ha inhemska design-saker. Allt från koppar till möbler.
I Sverige känner jag inte av samma behov att ha just svenska design-prylar utan vi använder oss av IKEA och thats it.
Vi här hemma har bara Iitala tallrikar och glas. Alla vaser är just designade av Alvar Alto eller Marimekko.
Muumin, Marimekko, Iitala och Pentik är något som domineras i alla finska hem tror jag. De håller en viss kvalité, anses lite som status prylar men är också vädligt fina. Just att de blivit så moderna finner jag inget svar på, men att de är det - råder inga tvivel om (ni skulle sett dagen innan julafton inne på Pentik = död)
En finsk familj köper hellre en handduk från Marimekko än något billigare märke. Generellt.
Det som min familj tycker är en fin gest från min sida är att min balklänning kommer just från Marimekko och har slutats tillverkas och är numera one of a kind. Lite som att hedra sitt hemland på ett ytligt sätt.
Det är just det som är en speciell tvist inom finsk design, Pentik och andra märken är att en viss collection av muggar eller tyger upphör efter ett tag. Efter det är kopparna värda mycket, mycket mer. Inte bara pengar- mässigt men också för dig, då har inte alla dem. Vilket gör det väldigt speciellt.
Vi köper dem absolut inte för märkets skull. Utan mycket är just för att de oftast är mycket vackra, speciella och betyder mer för oss finnländare än en kopp från IKEA.
Just nu går det väldigt bra för Finland på den fronten då många andra länder har fått upp ögonen för deras design. Det tycker jag deffenetivt Sverige saknar, något svenskt. Vi har sållt mycket av det som var vårat och mycket av det som fortfarande är vårt är inte eftertraktat.
Det är alltid en bra start för ett märke när man har en konsumtion i sitt eget land som visar stabilitet, sedan när den sprids utomlands är det bara ett stort +!
Personligen är min favorit (som alla mina vänner vet) Marimekko och deras mönster Unikko. Dock är alla deras mönster väldigt vackra.. och dyra. Men detta är min absoluta favorit.
Och numera kan man hitta allt i detta mönster. Som jag, jag har alla min skolmappar i det mönstret, min musplatta osv osv.
Min framtida bil? ja tack
Mode
Jag är ganska modeintresserad. Låter ganska fult när man erkänner det själv. Men vilken tjej är inte det?
Mode kan ju på många sätt representera en kultur, iaf när man väljer att klä sig efter personlighet eller normer.
Ligger och läser lite modemagazin och hittade tips om en bok "The beautiful, Gestalten"
En bok full med inspiration och väldigt vackra bilder.
SÅ VACKERT!
Det där med konst
Det där med konst. Sitter och tittar på Dave Coopers fulsnygga bilder. Jag blir på något sätt frustrerad när jag börjar tänka på det. På vårt sätt. Hur vi människor fungerar och vad vi gör.
Att skapa något, precis vad som helst som du känner är rätt. Du vet att detta representerar dig. Att sedan blir placerad i massa fack måste vara jobbigt. Att bli analyserad och placerad, att någon säger vad din konst heter på konstspårk. Vad det är och vad det symboliserar.
Varför måste vi dela in dem. Varför har vi genrer av huvudtaget. Varför finns behovet att ge en grupp människor, en grupp böcker eller målningar ett gemensamt namn.
Jag tycker det är fult på något sätt, att generalisera. Att placera in oss skapar en kraft innom oss som medvetet eller inte kommer försöka placera sig själv in i en av dessa fack. För det finns alltid ett fack som är bättre än det andra. Och vad händer då? Jo det vi skulle skapa från vår egen vilja, det blir kontrollerat av yttre krafter, av samhället normer och regler.
Detta gäller inte bara när vi skapar, målar eller dansar. Detta gäller allt. Vår personlighet, vi kommer till slut ta till oss rollen för vad denna grupp står för och anamma den i vår livsstil. Till slut gillar vi vissa saker, utan att vi egentligen vet varför. Men vi vet att det passar in, och det är allt som betyder.
Vad jag tycker är mest synd är när ungdomar anpassar sig efter stilar och inte sih själva. De vet hur man ska vara, bete sig och se ut för att bli accepterad. Jag blev ledsen när Madelen i intervjun sa att största orsaken till mobbning är utseende. Jag vill inte leda in detta i en stor inre debatt om hurvida utseende spelar roll eller inte. Det jag tycker är mest synd är att det inte idag finns plats i samhället att vara sig själv.
