När jag kom till Sverige.

Nu lät det verkligen som mina föräldrar skickade hit mig i en kartong.

Jag börjar om.

...

Jag har många starka minnen från när jag var liten. Många av den baseras på när jag undrade över så mycket. Kommer ihåg en dag när alla skulle samlas på skolgården, gick nog i 2an och plötsligt skulle vi sjunga in våren. Först undrade jag vem den där våren var? Och varför skulle man sjunga in honom? Vadå in? Hur sjunger man in någon? Va? Hallå?

Jag fattade aldrig att det var årstiden våren. Så där sjöng man och väntade på att någon skulle komma men det gjorde de ju självklart inte.

Lite samma sak när jag var och tittade på "Vildanden" på Borås stadsteater. Jag satt och väntade in en ande som i anden i glaset eller lampan. Så kom det en and, alltså fågeln. En djup besvikelse som jag aldrig lyckades komma över under pjäsen.

Men nu till saken. Fick et tips idag och som den trogna bloggare jag är så måste jag dela med mig av detta.

Ikväll är det premiär för Tingsholmsgymnasiets vårblandning. Detta är faktiskt Jörgen Sandbloms 30e och sista vilket gör att han förmodligen lagt lite extra hjärta och kraft i denna. Under tre kvällar med start idag kommer ni kunna ta del av Tingsholmsgymnasiets begåvade elever som bjuder på musik, sång, kör, solister och mycket mer och allt går i temat "Musiken vi minns". Detta är ett guldläge för familjer och musikintresserad att gå och lyssna då de kommer framföra musik av musiker de minns med sin egen prägel på det, blandningen kommer vara stor så det passar alla åldersgrupper.

Nöjer ni inte bara med detta? Då ska jag tala om att utöver Tingsholms elver så kommer det varje kväll bjudas på en hemlig gästartist. En för varje kväll!

Föreställningarna börjar varje dag samma tid, 19.00
Det kostar 130kr/vuxen och 70/barn eller studerande

Hittar ni inte dit, eller vill ha mer info? Mejla eller kommentera!


Ps. med risk för att låta som en tant i en 40års kris, men har ni märkt hur djävulskt fort det blev grönt? och hur
mycket vitsippor det finns överallt?

Arkitektur och byggnades kan te sig på olika sätt. Idagens moderna samhälle dominerar ofta glas och vinklar den moderna arkitekturen. Men ni måste hålla med om att städerna skulle vara så mycket roligare och intressantare om det rymdes lite konst i arkitekturen också, kanske såhär:

Sammansatt yta nr 5(sektion vänster) 1996

”I sitt skapande vill han ha fasta ramar: Svensk byggnorm passar utmärkt. Tag en basvara: som här IKEAs köksinredning. Han bygger upp den igen, exakt samma form och mått, men med små, men tydliga förändringar. Som Perstorpsplattan i skåpen. Och han delar av kökspaketet så, att det blir oanvändbart; riktar i stället vår blick på hur det ser ut. Egentligen. Den lilla förändringen för in något av en mänsklig dimension, fast minsta möjliga. Ett ting ur vardagen blir en geometrisk, abstrakt skulptur. Han öppnar en dörr till byggvarorna och den historia, den vardag där de hör hemman; en annan till konstens, där tanken rör sig friare. Hur välbekant är det välbekanta, egentligen? Clay Ketter söker friheten så nära det regelbundna som det går att komma. Någon har kallat honom "praktisk visionär". Hans konst för tankarna till Marcel Duchamps objekt, till de ryska konstruktivisternas ingenjörskonst eller till amerikansk, kylig, minimalism. Hos Clay Ketter möts de i folkhemmets köksinredning från IKEA”

En del av förklaringen till konstverket.

Det går inte undgå det faktum att Clay Ketter i grund och botten är utbildad snickare. Vilket förmodligen har bidragit till den snickarinspirerande avspeglingen på hans konst. Självklart blir jag förundrad vid första anblick av konstverket. Det är en ordinär köksmöbel generell i sin existens, dock med uteblivna köksluckor, vad är det för speciellt med detta?

Utan ovanstående förklaring hade jag aldrig personligen kunnat komma fram till den korrekta tolkningen.
Han rycker ut en del av vardagen och placerar den i ett helt annat sammanhang som till en början kan verka ologiskt eller oförståeligt, vilket inte är konstigt. Vi är vana att se denna möbel på visst sätt och på en viss plats, vilket gör att när vi beskådar den i ett helt annat sammanhang är det svårt för oss att ändra vår uppfattning, i alla fall inte så snabbt.

Borde inte detta vara något väldigt positivt? Att han tar något som vi dagligen beskådar på ett visst sätt (eller kanske inte alls beskådar) och slänger nytt ljus över den. Han får oss att ändra våra tankar, vilket är något av de viktigaste inom konst – påverkan.

Hur välbekant är de välbekanta, egentligen? Är verkligen en fråga som blir fastsittande efter att ha granskat konstverket. Hur mycket ser vi av det som dagligen omringar oss?
Till en början kan verkligen konstverket verka obetydligt i dess enkelhet.
”Det är en del av ett kök, inget nytt ju? ”Är en tanke som hela konstverket kan ha utgått ifrån. Att vi har den inställningen gentemot vår omgivning, men nu ger han oss en orsak att stanna upp och verkligen betrakta den. Inte i dess vanliga miljö, vilket gör att den första reaktionen som man får förändras och konstverket står för de logiska svaret.

Det finns många faktorer som bidrar till att denna konst klassas som just modern. Den uppenbara förklaringen är tiden då den skapas, och den moderna looken konsten har. Men jag kan tycka att tanken bakom konstverket också speglar den tid vi lever i nu. En tid som mer och mer grundar sig i stress och tidsbrist, samt en tid fylld med begäran av saker i ett redan prylgalet samhälle där slit och släng metoden är en livsstil. Vi ägnar ofta inte tid åt det vi redan har, utan hellre på det vi vill ha. Vi stannar sällan upp och betraktar det lilla och obetydliga i vardagen, men om vi gjorde det skulle vi förmodligen uppskatta det mer – och det lilla och obetydliga skulle då istället vara meningsfullt och en viktig del som tillsammans med allt annat kompletterar vårt liv.

Att detta konstverk just är en avbildning av ett kök spelar inte så stor roll i själva sammanhanget. Det är själva intrycket och tanken bakom som gör att köket bara blir en symbol för det bakomliggande syftet. Det skulle i praktiken kunna vara en avbildning på vad som helst, allt ifrån en vattenkran till en toalett.

Den största orsaken till varför jag gillade detta verk är att jag tycker om att bli motbevisad samt gillar jag konst som på riktigt påverkar, får en och tänka och lämnar en förståelse. Vilket detta gör. Denna konst är inte lika inspirerande och kreativ som den brukar vara som jag gillar. Dock har denna en tydlig tanke bakom sig som ifrågasätter vårt levnadssätt idag vilket jag verkligen uppskattade.

Clay Ketter splittrar vardagslivet och plockar ut de ouppmärksammade delarna i den och förnyar dem genom våra blickar. Ibland krävs det bara en IKEA-möbel för att öppna våra ögon!

Dans kanske glöms av ibland? Inte längre!

Hamid Ben Mahi står för dansinlägget idag. Hiphopdansare som han är i grund och botten bjude han publiken på en resa genom hans liv generöst med en ärlig känslighet. Berättelsen framförs genom minnen, tal, bilder och självklart dans. I grund och botten handlar det i dess enkelhet om hans livsberättelse och liv där han uppriktigt berättar allt. Mycket kan vår yngre generation relatera till, all orättvisa, ojämnlikhet och rasism.

Visst låter det spännande? Jag blir alltid lite smått imponerad när man väljer ett annat uttrycksmedel än de självklara. Här kombineras många och jag tror slutresultatet kommer bli mycket mer kraftfullt och uttrycksfullt då man använder sig av olika sätt att gestalta hans liv.

När? Onsdagen den 6 april
Tid? Klockan 19.00 -> längden är ca 50min
Vart förköper du? Stadsbibliotekets biljetkassa, 033 35 35 35 (genialt nummer!!!)
Men hur mycket kostar det då? Vuxen 160kr / Ungdom 80kr

Regi: Guy Alloucherie
Koreografi och dans: Hamid Ben Mahi
Text: Guy Alloucherie och Hamid Ben Mahi
Text och video: Martine Cendre

Här får ni smaka på vad som komma skall:

Hej vänner!

Här kommer ett tips. Kommer ni ihåg inlägget jag skrev om bloggaren Bokkei?
För er som vill veta vart man kan få tag i dessa magiska pennor som även har ett namn
"Promarkers" heter de, och här har ni svaret ni grubblat tillräckligt på! Inte bara till er
 men också till er som är trötta på er gamla blyertspenna och oljefärger -
testa något nytt! Promarkers har verkligen blivit nya it-grejen på kort tid, inte så konstigt när man sett vad för några underverk dessa pennor kan göra!

Här till er, från mig. En direktlänk till en svensk sida som säljer Promarkers och andra tillbehör:
http://www.inframescrapbooking.se/produkter/avdelning/farglaggning/ka
tegori/pennor/produkt/promarker_rubber_stamping_set_2/

Ni som missade inlägget om bloggaren som för mig är ansiktet för promarkers, hennes blogg,
otroliga målningar och filmer hittar ni här:
http://bokkei.blogg.se/

Critics Choice Movie Awards priset


Guldbagge priset


Oscars priset

Vilken tycker ni är finast? Till utseende, form och design?
Min personliga favorit är CCMA-priset
Dock är det mer prestigefyllt att få en Oscar

Hej kära blogg. Som jag lovade skulle ni få veta mer om PA Halls terass som just nu håller på att byggas vid de tidigare kulturhuset i Borås. Det är därför de nuvarande "kulturcentret" istället har placerats nere vid Viskan tills PA Halls terass blir färdigt.

För något år sedan när försalget fortfarande var ganska färskt, studerade jag det verkliga förslaget för Pa Halls terass. Jag analyserade förslaget, försökte kritisera det som fanns att kritisera och här får ni se resulatet.

Dock måste jag varna er. Det är en tung text, relativt lång och omfattande. Men ganska intressant om man senare ska titta på hur resultatet blev. 

I detta första förslag om hur de skulle ske redogör alla parter vad de är i behov av inom rimliga gränser.
Kyrkans församlingshem behövde minska ytan då de inte krävs så mycket yta på 500-600personer i veckan. Detta förslag känns mycket rimligt då de tänkt logiskt och ekonomiskt. De vill numera ha en mindre lokal som skulle funka som ett mindre mötesrum istället, såklart ska de vara tidsenligt och modernt. De skriver redan i de första förslaget att de är mer än villiga att dela detta med kulturhuset vilken är en mycket bra början till detta anbud. Många oenigheter kring ombyggnationer handlar ofta om vem som ska ha vilket utrymme, när krykan nu menar att de är villiga att dela gör att förslaget mer rimligt.

Bäckängsskolan är öppen för integrering mellan lokaler då många står oanvända under kvällar och sena eftermiddagar. Detta visar att Bäckängsskolan är redo att medarbeta kring förslaget. Att alla tre parter är sams när de ska konvergera lokaler ihop och är angelägna inför ett förslag.

Kulturhuset har redan från början fått beviljelse för att renovera om sina lokaler. De har i detta förslag redogjort vad deras visioner är med all yta samt budgeten. Kulturhuset för fram sina visioner på ett mycket kortfattat sätt, men det som nämns låter rimligt för både PA Halls terrass framtid samt har en visentlighet för Borås som stad.
Att förena denna plats med resten av staden skulle vara en fördel till hela Borås. Att få ihop en förenad stad leder i slutändan till ett mer förenat folk. PA Halls terrass kommer att byggas och för att detta ska bli en sensation bland folket i Borås måste denna plats vara lättåtkomlig, attraherande för människor – och i detta förslag beskrivs PA Halls terrass som en mycket förenad del till resten av innerstaden. Att folk kommer åt denna plats gynnar inte bara Borås medborgare utan också PA Halls terrass. Pengar kommer läggas på denna ombyggnation, och för att den i slut ändan ska kunna göra någon nytta måste vi göra så människor i olika tillstånd har möjlighet att ta sig dit.
Att kulturhuset har tänkt införa ett torg centralt runt denna plats skapar stadskänslan från innerstaden och binder ihop den med resten av Borås. PA Halls terrass ska vara modern och stilrent byggd, den ska passa in i vår tid samt hålla sig länge in i framtiden. De vill behålla den grönska som idag finns på denna plats och det skapar ett samband till resten av Villastaden som omges av träd.

Att detta förslag inte består av så mycket mer information utan mer är som en introduktion till vad som komma skall, gör att det inte finns mycket att kritisera eller modifiera. Det som står i deras förslag är fullt möjligt och väcker inga mottankar. Detta första förslag är dock bara en stadsbildsstudie och en detaljplan saknas.

10 augusti 2009 kom den färdigt utformade detaljplan för PA Halls terrass.

Där kopplade man det mesta till de tidigare förslaget och sedan går man rakt på sak.
Den yta där PA Halls terrass befinner sig just nu ska rustas upp. Parkeringsplatser ska på den östra delen tas bort. Detta glädjes miljön av. Genom att begränsa parkeringsplatserna kommer detta bli en mer miljövänlig plats.
Att det är miljövänligt är visentligt för andra delar av PA Halls terrass. Området är inramat i grönska idag och ger en nära relation till naturen. Om platsen skulle vara grön samt beblandas med parkeringsplatser skulle inte bara ge ett hycklande intryck men att blanda asfalt med grönska har aldrig innan gett naturintrycket.
Att man tar hänsyn till de som är beroende av bil för personer med nedsatt rörelseförmåga är utmärkt.  
Borås är redan känd för sin rika kultur då staden pryds av vackra statyer från ena sidan till den andra, detta skulle förstärkas genom en ny och nutida ”kulturplats” som skulle bli en ny mötesplats samt en ny plats som skulle sättas på kartan i Borås, en plats att visa upp.

Skateboardpark
Man vill även införa en skateboardpark i stället för de parkeringar som ligger på den östra delen. Man hoppas att detta kommer införa lite ungt blod till Pa Halls terrass. Att införa en skateboard hall vid ett gymnasium väcker frågor. Att införa en skateboard hall när de på andra sidan staden vid Lundbyhallen (”idrottscentrumet” i Borås) redan ligger en? Då vill man veta om denna plötsliga skateboardentusiasm kan styrkas av något? Behöver Borås verkligen så många skateboardhallar? Att förstå visentligheten i att placera något så sportsligt/kroppsligt nära kultur, religion och skola känns plötsligt väldigt oklart.
Att utföra en undersökning på ungdomar i Borås om de finns fog för att införskaffa en skate-plats till, skulle vara ett bra förslag innan man börjar bygga detta. För om resultatet sedan skulle bli att den inte används skulle bara vara ett dagligt hån mot alla som får ta del av synen av skateboardparken.
Om man vill få in ungdom i PA halls terrass borde man först undersöka, vad vill Borås ungdom ha? Kyrkan, kulturhuset och Bäckängsskolan har redan fått lägga fram förslag hur de vill hantera ombyggnationen, de har fått lägga in egna önskemål också. Varför när man nu plötsligt tänker på Borås ungdomar, har man inte fått låta dem säga sitt? När det nu råkar vara så att det finns ett gymnasium så nära till hands och även är en del av detta förslag, varför har man inte frågat dem?
Att inrikta sig på just skateing känns som en fördom om 2000-talets ungdomar. Skateing är en minoritet bland alla sporter i Borås. Självklart är det förståeligt att man inte kan placera en fotbollsarena kring PA Halls terrass, men ni förstår poängen.
Man borde prata med ungdomarna, göra undersökningar innan man bestämmer sig för att börja bygga detta, man måste bevisa att det behövs, att det är eftertraktat och att ungdomarna verkligen vill ha det. Att det sedan blir en plats för skadegörelse och graffiti skulle ge motsatt effekt, och pengarna skulle vara bortkastade.

Miljötänkande
Man vill ha nya och ansenligare trottoarer, detta förstärker även det miljö-tema som skulle vara kul att framföra till besökare. Att människor skulle gå mer runt denna plats gör det automatiskt till en mötesplats om man jämför med att alla skulle åka bil – det blir inte samma kontakt människor i mellan.
Hela PA Halls terrass omges av olika höjdskillnader vilket förslaget vill se som spännande och intresseveckande, då undrar man vart hänförelsen kring att värna om de rörelseförhindrade, att PA halls terrass ska bestå av olika trappor och liknande sätter stora hinder för rullstolsbundna.
De vill även förtydligöra höjdskillnaderna med rinnande vatten som införs mellan nivårena.
Det känns som mycket visioner på en gång, men för att skapa den mer naturrelaterade miljön skulle ljudet av rinnande vatten göra en stor skillnad. På papper låter denna idé väldigt genomtänkt och bra, förhoppningsvis lever resultatet upp till visionerna.
Med tanke på att Borås är Sveriges andra regnigaste stad kanske vatten inte är det mest välkommande elementet, men för att hålla oss till natur/miljö temat skulle detta förstärka en mysig känsla. Det måste dock göras på rätt sätt, i denna detaljplan förekommer inga detaljer kring varje enskilt projekt med det skulle vara intressant att i en sådan här plan få se lite av deras visioner på djupet, därför lämnar detta förslag en tveksam ton i det.

Kulturhusets entré/restaurang
Att kulturhuset entré behöver ändras råder inga tvivel om, den behöver bli mer tydlig för människor som kommer dit. Att utsidan redan ger ett trevligt uttryck borde insidan vara minst lika välkommande och varm. Den tidigare entrén på kulturhuset som var beläget vid Bäckängsgymnasiet var entrén kal, kall och tråkig. Man känner en liten förvirring kring vad biblioteket ligger vart man ska gå för att hitta de olika momenten, när man träder in där för första gången. Att de ska åtgärda denna trista entré kommer gynna PA Halls terrass på många sätt – första intrycket är som alltid viktig!
Här kommer även en hjälpande hand till de rörelseförhindrade igen, de ska sänka hela planet med 0.6meter – bra!
En av deras större projekt blir restaurangen som ska finnas i denna kulturbyggnad. Detta är en otroligt bra idé. Detta skulle göra att man lockar människor dit för andra orsaker än bara kultur (man skulle samtidigt locka olika åldersgrupper och kanske skulle någon finna intresset för kulturen på denna plats)
 De skulle göra att många stanna längre på denna plats. Syftet med denna ombyggnation är att få PA halls terrass som en riktig mötesplats, att införa en restaurang i konceptet är genialiskt. Människor gillar att träffas, och brukar göra det över mat.
Men för ett sådant här ställe gäller det att maten, service och inredningen håller standard. Matställen förlorar lätt sina kunder. Att skolan ligger jämte gör att många ungdomar kommer kunna ta del av denna restaurang snabbt och lätt från skolan när maten i skolan inte duger. Att skolan ligger såpas nära bringar bara mer kunder till restaurangen.

Geoteknik
Vid denna punkt har de gjort undersökningar, denna ena är dock framtagen 1945 och den andra 1960, de har undersökt vilka slags markförhållanden det finns i detta område. För det otränade ögat kan detta verka som en relativt åldrad undersökning som man borde förnya. Dock kanske sådana markförhållanden inte ändras så ofta eller mycket för att det ska kunna påverka dessa undersökningars trovärdighet. Men man tycker att det borde framstå i denna text, alla har inte den kunskapen runt markförhållanden.
De undersökningarna gäller främst radonhalten i området, resultaten av dessa undersökningar har utställt att radonhalten är normal i detta område. Att ha tagit fram sådana här undersökningar kanske är ett kriterier för att kunna göra en sådan omfattande ombyggnation som det är tal om, men om det inte är det så är det väldigt ambitiöst och noggrant att tillägga en sådan undersökning. Att göra det får hela förslaget att verka mycket proffsigt och övertygande.

Gränser
Att PA Halls terrass saknar tydliga gränser på vissa ställen då de stora volymerna Kulturhuset, Bäckängsskolan och Gustav Adolfkyrkan omringar den på många sätt benämns nästan som negativt i denna plan. Att det skulle vara negativt förstås inte. Att ytan svävar ut och sedan ”tynar bort” till kanterna ökar sammanhållningen till resten av staden samt de närliggande bostadsområden, främst då villastaden.  
Då har man satt mycket vikt vid förrummet som ska placeras vid entrén till PA Halls terrass och ska bli den största länken till centrum. Detta förrum ska förstärkas genom att man ändrar på korsningen vid Gustavs Adolfgatan och Sturegatan och omvandlar detta till en mer gångvänlig plats. När detta sker kommer det att stärka kopplingen till staden genom att man kan gå fram och tillbaka mellan dessa parter utan problem.
Att de tänker på att skapa en fin arkitektur på Pa Halls terrass om man ser det från centrum är viktigt som det redan sägs, att människor beundras av PA Halls terrass skapar nyfikenhet och en speciell attraktion till den, det kommer på så sätt locka människor dit. Förhoppningsvis kommer hela byggnaden vara av finaste kvalité på arkitekturen, så att de inte lägger krutet på en specifik sida av byggnaden.

De vill även gallra vissa träd kring Gustav Adolf kyrkan. Detta kan komma att kritiseras från olika håll. Men i och med att träden försvinner, så försvinner inte den totala känslan av natur- och miljönärhet. Att hela platsen ska förnyas skapar en tveksamhet till att som är gammalt, att dessa träd ska gallras bort är inte en så stor sak i sig. Det kommer finnas så mycket annat att fokusera på, blomster, vattendrag och spännande tryck på torget.