De personer som är sig själva blir uppfattade som uppmärksamhetssökande. Istället tycker man att man ska passa in. Jag blir extremt oroad när jag kollar igenom skolkatalogen och märker att 90% av alla killar har på sig samma saker. Det är som en skoluniform som inte skapats som regler, utan en osynlig regel som vi själva har skapat. Det finns alltså ett undermedvetet sinne som har snappat upp hur alla ser ut, och för att inte sticka ut så följer man mönstret och dessa osynliga regler.
Jag tycker bara att mycket av det vi gör är kontrollerat av ett mönster som finns runt om oss. Samma mönster är det som får oss att tro att vi ska jobba, få familj och dö. Vi borde tillåta mönstret att töjas, att den skulle visa oss andra möjligheter.
Livet är människans bästa tid, sjunger Markus Krungegård och jag kan inte hålla med mer. Så varför ska vi slösa bort det på att passa in. Varför inte bara vara oss själva, jag lovar, vardagen blir mycket mer intressant då.
Dave Cooper och hans fulsnygga målningar som svävar i ett mellanläge mellan kost och serier. Jag tycker det är snyggt att han inte placerats i ett fack.
Dock tycker jag det är fult av SVD att skriva att "Dave inte låter sig placeras i ett fack" nästan som det vore upp till honom själv att placera sig. Det är det inte. Det är vi, och SVD som tillsammans har valt att kalla Dave för ett undantag. Hade han bara gjort serier så skulle det varit VI och SVD som placerat han i det facket. Han som konstnär har inget val.
Bilderna är tagna från Svd.se
Avundsjuk? Svar Ja
Här kommer en till Time-lapse painting! Herregud vad hon är bra. Jag är impad men på samma gång så avundsjuk. Denna gång är det pensel hon kör med.
Ni hittar med på hennes blogg http://bokkei.blogg.se
Kjam på er!
NU HAR GUD VARIT ORÄTTVIS IGEN
Varför ska hon få vara SÅ bra? Om jag ens hade hälften av hennes talang skulle jag vara nöjd. Gud, vi har lite att prata om. Nu har du varit sådär orättvis igen!
Hittade detta på Fokis.se dvs. tjejen som blir avbildad. Konstnären hittar ni på hennes egen blogg med massa snyggt i, bokkei.blogg.se
Konst?
Tänkta bjuda på Marcus Anderssons, 18 Svenljunga, bildkonst. Väldigt kreativt. Modern konst. Berörande. Känsloväckande. Gripande. Helt genialiskt.
Man kan nästan höra "Hajen-musiken" i bakgrunden när man bil för bild närmar sig slutet. *Tam..tam.. tam.tam.tamtamtamtamtam taaaa*
Någon med andra konstnärliga åsikter?
Mitt uppe i allt
Hej! Ett levnadstecken såhär efter helgen.
Fingrarna är teckta av bly och jag håller på att teckna för fult, skuggteknik står på schemat och jag sliter som ett djur för att få allt perfekt!
Här får ni ett smakprov på vad som föresegår så återkommer jag ordentligt om några timmar eller imorgon
Ber om ursäkt för den dåliga kvalitén, cambilder såhär för en snabbis.
Men behöver öva mer..
Inspiration. Kreativitet. Var? Hur?
Sitter hemma och skissar så mycket jag orkar. Läser Estetisk verksamhet Bild hemifrån och att själv få prioritera när och var jag skissar/målar passar min kreativitet utmärkt. Det borde vara så för alla, det är inte många som styr över sin kreativitet. Inte jag iaf.
Just nu går det väldigt sakta. Kreativiteten och inspirationen är mycket låg, vad gör man då?
När jag börjar skissa så känner jag oftast i början om det går eller inte. Ibland är det bara fel-fel och då är det bara att sluta direkt, istället för att bli frustrerad.
Men går det bra så ökar det kreativiteten och glöden. Blir första skissen bra, brukar resten gå bra med.
Mitt problem är dock att jag skyndar mig fram. Jag vill byta färg. Byta skiss. Jag vill bli klar, och blir nöjd fort. Därför lägger jag inte så mycket tid på mina skisser, jag låter dem aldrig ligga utan vill slutföra direkt.
Idag kändes det inte helt okej, men jag fortsatte. Men slutade innan frustrationen kunde knipa tag om mig.
Jag söker ofta inspiration utifrån, internet eller musik. Att du sitter och målar helt fritt och lyssnar till musik kan påverka dig på alla möjliga sätt. Ibland brukar jag kunna se vad jag lyssnat på genom färgerna jag använt!
Jag har gjort ett litet inspirationskollage som jag oftast gör. Det finns så mycket vackert där ute som man kan samla intryck ifrån. 
En snabb skiss (Varför det är så mycket kroppar är för att det ingår i min kursplan)
Lite inspiration!