Budget
När något kostar pengar, mycket pengar är det alltid ett känsligt ämne. Att man kunde lagt alla dessa pengar på något annat är ett uttjatat argument. Att PA Halls terrass ska bli verklighet är redan fastställt så att avslöja budgeten är längre inget känsligt utan det är ren fakta. Att det är de tre huvudparterna som står för kostnaderna är inget annat är självklart. Vill de ha förändring så köper de förändring. Det råder inga tvivel om att, om PA Halls terrass blir som det är tänkt så kommer den dra in alla kostnader inom året.
Att se en budget på papper kan vara svårt att hantera. Men när resultaten är färdigt, det är då man kan diskutera hur väl pengarna användes. Förhoppningsvis har budgeten snålats med till det yttersta för att få så mycket för pengarna som möjligt. Att de tre parterna gått ihop och vill dela ytor låter inget annat än ekonomiskt

Slutsatts
Att denna detaljplan är mycket utförlig, rimlig och intresseväckande resulterar i att det inte finns mycket att kritisera. Det som finns är små punkter som anses att de redan har åtgärdat i nästa förslag. Det finns lite att kritisera med det lilla är även något, och det måste åtgärdas så av de slutsatser så anses det visentligt att ge ut även ett tredje förslag, vilket det också finns idag.
Personligen anser jag att denna detaljplan för PA Halls terrass är en mycket omfattande plan där de tagit det mest viktiga i åtanke. Det är ett bra förslag med få brister och det finns inga tvivel om att denna plats kommer att förbättras på så många sätt.
Idag är det mycket yta som går till spillo, och mycket yta som inte används på rätt sätt. Det är ingen central plats då den ändå innehåller mycket centrala platser så som kyrka, skola och kulturhus. Att skapa en ”piazza” där dessa tre parter går ihop skulle vara något nytt för många städer, och detta skulle kanske bli något som Borås skulle bli uppmärksammat för. Förhoppningsvis kommer PA Halls terrass bli en succé med tanke på att tid, kraft och pengar som lagts ner. Det låter utmärkt på papper, förhoppningsvis blir resultatet lika utmärkt.


Va tycker ni?

Förlåt. Kan inte riktigt släppa taget om Margaretha Sturessons bok "Om det så skulle kosta mig livet", några inlägg ner.
Gick in på youtube och letade fram en film där i vi praktiken får se hur demonutdrivningar går till. Herregud, vad är detta för människor? Detta ska vara goda, kristna människor. Om det är sånna här människor som "står nära" Gud så vill jag inte ha med religion att göra.

Detta är dock en demonutdrivning, då de kristna tror att pojken är besatt av homosexuella demoner och att de ska drivas ut. Herregud..


Föreställ er Margarethas situation, detta i 7 timmar om dagen, dag efter dag..

Jag har lyckan att kunna studera kulturhistorian vilket kan bidra positivt till min blogg, då den handlar om just kultur. Men att veta bakgrunden till kultur är lika viktigt. Och vem kan nämna kultur utan att tala om de gamla grekerna?

Det antika Rom
En jämförelse mellan Antika Rom och Antika Grekland

Den generella uppfattningen mellan de antika Rom och de antika Grekland är den att det är Grekland som tillförde det mesta till kulturen, byggnadskonsten, konsten och skådespelet under den tiden, och att sedan kom Rom och tog alla ära för det.
 Är detta sant eller falskt?

"Redan de gamla grekerna..."  brukar man ibland säga. Men vad gjorde nu grekerna?
    Redan 2500 f.kr har det funnits hus gjorda av sten i Grekland på den lilla ön Kreta. Det finns många myter kring denna plats och det har spekulerats kring härskare och andra historier. De restes sedan ett palats på denna plats, men det förstördes. Varför? Det finns många svar på det och alla är tyvärr spekulationer, men man tror mest på någon naturkatastrof som jordbävning eller vulkanutbrott.
  Här kan vi alltså börja grekernas utveckling, redan här finns det spår av ett skickligt folk som senare kom att bidra med mycket av den kultur vi har idag.
  Efter denna händelse kom landborna att ta över utvecklingen i Grekland, främst invånarna i Mykene.

Grekland får sedan en blomstringstid som aldrig förr, kring 750 f.kr börjar befolkningen växa avsevärt. Vad som händer med landet i följd av den kraftiga ökningen av människor är förstås att städerna utökas och blir större.
   Grekerna var först med det mesta och även myntet var något som de kom på, kring 700 f.kr införde grekerna myntet till världshistorien, efter det blev det mycket viktigare med handel. Mycket av det som hände i Greklands utveckling har påverkat vårt liv idag på många olika sätt.


Vem var då en typisk invånare i Grekland? Om jag skulle ställa en typisk grek från antika Grekland framför dig så skulle det förmodligen vara en man. Han skulle inte vara varken slav eller en inflyttad man utan en tvättäkta grek. Han skulle förmodligen vara krigare eftersom det var ett vanligt krav för att få vara med i det dagliga samhällslivet.
   Människorna i allmänhet i staden var resonliga, de diskuterade innan de fattade beslut. Det är alltså ingen chock att demokratin har sitt hem i Grekland.

    För att kunna ha en fungerande stad så krävs det regler.  Ca 594 f.kr tog Solon makten i Aten och införde olika saker som hjälpte den enskilda individen i staden att kunna leva mer rättvist.  T.ex. han mildrade lagarna, och han gav alla fria medborgare rösträtt. Han var även mannen med den smarta idén att skriva ner alla lagar, så att alla människor skulle ha tillgång till dem. Dock kan man ifrågasätta detta, kunde alla läsa? Och vad menas med ”alla fria medborgare”, dvs. slavarna förblev slavar och hade därmed inget att säga.
   Under den tid som Perikles var den som styrde Aten (446 – 429 f.kr) så stärktes det demokratiska tankarna. Perikles var mycket stolt över den utvecklingen han tillförde Aten just kring det demokratiska området. 
    ”Vårt startskick är ingen efterapning av våra grannländers lagar. Nej, vårt statsskick är snarare ett föredöme för andra. Det kallas demokrati, för styrandet är inte samlat hos några få, utan hos majoriteten. Och medan lagarna ger alla lika rättigheter när det gäller privatsaker, är det den enskilde medborgarens som bestämmer om han ska ha ett offentligt uppdrag, och fattigdom är inget hinder om bara hans goda egenskaper kan komma staden till godo” – Perikles.
    Något vi känner igen idag? Tänk att vi idag nästan har ett identiskt sätt att styra vårt land på som för flera tusen år sedan, är det inte fascinerande? Eller har vi inte utvecklats? Eller så är det bara så att denna Perikles och alla involverade kom på ett vattenfast sätt att styra ett land. Perikles nämner även att de är ett föredöme för andra, för oss och för Rom. För alla.
    Dock hade grekerna en direktdemokrati, dvs. alla samlades på torget och röstade här och nu i den frågan som togs upp.
   Dock finns det ännu en visentlig skillnad mellan idag och då, att det var endast medborgare som fick rösta. Och det var inte vem som helst som var medborgare, inga kvinnor, slavar eller invandrande arbetare fick inte säga sitt på torget när det röstades.
   Idag skulle inte en direktdemokrati fungera, just för att det bor 9 miljoner människor i Sverige. Alla har även rösträtt; arbetarna, kvinnorna, invandrarna, alla. Det skulle inte gå och samla alla på en och samma plast (vad skulle det vara för plast?) och försöka diskutera en fråga. Dels för att vi är för många, dels för att alla inte är insatta, dels för att människor behöver jobba. Att bestämma över ett land är ett jobb (idag kallat politiker) och alla kan inte ha samma jobb. Idag diskuteras många fler frågor än då. Så även om det finns likheter mellan idag och då, måste vi även kunna se skillnaderna. 


   Hur var synen på människan? Personligen tycker jag att grekerna hade en mycket intressant syn på människan. Förebilden bland människor var ingen modig hjälte. Istället såg man upp till människor med mänskliga drag som var sig själva och kunde visa sina känslor. Gråta, fly och kämpa. Grekerna var mycket självmedvetna, därför hade deras funderingar ett stort fokus på just människan som de ansåg vara naturlig. Men kanske det allra viktigaste som tog upp mycket av deras intresse var kroppen, den skulle man använda på rätt sätt. Och vad var rätt sätt? Idrott.
   Hur man bäst imponerade på en grek var genom att vara duktig på idrott. Vilket inte gör det konstigt alls att vi fått de Olympiska spelen från Grekland.
 

    Till en början var konsten i Grekland bastant och mycket enkel. Men med tiden utvecklades den. Grekerna kom underfund med att allt inte behövde vara synligt. De började studera hur en människa såg ut på riktigt, och la märke till att står man på sidan så syns endast en axel. Man tillförde konsten med denna upptäckt. Jämfört med Egypten som hade mycket konstiga propositioner när de avbilade människor så hade grekerna utvecklats enormt på det konstliga planet.
  Genom att studera människan så kom man fram till en annan upptäckt, avbildningen av foten. Man studerade propositioner och man började förstå hur man skulle måla av dem på rätt sätt från olika vinklar, den första foten som blev avbildad korrekt framifrån var 500 f.kr.
  
    Konst var något som låg nära hjärtat hos grekerna och de ägnade sig mycket åt det, senare övergick de till skulpturer. Varför blev just de grekiska skulpturerna just så populärare? Till skillnad från t.ex. det egyptiska sättet att skulptera så hade grekerna ett mycket mer realistiskt sätt. Allt utgick ifrån att det skulle vara så verklighetstroget som möjligt.
  Så istället för jättelika stenmassor stora som berg som egypterna hade (just för att ju större något var ju mer makt hade det/den) så avbildade grekerna människan i dens rätta storlek, så som människan var.
   Grekerna använde sig av finaste råvarorna till sina skulpturer, det var allt från brons till marmor. Men det viktiga med dessa material var att de skulle ”lysa” eller glänsa. Man målade ofta statyerna med genomskinlig färg som fick dem att blänka och skina.  
  Under den helleniska perioden i greklands historia händer något med konsten, den förändrades. Figurerna blev mer individuella och hela tiden mer och mer dramatiska. 
    En berömd staty från denna tid är ”Den sittande boxaren” när man tittar fort ser man bara en vältränad kropp som sitter, men när man studerar den så ser man vissa drag som gör just honom speciell. Han har utsatts för prövningar och påfrestningar under livets gång, och det syns. Varje staty skulle vara unik, precis som varje människa är.

Under mykensk tid nådde den grekiska keramiktillverkningen en höjdpunkt. Det som kan symbolisera denna tid är de geometriska symbolerna på gravurnorna som kommer från tiden runt 700 f.kr.
   Dock tog staden Korint över som den ”ledare” över keramiktillverknigen. Här började man hämta inspiration utifrån, speciellt Orienten. Hela tiden utvecklades keramikkonsten och i slutet började man experimentera i krukmakeriet. Man gjorde dem svarta eller röda, motiven växlade från vardagliga bilder till mer erotiska bilder. Mer eller mindre blev krukan en statussymbol.

Något du kommer att få skåda om du åker till Aten är de väldiga teatrarna. Det är faktiskt så att templen och teatrarna är de som kännetecknar de antika grekland mest.
  Att utvecklingen av dramat har störst anknytningar till Aten är orsaken till att du hittar de största och mest bevarade teatrarna från antiken just där.
  När Aten vann kampen mot perserna, det var just under denna tid som grekerna utvecklades på scen, ifrån lovsånger till faktiska skådespel. Skådespel som vi fortfarande kan uppleva om och om igen på världens olika scener.
  Lovsångerna som sjöngs var främst riktade till fruktbarhetsgudinnan Dionysos. Dessa sånger kom att kallas dionysossånger.
  Till en början var det ingen skillnad på publik och skådespelare, man sjöng och drack alla ihop i en röra till Dionysos ära. Som allt annat utvecklades detta och blev mycket avfattat.  Dessa sånger framfördes oftast istället av präst och kör, och dans var blandat med sången. Allt detta gjordes utomhus.
  Teatron är namnet på den plast där publiken satt i en halvcirkel framför skådespelarna/sångarna, där sångarna framförde sin sång kallades Orchestra. 
 

Aristoteles skriver på 300-talet f.kr en bok Ars Poetica. Där förklarar han hur dramatik fungerar. Han förklarar hur pjäsen kommer till sin höjdpunkt, dvs. peripetin i en pjäs. Han beskriver hur det följs av tragedier, katastrofen och i komedierna en vändning till det bättre.     Detta är något vi har kvar idag, ska vi analyser en film, pjäs eller en bok kan vi använda oss av denna dramatiska kurva och peripetin. Det är faktiskt såhär många av dagens filmer är uppbyggda.

Musik och filosofi är också två nämnvärda delar av den grekiska kulturen. Vi kan tyvärr inte spela upp musik från antika Grekland, eftersom vi inte har någon aning om hur den lät. Dock finns det andra sätt, vi vet t.ex. vad de gamla filosoferna tänkte och tyckte om den.
    Pytagoras han var en man som sysslade med samband mellan musik och matematik. Hur funkade det?
   Han hävdade även att det fanns ett samband mellan mänskliga själslivet och kosmos. Dessa tankar förblev kvar tills Platon tog sig an dem och spann vidare på dem. Inte bara Platon fascinerades av Pytagoras tankesätt, utan även Aristoteles började fundera i dessa banor. De hävdade att vissa tonarter var farliga och nedbrytande, medan andra var tvärt om, dvs. uppbyggande och hälsosamma.
    Aristoteles hävdade att man kunde använda sig av musik för att rena och frigöra människan från det som skapar förtvivlan och förvirring hos oss.
   Detta kan vara sant och falskt på olika sätt. Att musik har en lugnad effekt på olika människor är sant. Dock är detta något från person till person, och grekerna borde sett det på samma sätt som med statyerna – varje människa är unik och upplever/känner olika saker av olika ting.
     Annat som grekerna har varit grund till är matematiken, nytänkande kring rymden osv. Grekerna är fadern till mycket som vi idag har. Jag tror även att Grekland trivdes med att vara en förebild för andra. Sedan kan man spekulera i hur just denna befolkning kom på ”allt”? Var det just det tillfället i historien som gjorde det, eller hade något annat land kunnat göra samma sak?
  Något land som verkligen tog Grekland till sin största förebild är Rom, som utnyttjat mycket av Greklands idéer och ”tagit över” dem lite? Eller är detta bara en myt? En feluppfattning?

Rom har en mycket mer intressant början än Grekland, fast dock har både någon form an myt i början av deras ”storhetstid”. 



   Det finns i alla fall två berättelser till hur allt började i Rom, den första handlar om två bröder som är söner till en krigsgud och blir uppfostrade av en varghona, sedan dödar den en brodern den andra, den brodern som blir kvar grundar Rom.
   Den andra handlar om en man som flyr med sin far på ryggen och grundar staden efter faderns död. Både är förstås myter.
  Varför heter de inte ”en jämförelse mellan antika Grekland och antika Italien”? Jo, sanningen är den att romarna var bara ett var många italienska folk.
   Samtidigt som Grekerna (ca 700 f.kr) inför myntet, sätter de igång landet och det blir allt mer viktigt med handel. Omkring samma tid när Rom är erövrat av etruskerna som utvecklade en högkultur i landet så börjar de handla med just Grekland men även andra länder.
    Precis som grekland börjar Rom växa, men under styret av Alexander den store. Landet fortsätter att växa fram till kejsar Trajanus död 117 f.kr. Rom är då hur stort som helst, och innefattar många länder kring medelhavet, bland annat nuvarande Spanien och Frankrike (även norden).
   Hur kom det sig då att Rom/italien lyckades växa så oerhört? Det kan man tacka(?) deras ledare; de har varit välorganiserade, modiga och disciplinerade. Dock var romarriket mycket centrerat, och det var bara Roms medborgare som fick några fördelar av alla erövringar.
     Varför störtade Romarriket? Det säger sig självt att det är svårt att kommunicera när man har ett så stort rike, och man hade ingen tillit till någon. Ledarna gick bakom ryggen på varandra, och för ett sådant stort rike är det viktigt att just ha starka ledare. Faller de, faller hela landet.

    Romarna byggde vidare på de kulturella traditioner som fanns i Grekland. Man kan säga att de tog dessa traditioner och blåste nytt liv i dem. Något som inte många vet är att Romarna och Grekerna i själva verket var mycket olika varandra.
  De grekiska signaturbyggnaderna var alla byggda på kolonner, dvs. pelare. Dessa byggnader var luftiga, och man fokuserade på att ha en känsla av ett ”uterum”, att förena ute och inne till en luftig och framför allt en vacker byggnad.
   Rom hade helt andra prioriteringar, istället fokuserade Romarna på själva rummet, inne. Och centrum av detta rum var människan.
    Men som jag nämnt tidigare var Grekerna mycket självmedvetna, och satte sig själva i centrum också. De var fängslade av sig själva och nyfikna på människan, egocentriska rent ut sagt. Romarna satte ju också människan i centrum, men på ett helt annat sätt. För Romarna var människan i centrum samma sak som att ha makten.
    Vi vet att Grekerna var kända för vackra teatrar och tempel. Men de Romarna var mest kända var vägarna. Deras vägar gick ända upp till Nordeuropa. På dessa vägar reste man fram och tillbaka i sina vagnar. Man har hittat enorma hjulspår i dessa vägar, så man har dragit konklusionen att trafiken på dessa vägar måste varit ofantlig.
  Man kan likna dessa vägar som Romarrikets blodomlopp. Det som kanske är det mest fantastiska är att medan romarna byggde vägar till höger och vänster, lyckades vi i Europa under vår tid som vi kallar medeltiden (som faktiskt var några hundra år senare) inte bygga en ända väg.
  ”Alla vägar leder till Rom” – och det gjorde de. Allt som allt byggde de 300 000 kilometer väg, helt otroligt!

   Dekorationen på främst konst är något som de tog över helt och hållet från Grekerna. Man har hittat det som kallas kolonner i grekisk stil, men de använder inte till samma syfte. De lades utanför hus och byggnader som dekorationer, och Romarna döpte om dem till pilastrar.   För grekerna var dessa pelare inte en enskild sak, utan de tillhörde helheten av ett tempel och kunde endast vara vacker tillsammans med resten. Hos Romarna var dessa pelare ”individuella” de var vackra en och en, och hade ett mer dekorativt syfte än hos grekerna, där var de bärande och sammansvetsade med resten av tempel och byggnader.
    Romarna tog myntet som Grekerna hade infört och satte sin signatur på det, inte mindre än en bild på kejsaren. Detta är ett bra exempel hur de tog något som var grekernas med satte en ”modern twist” på det, sin egen twist. Bilder på kungen på mynt har vi idag i Sverige, och det har vi faktiskt Rom att tacka för. 




Romarna hade ett helt annat sätt att avbilda saker och människor. Grekerna hade ett realistiskt sätt, man kan nästan säga att Romarna hade ett naturalistiskt sätt. De ville verkligen visa hur verkligheten egentligen. Från dessa tankar skapade de ett djup i sina målningar, hur?    Man använde sig av skuggor för att skapa detta djup och ge en ännu mer realistisk bild av hur verkligheten såg ut. De menade att om man bara målade av ett träd rakt upp och ner, så skulle det inte se verkligt ut, därför använde man sig av skuggor för att betona detta.
   Grekerna var mycket sparsamma med färger på sina målningar jämför med Romarna, istället använde sig romarna av alla färger när de målade.

Hur bodde de?
Bostadsstandarden i staden var mycket hög. Nästan alla familjer ägde en egen bostad. De flesta av husen var formade efter Artim-modellen, dvs. ett öppet rum i mitten, där hade man en bassäng där man lät regnvatten falla ner. Runt dessa fanns pelare (precis som i Grekland) statyer och fontäner. Det fanns även mycket målningar i husen, avbildningar var allt ifrån vardagliga saker till historiska händelser, och kanske det mest häpnadsväckande; landskap. Att de målade landskap är ett bevis på att de inte bara tog efter men gick även egna vägar, detta var något som grekerna inte gjort.
   Det fanns även mycket mosaik i hela Romarriket. Romarna utvecklade en egen mosaikteknik, där bilderna mer och mer började likna realistisk konst precis som i deras vanliga tavlor. De kunde även skapa dramatik i tavlorna, man målade upp stridsscener med höstar som föll osv.

Precis som beträffar Grekernas musik, så vet vi knappt något om Romersk musik. Ända skillnaden är att vi inte i Romarikets fall har några filosofer som sagt sitt om musiken. Men vad vi vet mer av är deras skådespel.
  De förde den grekiska traditioner med teater vidare och ansåg den vara mycket viktig, de byggde teatrar över hela riket, och många av dessa precis som i Aten står kvar fortfarande.
  Något som skiljer Romersk teater ifrån Grekisk är att i Romersk finns det ingen grekisk kör. Det som var mest populärt hos folket var komedierna.
  För Rom var det ytterst viktigt att behaga folket med den teater det tyckte om. För att få folk att samlas var ett knep att få dem att lyssna på politiska seminarier. Mycket på teaterscenen var krigsinspirerat. Något som var riktigt populärt var riktiga strider på liv och död mellan krigare som utfördes av professionella krigare, dessa kallades gladiatorer. Vem som dog och inte var upp till kejsare, Tummen upp och förloraren fick leva, och tummen ner..

Inom just teatern var Romarna mycket innovativa och bidrog mycket nytt till denna i grunden grekiska tradition. De är upphovsmännen till pantomimen, ett stumspel som framfördes till musik, något vi idag har kvar. Man införde skådespel där kvinnor för första gången fick delta. Det var olika mimföreställningar där man improviserade. Ofta slutade det med våld och sex.
Här kan vi tydligt se hur saker och ting utvecklades och fick ett erotiskt avslut, detta t.ex. i Grekernas  krukkonst, där motiven efterhand också blev erotiska.

 I Grekiska teatrar förekom både sång och dans. Romarna i sig var inte så förtjusta i dansa. Istället tittade de mer än gärna på professionella dansare som oftast var kvinnor. Och precis som mycket annat fick detta en mer erotisk betydelse.

Hur ska man då binda ihop säcken? Hitta en sammanfattning till dessa så kulturfyllda länder? Kanske med att avsluta det påståendet som hela texten står i grund på? Förmedlade Romarna Grekernas kultur vidare eller var det innovatörer inom kulturen?
  Att påstå att Rom snodde idérna från Grekland vore mycket naivt men mest av allt fel och okunnigt. Grekland var ett land som har gjort mycket stort för den värld vi har idag, de la en stabil grund som man sedan kunde bygga vidare på. Det är exakt vad Romarna gjort. De har tagit detta kulturella arv från grekerna, vårdat det men samtidigt byggt på mer. Grundtankarna finns fortfarande kvar, de förstörde inget, utan de byggde en till våning på grunden.
  Greklands vision var nog att sprida sin kunskap, vara förebilder och förmedla sina tankar. Det var det ingående meningen i det hela och jag tror nog de var nöjda med att någon tog över lite av deras och spred det vidare till resten av världen.
  Man kan likna denna kunskap som ett kulturellt byggnadsprojekt som skippades över till någon annan. Visst kan man tro att det grekerna skapade var nära perfektion, men det går alltid att utveckla en ide eller tanke. Det finns alltid något att bidra, även till den bästa. Det är precis vad jag tror Rom gjorde, de tog grundidéerna och fortsatte spinna på dem.

Det Rom gjorde var att inspireras av Grekland och ta hand om dessa värdefulla uppfinningar och tanker, men även att behandla dem och göra dem till något eget. Allt som funkade för Grekland behöver inte funka för Rom. Därför var Rom tvungen att göra om dem, så att de skulle vara mer passande för deras land.
 Man skulle kunna säga att Grekland är mamma till Rom, Rom har tagit grundtankarna från sin mor men sedan gjort om dem, blåst nytt liv och kanske till och med moderniserat dem.
   Men att härma, eller ta efter någon är ju ett sätt att visa beundran på ett radikalt sätt. Man vill visa att man tycker det de gjorde var så bra att man tog efter och lät sitt land och sina invånare ta del av detta stora och fina.
 Man kan sammanfatta det med att Romarna har tagit efter Grekerna, men på ett mer godhjärtat sätt. Något intressant hade ju varit om Grekerna och Romarna hade sammanbetat kring konst och teater under samma tid, de hade blivit mycket bra. Både hade intressanta sätt att tänka, och Rom och grekland hade nog varit de perfekta arbetskamraterna
Även de största tankarna har brister, man kan alltid bringa något nytt till en tanke. Och de största tankarna behöver inte alltid vara rätt för alla – redan de gamla Grekerna.. visste det.

Riga var verkligen vackert och verkar vara ganska underskattat. Det är ingen som åker dit på semester av ren självklarhet. Dock har de en rik historia där, även Sverige är inblandat i ett hörn, och Svenska porten står ännu kvar.
Jag blev faktiskt chockad när guiden började mala på om Sverige, om och om togs Sverige upp i olika historiska sammanhang. Och ändå har jag aldrig hört någonting i skolan, aldrig har någon nämnt Lettland och Sverige ens i samma mening.

Jag tycker Riga är på tok för underskattat. Om man nu inte gillar kulturlivet (som det finns mycket av) är staden full med strippklubbar, nattklubbar, mysiga restauranger och mycket lettiska klädmärken. Det borde väl locka en stor grupp männiksor? En weekendresa räcker för de flesta.

Nu ska vi istället gå hundra år bak i tiden. Det var då Riga blev en europeisk metropol och plötsligt var staden full av intressant arkitektur. Även idag imponerar baltikums största stad med diverse mordena byggprojekt. Reklam för stora gallerior i guld med fontäner osv prydde hela staden. Överallt byggdes det nytt och man är väldigt ihärdiga i att visa sig från sin bästa sida.

I början av förra seklet så kom de till fem högklassiga byggnader i jugendstil som passar perfekt in i stadens annars ganska jugenddominerande stil. Dessa hus som byggdes står fortfarande kvar. Vissa bättras på och andra byggs om till mer mordena byggnader.

Sin självständighet är något som Lettland är mycket stolta över. Jag som turist märkte det främst genom maten, kläderna osv. Man vill gärna behålla Lettland lettiskt. Jag besökte kanske 4 affärer som finns i Sverige av kanske 40, alla andra var från Lettland eller baltikum.
När de frigjorde sig från Sovjetunionen 1991, det var då byggruschen tog fart. Man hade en stark inhemsk efterfrågan och med lågavlönad arbetskraft fick man som man ville. Det blev dock inte riktigt som man ville, de stora jugendmästarna som satt avtryck på staden försvann (t.ex. Saarinen, Lindberg och Wasastierna) Lettlands byggnadskonst har haft sina svängar. Och detta är bara början på deras resa genom en tät skog av byggnadshändelser.

Mycket har det gått igenom för att nå dagens resultat, nämligen en otroligt vacker stad.

Något som jag tänkte på i efterhand var när farmor noterade hur rent det var överallt. Det var det verkligen. Jag vet dock inte vad det beror på, men jämfört med Göteborg så är Göteborg en soptipp.
I de stora galleriorna glänste marmorgolvet, allmänna toaletterna var superfina och det var verkligen fräsht överallt. Ett stort plus!

En annan sak som jag förundrades över var allas nykterhet. Jag har varit i Ryssland, och en tidig kväll där på en lördag går inte ens katten nykter. Här såldes det lika billigt och lika mycket vodka som i Ryssland, dock såg jag inte en ända som var onormalt påverkad. Inga slagsmål, bråk osv på två veckor! Alltså är det ganska barnvänligt också.

Dock finns det tiggerskor lite här och var, och vår guide berättade att dessa är profesionella tiggerskor och att man aldrig ska ge dem pengar. Dock gör det lite ont i hjärtat att gå förbi med mätt mage, och shoppingpåsar när de ligger på marken med amputerade ben och armar och inte ge en slant.
En annan sak som var vanligt var snatteri. Främst ska man vara försiktig på nattklubbar där de är experter på att fiffla med dina pengar när du betalar med kort i baren, så: kontanter, kontanter och kontanter!

En sak till, du kommer inte långt med egenska heller. Då ca 60% av befolkningen kommer ifrån Ryssland är det väldigt ryssdominerat. På förpackningarna är det inte Engelska/Tyska/Spanska/Svenska -översättningar som vi är vana vid. Istället är det Rysska/Lettiska/Estlänska, de lever lite som en egen kontinent.
Som tur talar min farmor Rysska, men annars var det påhittat teckenspårk som gällde!

Så nu har ni fått er personliga guide till er framtida resa till Riga!
Have fun!











Har massa andra på lager, men nu har ni fått ta del av mina favoriter!
Enjoy!

Jag tror inte detta kommer som en chock för er, men jag var på en kulturresa i somaras. Någon som höjde på ögonbrynen? Nej tänkte väl det..
Min farmor och jag reser regelbundet ihop, en salig blandning på resemålen. Allt ifrån festön Kos till Paris.
(Hur många vuxenponäng ger det, kulturresa + farmor? Någon som vet?)

I somaras hamnade vi helt otippat i Lettland, i själva huvudstaden Riga spenderades två veckor. Vi hade tur (eller otur?) med väderet. För dessa veckor visade sig vara de varmaste i Riga under hela sommaren. 
Inte rätt klimat att gå på statyvandring, stadsvandring, museum, kyrkovisningar och konstutställningar?

Något jag blev väldigt chockad över var att det var så vackert i Riga. När jag tänker Lettland tänker jag genast fattigdom och elände.
Jag har varit i Tallinn hundra miljoner gånger (Estland är lite som Sveriges motsvarighet på Danmark, Finländarna åker dit för samma ursäkter som Svenskar åker till Danmark, dvs. billig sprit) och jag vet hur den staden ser ut, inte mycket att skryta med. De har gamlastan som måste vara de vackraste i hela staden, annars är det mycket moderna skyskrapor i en annars så ganska förfallen stad.

Men Riga var verkligen en positiv överraskning. Dock tog vi en bussresa till landsbygden och kunde konstatera att det var inte många meter från stadsgränsen du behövde komma för att få se lite lidande.
Samtidigt åkte Västtrafiks bussar runt på gatorna. När Veolia tog över kollektivtrafiken här i krokarna skickades de gamla bussarna ner till Lettland. Och där åkte det runt. Det var hela tiden en komisk påminnelse på hur dåligt detta land egentligen mår. Den påminnelsen var behövlig, för på gatorna åkte de finaste av finaste bilarna, kvinnorna gick med klackar och barnvagn. Staden utstrålade värlfärd och lyx samtidigt som nyheterna visar hur arbetslösa står i brödkö.

De jag främst vill dela med mig från den resan är inte roliga historier om hur full farmor blev, eller vad jag shoppade. Utan arkitekturen. Jag gick runt med kameran hela tiden som en kines på Liseberg!

Riga kallas tydligen för baltikums Paris och det kan jag hålla med om. Jag slänger in en bildbomb på delar av arkitekturen:




Jag tror ni har hört talas om detta. När man gifter sig i Riga så fäster man ett lås på
bron och det ska symbolisera ett evigt liv ihop. Sedan slänger man nyckeln i vattnet.
(Måste vara en syn när fästmannen plaskar runt och leter efter nyckeln när det blir skiljsmässa?)
Detta har spritt sig över världen, och nu finns sånna här platser här och var.

















Jag ska lägga upp lite mer bilder. Detta är inte ens hälften, det finns så mycket att se där.
Föresten, hur många vuxenpoäng är det att på sommarlovet fotografera arkitektur bara sådär?
Räcker tvåmiljonersjutton?

I våras när jag studerade i Borås läste vi en kurs som hette Staden och Framtiden, istället för den vanliga strukturen på krusen så inriktade vi oss komiskt nog på Borås arkitektur och konst. Borås är ju ganska känd för sina konstverk då det känns som att i varje gatuhörn gömmer det sig ett stycke konst.
Vi fick i alla fall välja ett konstverk som ”berörde oss” eller var mer intressant för just oss. Jag valde Human Ostrich. Många har inte sett den eftersom den ligger mycket dold, så jag tyckte det var dags att ta fram den lite. För statyn är jätte intressant och vacker. Det är exakt sådana konstverk jag gillar, moderna med budskap som man faktiskt med sitt lilla russin till hjärna kan tänka kring.

Human Ostrich, (den mänskliga strutsen) är skapat på ett realistiskt sätt. Det kan man se på människokroppen som avbildats. Maria Miesenberger har använt ett ganska komiskt sätt att få fram det ändå seriösa budskapet i den, och på det sättet står den för den underhållande biten också.
Jag har tolkat budskapet som en tvärtemot effekt, att man istället för att gömma sig för sina problem ska möta och bekämpa dem.
Statyn är en daglig påminnelse om vad människor ska låta bli att göra, dvs. gömma sig för sina problem. Men också en daglig påminnelse om vad det istället ska göra, dvs. ta itu med de problem de har. Vi tror att om fler människor tolkade statyn, och förstod vad den står för skulle den kunna påverka mer än vad den idag gör.

Jag tycker det är bra att just detta konstverk fick stå ute, just för att den har en mening som känns djup och nödvändlig, detta är en lärdom alla kan ta till sig av så på så sätt berör den ju oss alla.
Men eftersom alla tolkar olika saker på olika sätt, så vi kan inte vara säkra på att detta är hur alla skulle se på det. Men precis som mycket annat är detta en tolkningsfråga, som är öppen för förslag.

                     
Vi tycker att den står för avskilt, det är bara ett begränsat antal människor som får ta del av den. Jag personligen tycker inte att den smälter in på platsen, den är placerad på en innergård med bänkar och buskar. Jag tycker den borde förtjäna en plats där själva statyn är i mer fokus, på denna plats finns det mycket som tar bort uppmärksamheten ifrån den.
Men detta kan ha att göra med att när Borås köpte in statyn att de inte redan i förväg hade en plats åt den, vilket kanske har gjort att den hamnat i skuggan.
Vad jag istället tycker är att den borde flyttas, till ett mer centrerat ställe. Där mycket människor befinner sig, jag tycker den är värd uppmärksamhet.

Här är Maria Miesenberger.

Att Maria Miesenbergers konst är ganska "realistisk" kan ha att göra med att hon är fotograf
och skulptör. Hon är van att jobba med realistiska saker och det verkar som hennes andra konstverk
blivit influerade av just det.

Här har ni konstverket i egen hög person! Långt ifrån ser statyn enkel ut, men när man kommer
närmare ser man de cirkelformade graveringarna på statyn som gör det lilla extra. Vacker!

Lite torr humor sådär..

Jag tyckte det var dags att itroducera kategorin Arkitektur/statyer till bloggen! Jag går ofta runt och bär på favorit hus, favorit statyer, favorit tavlor, citat, böcker och tankar. Därför är de så skönt att kunna samla "det bästa av min hjärna" här på bloggen. Få utlopp för allt detta.

(Bilderna är snodda från Google.se)

När jag kom till Sverige.

Nu lät det verkligen som mina föräldrar skickade hit mig i en kartong.

Jag börjar om.

...

Jag har många starka minnen från när jag var liten. Många av den baseras på när jag undrade över så mycket. Kommer ihåg en dag när alla skulle samlas på skolgården, gick nog i 2an och plötsligt skulle vi sjunga in våren. Först undrade jag vem den där våren var? Och varför skulle man sjunga in honom? Vadå in? Hur sjunger man in någon? Va? Hallå?

Jag fattade aldrig att det var årstiden våren. Så där sjöng man och väntade på att någon skulle komma men det gjorde de ju självklart inte.

Lite samma sak när jag var och tittade på "Vildanden" på Borås stadsteater. Jag satt och väntade in en ande som i anden i glaset eller lampan. Så kom det en and, alltså fågeln. En djup besvikelse som jag aldrig lyckades komma över under pjäsen.

Men nu till saken. Fick et tips idag och som den trogna bloggare jag är så måste jag dela med mig av detta.

Ikväll är det premiär för Tingsholmsgymnasiets vårblandning. Detta är faktiskt Jörgen Sandbloms 30e och sista vilket gör att han förmodligen lagt lite extra hjärta och kraft i denna. Under tre kvällar med start idag kommer ni kunna ta del av Tingsholmsgymnasiets begåvade elever som bjuder på musik, sång, kör, solister och mycket mer och allt går i temat "Musiken vi minns". Detta är ett guldläge för familjer och musikintresserad att gå och lyssna då de kommer framföra musik av musiker de minns med sin egen prägel på det, blandningen kommer vara stor så det passar alla åldersgrupper.

Nöjer ni inte bara med detta? Då ska jag tala om att utöver Tingsholms elver så kommer det varje kväll bjudas på en hemlig gästartist. En för varje kväll!

Föreställningarna börjar varje dag samma tid, 19.00
Det kostar 130kr/vuxen och 70/barn eller studerande

Hittar ni inte dit, eller vill ha mer info? Mejla eller kommentera!


Ps. med risk för att låta som en tant i en 40års kris, men har ni märkt hur djävulskt fort det blev grönt? och hur
mycket vitsippor det finns överallt?

Arkitektur och byggnades kan te sig på olika sätt. Idagens moderna samhälle dominerar ofta glas och vinklar den moderna arkitekturen. Men ni måste hålla med om att städerna skulle vara så mycket roligare och intressantare om det rymdes lite konst i arkitekturen också, kanske såhär:

Sammansatt yta nr 5(sektion vänster) 1996

”I sitt skapande vill han ha fasta ramar: Svensk byggnorm passar utmärkt. Tag en basvara: som här IKEAs köksinredning. Han bygger upp den igen, exakt samma form och mått, men med små, men tydliga förändringar. Som Perstorpsplattan i skåpen. Och han delar av kökspaketet så, att det blir oanvändbart; riktar i stället vår blick på hur det ser ut. Egentligen. Den lilla förändringen för in något av en mänsklig dimension, fast minsta möjliga. Ett ting ur vardagen blir en geometrisk, abstrakt skulptur. Han öppnar en dörr till byggvarorna och den historia, den vardag där de hör hemman; en annan till konstens, där tanken rör sig friare. Hur välbekant är det välbekanta, egentligen? Clay Ketter söker friheten så nära det regelbundna som det går att komma. Någon har kallat honom "praktisk visionär". Hans konst för tankarna till Marcel Duchamps objekt, till de ryska konstruktivisternas ingenjörskonst eller till amerikansk, kylig, minimalism. Hos Clay Ketter möts de i folkhemmets köksinredning från IKEA”

En del av förklaringen till konstverket.

Det går inte undgå det faktum att Clay Ketter i grund och botten är utbildad snickare. Vilket förmodligen har bidragit till den snickarinspirerande avspeglingen på hans konst. Självklart blir jag förundrad vid första anblick av konstverket. Det är en ordinär köksmöbel generell i sin existens, dock med uteblivna köksluckor, vad är det för speciellt med detta?

Utan ovanstående förklaring hade jag aldrig personligen kunnat komma fram till den korrekta tolkningen.
Han rycker ut en del av vardagen och placerar den i ett helt annat sammanhang som till en början kan verka ologiskt eller oförståeligt, vilket inte är konstigt. Vi är vana att se denna möbel på visst sätt och på en viss plats, vilket gör att när vi beskådar den i ett helt annat sammanhang är det svårt för oss att ändra vår uppfattning, i alla fall inte så snabbt.

Borde inte detta vara något väldigt positivt? Att han tar något som vi dagligen beskådar på ett visst sätt (eller kanske inte alls beskådar) och slänger nytt ljus över den. Han får oss att ändra våra tankar, vilket är något av de viktigaste inom konst – påverkan.

Hur välbekant är de välbekanta, egentligen? Är verkligen en fråga som blir fastsittande efter att ha granskat konstverket. Hur mycket ser vi av det som dagligen omringar oss?
Till en början kan verkligen konstverket verka obetydligt i dess enkelhet.
”Det är en del av ett kök, inget nytt ju? ”Är en tanke som hela konstverket kan ha utgått ifrån. Att vi har den inställningen gentemot vår omgivning, men nu ger han oss en orsak att stanna upp och verkligen betrakta den. Inte i dess vanliga miljö, vilket gör att den första reaktionen som man får förändras och konstverket står för de logiska svaret.

Det finns många faktorer som bidrar till att denna konst klassas som just modern. Den uppenbara förklaringen är tiden då den skapas, och den moderna looken konsten har. Men jag kan tycka att tanken bakom konstverket också speglar den tid vi lever i nu. En tid som mer och mer grundar sig i stress och tidsbrist, samt en tid fylld med begäran av saker i ett redan prylgalet samhälle där slit och släng metoden är en livsstil. Vi ägnar ofta inte tid åt det vi redan har, utan hellre på det vi vill ha. Vi stannar sällan upp och betraktar det lilla och obetydliga i vardagen, men om vi gjorde det skulle vi förmodligen uppskatta det mer – och det lilla och obetydliga skulle då istället vara meningsfullt och en viktig del som tillsammans med allt annat kompletterar vårt liv.

Att detta konstverk just är en avbildning av ett kök spelar inte så stor roll i själva sammanhanget. Det är själva intrycket och tanken bakom som gör att köket bara blir en symbol för det bakomliggande syftet. Det skulle i praktiken kunna vara en avbildning på vad som helst, allt ifrån en vattenkran till en toalett.

Den största orsaken till varför jag gillade detta verk är att jag tycker om att bli motbevisad samt gillar jag konst som på riktigt påverkar, får en och tänka och lämnar en förståelse. Vilket detta gör. Denna konst är inte lika inspirerande och kreativ som den brukar vara som jag gillar. Dock har denna en tydlig tanke bakom sig som ifrågasätter vårt levnadssätt idag vilket jag verkligen uppskattade.

Clay Ketter splittrar vardagslivet och plockar ut de ouppmärksammade delarna i den och förnyar dem genom våra blickar. Ibland krävs det bara en IKEA-möbel för att öppna våra ögon!

Dans kanske glöms av ibland? Inte längre!

Hamid Ben Mahi står för dansinlägget idag. Hiphopdansare som han är i grund och botten bjude han publiken på en resa genom hans liv generöst med en ärlig känslighet. Berättelsen framförs genom minnen, tal, bilder och självklart dans. I grund och botten handlar det i dess enkelhet om hans livsberättelse och liv där han uppriktigt berättar allt. Mycket kan vår yngre generation relatera till, all orättvisa, ojämnlikhet och rasism.

Visst låter det spännande? Jag blir alltid lite smått imponerad när man väljer ett annat uttrycksmedel än de självklara. Här kombineras många och jag tror slutresultatet kommer bli mycket mer kraftfullt och uttrycksfullt då man använder sig av olika sätt att gestalta hans liv.

När? Onsdagen den 6 april
Tid? Klockan 19.00 -> längden är ca 50min
Vart förköper du? Stadsbibliotekets biljetkassa, 033 35 35 35 (genialt nummer!!!)
Men hur mycket kostar det då? Vuxen 160kr / Ungdom 80kr

Regi: Guy Alloucherie
Koreografi och dans: Hamid Ben Mahi
Text: Guy Alloucherie och Hamid Ben Mahi
Text och video: Martine Cendre

Här får ni smaka på vad som komma skall:

Hej vänner!

Här kommer ett tips. Kommer ni ihåg inlägget jag skrev om bloggaren Bokkei?
För er som vill veta vart man kan få tag i dessa magiska pennor som även har ett namn
"Promarkers" heter de, och här har ni svaret ni grubblat tillräckligt på! Inte bara till er
 men också till er som är trötta på er gamla blyertspenna och oljefärger -
testa något nytt! Promarkers har verkligen blivit nya it-grejen på kort tid, inte så konstigt när man sett vad för några underverk dessa pennor kan göra!

Här till er, från mig. En direktlänk till en svensk sida som säljer Promarkers och andra tillbehör:
http://www.inframescrapbooking.se/produkter/avdelning/farglaggning/ka
tegori/pennor/produkt/promarker_rubber_stamping_set_2/

Ni som missade inlägget om bloggaren som för mig är ansiktet för promarkers, hennes blogg,
otroliga målningar och filmer hittar ni här:
http://bokkei.blogg.se/

Critics Choice Movie Awards priset


Guldbagge priset


Oscars priset

Vilken tycker ni är finast? Till utseende, form och design?
Min personliga favorit är CCMA-priset
Dock är det mer prestigefyllt att få en Oscar

Hej kära blogg. Som jag lovade skulle ni få veta mer om PA Halls terass som just nu håller på att byggas vid de tidigare kulturhuset i Borås. Det är därför de nuvarande "kulturcentret" istället har placerats nere vid Viskan tills PA Halls terass blir färdigt.

För något år sedan när försalget fortfarande var ganska färskt, studerade jag det verkliga förslaget för Pa Halls terass. Jag analyserade förslaget, försökte kritisera det som fanns att kritisera och här får ni se resulatet.

Dock måste jag varna er. Det är en tung text, relativt lång och omfattande. Men ganska intressant om man senare ska titta på hur resultatet blev. 

I detta första förslag om hur de skulle ske redogör alla parter vad de är i behov av inom rimliga gränser.
Kyrkans församlingshem behövde minska ytan då de inte krävs så mycket yta på 500-600personer i veckan. Detta förslag känns mycket rimligt då de tänkt logiskt och ekonomiskt. De vill numera ha en mindre lokal som skulle funka som ett mindre mötesrum istället, såklart ska de vara tidsenligt och modernt. De skriver redan i de första förslaget att de är mer än villiga att dela detta med kulturhuset vilken är en mycket bra början till detta anbud. Många oenigheter kring ombyggnationer handlar ofta om vem som ska ha vilket utrymme, när krykan nu menar att de är villiga att dela gör att förslaget mer rimligt.

Bäckängsskolan är öppen för integrering mellan lokaler då många står oanvända under kvällar och sena eftermiddagar. Detta visar att Bäckängsskolan är redo att medarbeta kring förslaget. Att alla tre parter är sams när de ska konvergera lokaler ihop och är angelägna inför ett förslag.

Kulturhuset har redan från början fått beviljelse för att renovera om sina lokaler. De har i detta förslag redogjort vad deras visioner är med all yta samt budgeten. Kulturhuset för fram sina visioner på ett mycket kortfattat sätt, men det som nämns låter rimligt för både PA Halls terrass framtid samt har en visentlighet för Borås som stad.
Att förena denna plats med resten av staden skulle vara en fördel till hela Borås. Att få ihop en förenad stad leder i slutändan till ett mer förenat folk. PA Halls terrass kommer att byggas och för att detta ska bli en sensation bland folket i Borås måste denna plats vara lättåtkomlig, attraherande för människor – och i detta förslag beskrivs PA Halls terrass som en mycket förenad del till resten av innerstaden. Att folk kommer åt denna plats gynnar inte bara Borås medborgare utan också PA Halls terrass. Pengar kommer läggas på denna ombyggnation, och för att den i slut ändan ska kunna göra någon nytta måste vi göra så människor i olika tillstånd har möjlighet att ta sig dit.
Att kulturhuset har tänkt införa ett torg centralt runt denna plats skapar stadskänslan från innerstaden och binder ihop den med resten av Borås. PA Halls terrass ska vara modern och stilrent byggd, den ska passa in i vår tid samt hålla sig länge in i framtiden. De vill behålla den grönska som idag finns på denna plats och det skapar ett samband till resten av Villastaden som omges av träd.

Att detta förslag inte består av så mycket mer information utan mer är som en introduktion till vad som komma skall, gör att det inte finns mycket att kritisera eller modifiera. Det som står i deras förslag är fullt möjligt och väcker inga mottankar. Detta första förslag är dock bara en stadsbildsstudie och en detaljplan saknas.

10 augusti 2009 kom den färdigt utformade detaljplan för PA Halls terrass.

Där kopplade man det mesta till de tidigare förslaget och sedan går man rakt på sak.
Den yta där PA Halls terrass befinner sig just nu ska rustas upp. Parkeringsplatser ska på den östra delen tas bort. Detta glädjes miljön av. Genom att begränsa parkeringsplatserna kommer detta bli en mer miljövänlig plats.
Att det är miljövänligt är visentligt för andra delar av PA Halls terrass. Området är inramat i grönska idag och ger en nära relation till naturen. Om platsen skulle vara grön samt beblandas med parkeringsplatser skulle inte bara ge ett hycklande intryck men att blanda asfalt med grönska har aldrig innan gett naturintrycket.
Att man tar hänsyn till de som är beroende av bil för personer med nedsatt rörelseförmåga är utmärkt.  
Borås är redan känd för sin rika kultur då staden pryds av vackra statyer från ena sidan till den andra, detta skulle förstärkas genom en ny och nutida ”kulturplats” som skulle bli en ny mötesplats samt en ny plats som skulle sättas på kartan i Borås, en plats att visa upp.

Skateboardpark
Man vill även införa en skateboardpark i stället för de parkeringar som ligger på den östra delen. Man hoppas att detta kommer införa lite ungt blod till Pa Halls terrass. Att införa en skateboard hall vid ett gymnasium väcker frågor. Att införa en skateboard hall när de på andra sidan staden vid Lundbyhallen (”idrottscentrumet” i Borås) redan ligger en? Då vill man veta om denna plötsliga skateboardentusiasm kan styrkas av något? Behöver Borås verkligen så många skateboardhallar? Att förstå visentligheten i att placera något så sportsligt/kroppsligt nära kultur, religion och skola känns plötsligt väldigt oklart.
Att utföra en undersökning på ungdomar i Borås om de finns fog för att införskaffa en skate-plats till, skulle vara ett bra förslag innan man börjar bygga detta. För om resultatet sedan skulle bli att den inte används skulle bara vara ett dagligt hån mot alla som får ta del av synen av skateboardparken.
Om man vill få in ungdom i PA halls terrass borde man först undersöka, vad vill Borås ungdom ha? Kyrkan, kulturhuset och Bäckängsskolan har redan fått lägga fram förslag hur de vill hantera ombyggnationen, de har fått lägga in egna önskemål också. Varför när man nu plötsligt tänker på Borås ungdomar, har man inte fått låta dem säga sitt? När det nu råkar vara så att det finns ett gymnasium så nära till hands och även är en del av detta förslag, varför har man inte frågat dem?
Att inrikta sig på just skateing känns som en fördom om 2000-talets ungdomar. Skateing är en minoritet bland alla sporter i Borås. Självklart är det förståeligt att man inte kan placera en fotbollsarena kring PA Halls terrass, men ni förstår poängen.
Man borde prata med ungdomarna, göra undersökningar innan man bestämmer sig för att börja bygga detta, man måste bevisa att det behövs, att det är eftertraktat och att ungdomarna verkligen vill ha det. Att det sedan blir en plats för skadegörelse och graffiti skulle ge motsatt effekt, och pengarna skulle vara bortkastade.

Miljötänkande
Man vill ha nya och ansenligare trottoarer, detta förstärker även det miljö-tema som skulle vara kul att framföra till besökare. Att människor skulle gå mer runt denna plats gör det automatiskt till en mötesplats om man jämför med att alla skulle åka bil – det blir inte samma kontakt människor i mellan.
Hela PA Halls terrass omges av olika höjdskillnader vilket förslaget vill se som spännande och intresseveckande, då undrar man vart hänförelsen kring att värna om de rörelseförhindrade, att PA halls terrass ska bestå av olika trappor och liknande sätter stora hinder för rullstolsbundna.
De vill även förtydligöra höjdskillnaderna med rinnande vatten som införs mellan nivårena.
Det känns som mycket visioner på en gång, men för att skapa den mer naturrelaterade miljön skulle ljudet av rinnande vatten göra en stor skillnad. På papper låter denna idé väldigt genomtänkt och bra, förhoppningsvis lever resultatet upp till visionerna.
Med tanke på att Borås är Sveriges andra regnigaste stad kanske vatten inte är det mest välkommande elementet, men för att hålla oss till natur/miljö temat skulle detta förstärka en mysig känsla. Det måste dock göras på rätt sätt, i denna detaljplan förekommer inga detaljer kring varje enskilt projekt med det skulle vara intressant att i en sådan här plan få se lite av deras visioner på djupet, därför lämnar detta förslag en tveksam ton i det.

Kulturhusets entré/restaurang
Att kulturhuset entré behöver ändras råder inga tvivel om, den behöver bli mer tydlig för människor som kommer dit. Att utsidan redan ger ett trevligt uttryck borde insidan vara minst lika välkommande och varm. Den tidigare entrén på kulturhuset som var beläget vid Bäckängsgymnasiet var entrén kal, kall och tråkig. Man känner en liten förvirring kring vad biblioteket ligger vart man ska gå för att hitta de olika momenten, när man träder in där för första gången. Att de ska åtgärda denna trista entré kommer gynna PA Halls terrass på många sätt – första intrycket är som alltid viktig!
Här kommer även en hjälpande hand till de rörelseförhindrade igen, de ska sänka hela planet med 0.6meter – bra!
En av deras större projekt blir restaurangen som ska finnas i denna kulturbyggnad. Detta är en otroligt bra idé. Detta skulle göra att man lockar människor dit för andra orsaker än bara kultur (man skulle samtidigt locka olika åldersgrupper och kanske skulle någon finna intresset för kulturen på denna plats)
 De skulle göra att många stanna längre på denna plats. Syftet med denna ombyggnation är att få PA halls terrass som en riktig mötesplats, att införa en restaurang i konceptet är genialiskt. Människor gillar att träffas, och brukar göra det över mat.
Men för ett sådant här ställe gäller det att maten, service och inredningen håller standard. Matställen förlorar lätt sina kunder. Att skolan ligger jämte gör att många ungdomar kommer kunna ta del av denna restaurang snabbt och lätt från skolan när maten i skolan inte duger. Att skolan ligger såpas nära bringar bara mer kunder till restaurangen.

Geoteknik
Vid denna punkt har de gjort undersökningar, denna ena är dock framtagen 1945 och den andra 1960, de har undersökt vilka slags markförhållanden det finns i detta område. För det otränade ögat kan detta verka som en relativt åldrad undersökning som man borde förnya. Dock kanske sådana markförhållanden inte ändras så ofta eller mycket för att det ska kunna påverka dessa undersökningars trovärdighet. Men man tycker att det borde framstå i denna text, alla har inte den kunskapen runt markförhållanden.
De undersökningarna gäller främst radonhalten i området, resultaten av dessa undersökningar har utställt att radonhalten är normal i detta område. Att ha tagit fram sådana här undersökningar kanske är ett kriterier för att kunna göra en sådan omfattande ombyggnation som det är tal om, men om det inte är det så är det väldigt ambitiöst och noggrant att tillägga en sådan undersökning. Att göra det får hela förslaget att verka mycket proffsigt och övertygande.

Gränser
Att PA Halls terrass saknar tydliga gränser på vissa ställen då de stora volymerna Kulturhuset, Bäckängsskolan och Gustav Adolfkyrkan omringar den på många sätt benämns nästan som negativt i denna plan. Att det skulle vara negativt förstås inte. Att ytan svävar ut och sedan ”tynar bort” till kanterna ökar sammanhållningen till resten av staden samt de närliggande bostadsområden, främst då villastaden.  
Då har man satt mycket vikt vid förrummet som ska placeras vid entrén till PA Halls terrass och ska bli den största länken till centrum. Detta förrum ska förstärkas genom att man ändrar på korsningen vid Gustavs Adolfgatan och Sturegatan och omvandlar detta till en mer gångvänlig plats. När detta sker kommer det att stärka kopplingen till staden genom att man kan gå fram och tillbaka mellan dessa parter utan problem.
Att de tänker på att skapa en fin arkitektur på Pa Halls terrass om man ser det från centrum är viktigt som det redan sägs, att människor beundras av PA Halls terrass skapar nyfikenhet och en speciell attraktion till den, det kommer på så sätt locka människor dit. Förhoppningsvis kommer hela byggnaden vara av finaste kvalité på arkitekturen, så att de inte lägger krutet på en specifik sida av byggnaden.

De vill även gallra vissa träd kring Gustav Adolf kyrkan. Detta kan komma att kritiseras från olika håll. Men i och med att träden försvinner, så försvinner inte den totala känslan av natur- och miljönärhet. Att hela platsen ska förnyas skapar en tveksamhet till att som är gammalt, att dessa träd ska gallras bort är inte en så stor sak i sig. Det kommer finnas så mycket annat att fokusera på, blomster, vattendrag och spännande tryck på torget.

Budget
När något kostar pengar, mycket pengar är det alltid ett känsligt ämne. Att man kunde lagt alla dessa pengar på något annat är ett uttjatat argument. Att PA Halls terrass ska bli verklighet är redan fastställt så att avslöja budgeten är längre inget känsligt utan det är ren fakta. Att det är de tre huvudparterna som står för kostnaderna är inget annat är självklart. Vill de ha förändring så köper de förändring. Det råder inga tvivel om att, om PA Halls terrass blir som det är tänkt så kommer den dra in alla kostnader inom året.
Att se en budget på papper kan vara svårt att hantera. Men när resultaten är färdigt, det är då man kan diskutera hur väl pengarna användes. Förhoppningsvis har budgeten snålats med till det yttersta för att få så mycket för pengarna som möjligt. Att de tre parterna gått ihop och vill dela ytor låter inget annat än ekonomiskt

Slutsatts
Att denna detaljplan är mycket utförlig, rimlig och intresseväckande resulterar i att det inte finns mycket att kritisera. Det som finns är små punkter som anses att de redan har åtgärdat i nästa förslag. Det finns lite att kritisera med det lilla är även något, och det måste åtgärdas så av de slutsatser så anses det visentligt att ge ut även ett tredje förslag, vilket det också finns idag.
Personligen anser jag att denna detaljplan för PA Halls terrass är en mycket omfattande plan där de tagit det mest viktiga i åtanke. Det är ett bra förslag med få brister och det finns inga tvivel om att denna plats kommer att förbättras på så många sätt.
Idag är det mycket yta som går till spillo, och mycket yta som inte används på rätt sätt. Det är ingen central plats då den ändå innehåller mycket centrala platser så som kyrka, skola och kulturhus. Att skapa en ”piazza” där dessa tre parter går ihop skulle vara något nytt för många städer, och detta skulle kanske bli något som Borås skulle bli uppmärksammat för. Förhoppningsvis kommer PA Halls terrass bli en succé med tanke på att tid, kraft och pengar som lagts ner. Det låter utmärkt på papper, förhoppningsvis blir resultatet lika utmärkt.


Va tycker ni?

Förlåt. Kan inte riktigt släppa taget om Margaretha Sturessons bok "Om det så skulle kosta mig livet", några inlägg ner.
Gick in på youtube och letade fram en film där i vi praktiken får se hur demonutdrivningar går till. Herregud, vad är detta för människor? Detta ska vara goda, kristna människor. Om det är sånna här människor som "står nära" Gud så vill jag inte ha med religion att göra.

Detta är dock en demonutdrivning, då de kristna tror att pojken är besatt av homosexuella demoner och att de ska drivas ut. Herregud..


Föreställ er Margarethas situation, detta i 7 timmar om dagen, dag efter dag..

Jag har lyckan att kunna studera kulturhistorian vilket kan bidra positivt till min blogg, då den handlar om just kultur. Men att veta bakgrunden till kultur är lika viktigt. Och vem kan nämna kultur utan att tala om de gamla grekerna?

Det antika Rom
En jämförelse mellan Antika Rom och Antika Grekland

Den generella uppfattningen mellan de antika Rom och de antika Grekland är den att det är Grekland som tillförde det mesta till kulturen, byggnadskonsten, konsten och skådespelet under den tiden, och att sedan kom Rom och tog alla ära för det.
 Är detta sant eller falskt?

"Redan de gamla grekerna..."  brukar man ibland säga. Men vad gjorde nu grekerna?
    Redan 2500 f.kr har det funnits hus gjorda av sten i Grekland på den lilla ön Kreta. Det finns många myter kring denna plats och det har spekulerats kring härskare och andra historier. De restes sedan ett palats på denna plats, men det förstördes. Varför? Det finns många svar på det och alla är tyvärr spekulationer, men man tror mest på någon naturkatastrof som jordbävning eller vulkanutbrott.
  Här kan vi alltså börja grekernas utveckling, redan här finns det spår av ett skickligt folk som senare kom att bidra med mycket av den kultur vi har idag.
  Efter denna händelse kom landborna att ta över utvecklingen i Grekland, främst invånarna i Mykene.

Grekland får sedan en blomstringstid som aldrig förr, kring 750 f.kr börjar befolkningen växa avsevärt. Vad som händer med landet i följd av den kraftiga ökningen av människor är förstås att städerna utökas och blir större.
   Grekerna var först med det mesta och även myntet var något som de kom på, kring 700 f.kr införde grekerna myntet till världshistorien, efter det blev det mycket viktigare med handel. Mycket av det som hände i Greklands utveckling har påverkat vårt liv idag på många olika sätt.


Vem var då en typisk invånare i Grekland? Om jag skulle ställa en typisk grek från antika Grekland framför dig så skulle det förmodligen vara en man. Han skulle inte vara varken slav eller en inflyttad man utan en tvättäkta grek. Han skulle förmodligen vara krigare eftersom det var ett vanligt krav för att få vara med i det dagliga samhällslivet.
   Människorna i allmänhet i staden var resonliga, de diskuterade innan de fattade beslut. Det är alltså ingen chock att demokratin har sitt hem i Grekland.

    För att kunna ha en fungerande stad så krävs det regler.  Ca 594 f.kr tog Solon makten i Aten och införde olika saker som hjälpte den enskilda individen i staden att kunna leva mer rättvist.  T.ex. han mildrade lagarna, och han gav alla fria medborgare rösträtt. Han var även mannen med den smarta idén att skriva ner alla lagar, så att alla människor skulle ha tillgång till dem. Dock kan man ifrågasätta detta, kunde alla läsa? Och vad menas med ”alla fria medborgare”, dvs. slavarna förblev slavar och hade därmed inget att säga.
   Under den tid som Perikles var den som styrde Aten (446 – 429 f.kr) så stärktes det demokratiska tankarna. Perikles var mycket stolt över den utvecklingen han tillförde Aten just kring det demokratiska området. 
    ”Vårt startskick är ingen efterapning av våra grannländers lagar. Nej, vårt statsskick är snarare ett föredöme för andra. Det kallas demokrati, för styrandet är inte samlat hos några få, utan hos majoriteten. Och medan lagarna ger alla lika rättigheter när det gäller privatsaker, är det den enskilde medborgarens som bestämmer om han ska ha ett offentligt uppdrag, och fattigdom är inget hinder om bara hans goda egenskaper kan komma staden till godo” – Perikles.
    Något vi känner igen idag? Tänk att vi idag nästan har ett identiskt sätt att styra vårt land på som för flera tusen år sedan, är det inte fascinerande? Eller har vi inte utvecklats? Eller så är det bara så att denna Perikles och alla involverade kom på ett vattenfast sätt att styra ett land. Perikles nämner även att de är ett föredöme för andra, för oss och för Rom. För alla.
    Dock hade grekerna en direktdemokrati, dvs. alla samlades på torget och röstade här och nu i den frågan som togs upp.
   Dock finns det ännu en visentlig skillnad mellan idag och då, att det var endast medborgare som fick rösta. Och det var inte vem som helst som var medborgare, inga kvinnor, slavar eller invandrande arbetare fick inte säga sitt på torget när det röstades.
   Idag skulle inte en direktdemokrati fungera, just för att det bor 9 miljoner människor i Sverige. Alla har även rösträtt; arbetarna, kvinnorna, invandrarna, alla. Det skulle inte gå och samla alla på en och samma plast (vad skulle det vara för plast?) och försöka diskutera en fråga. Dels för att vi är för många, dels för att alla inte är insatta, dels för att människor behöver jobba. Att bestämma över ett land är ett jobb (idag kallat politiker) och alla kan inte ha samma jobb. Idag diskuteras många fler frågor än då. Så även om det finns likheter mellan idag och då, måste vi även kunna se skillnaderna. 


   Hur var synen på människan? Personligen tycker jag att grekerna hade en mycket intressant syn på människan. Förebilden bland människor var ingen modig hjälte. Istället såg man upp till människor med mänskliga drag som var sig själva och kunde visa sina känslor. Gråta, fly och kämpa. Grekerna var mycket självmedvetna, därför hade deras funderingar ett stort fokus på just människan som de ansåg vara naturlig. Men kanske det allra viktigaste som tog upp mycket av deras intresse var kroppen, den skulle man använda på rätt sätt. Och vad var rätt sätt? Idrott.
   Hur man bäst imponerade på en grek var genom att vara duktig på idrott. Vilket inte gör det konstigt alls att vi fått de Olympiska spelen från Grekland.
 

    Till en början var konsten i Grekland bastant och mycket enkel. Men med tiden utvecklades den. Grekerna kom underfund med att allt inte behövde vara synligt. De började studera hur en människa såg ut på riktigt, och la märke till att står man på sidan så syns endast en axel. Man tillförde konsten med denna upptäckt. Jämfört med Egypten som hade mycket konstiga propositioner när de avbilade människor så hade grekerna utvecklats enormt på det konstliga planet.
  Genom att studera människan så kom man fram till en annan upptäckt, avbildningen av foten. Man studerade propositioner och man började förstå hur man skulle måla av dem på rätt sätt från olika vinklar, den första foten som blev avbildad korrekt framifrån var 500 f.kr.
  
    Konst var något som låg nära hjärtat hos grekerna och de ägnade sig mycket åt det, senare övergick de till skulpturer. Varför blev just de grekiska skulpturerna just så populärare? Till skillnad från t.ex. det egyptiska sättet att skulptera så hade grekerna ett mycket mer realistiskt sätt. Allt utgick ifrån att det skulle vara så verklighetstroget som möjligt.
  Så istället för jättelika stenmassor stora som berg som egypterna hade (just för att ju större något var ju mer makt hade det/den) så avbildade grekerna människan i dens rätta storlek, så som människan var.
   Grekerna använde sig av finaste råvarorna till sina skulpturer, det var allt från brons till marmor. Men det viktiga med dessa material var att de skulle ”lysa” eller glänsa. Man målade ofta statyerna med genomskinlig färg som fick dem att blänka och skina.  
  Under den helleniska perioden i greklands historia händer något med konsten, den förändrades. Figurerna blev mer individuella och hela tiden mer och mer dramatiska. 
    En berömd staty från denna tid är ”Den sittande boxaren” när man tittar fort ser man bara en vältränad kropp som sitter, men när man studerar den så ser man vissa drag som gör just honom speciell. Han har utsatts för prövningar och påfrestningar under livets gång, och det syns. Varje staty skulle vara unik, precis som varje människa är.

Under mykensk tid nådde den grekiska keramiktillverkningen en höjdpunkt. Det som kan symbolisera denna tid är de geometriska symbolerna på gravurnorna som kommer från tiden runt 700 f.kr.
   Dock tog staden Korint över som den ”ledare” över keramiktillverknigen. Här började man hämta inspiration utifrån, speciellt Orienten. Hela tiden utvecklades keramikkonsten och i slutet började man experimentera i krukmakeriet. Man gjorde dem svarta eller röda, motiven växlade från vardagliga bilder till mer erotiska bilder. Mer eller mindre blev krukan en statussymbol.

Något du kommer att få skåda om du åker till Aten är de väldiga teatrarna. Det är faktiskt så att templen och teatrarna är de som kännetecknar de antika grekland mest.
  Att utvecklingen av dramat har störst anknytningar till Aten är orsaken till att du hittar de största och mest bevarade teatrarna från antiken just där.
  När Aten vann kampen mot perserna, det var just under denna tid som grekerna utvecklades på scen, ifrån lovsånger till faktiska skådespel. Skådespel som vi fortfarande kan uppleva om och om igen på världens olika scener.
  Lovsångerna som sjöngs var främst riktade till fruktbarhetsgudinnan Dionysos. Dessa sånger kom att kallas dionysossånger.
  Till en början var det ingen skillnad på publik och skådespelare, man sjöng och drack alla ihop i en röra till Dionysos ära. Som allt annat utvecklades detta och blev mycket avfattat.  Dessa sånger framfördes oftast istället av präst och kör, och dans var blandat med sången. Allt detta gjordes utomhus.
  Teatron är namnet på den plast där publiken satt i en halvcirkel framför skådespelarna/sångarna, där sångarna framförde sin sång kallades Orchestra. 
 

Aristoteles skriver på 300-talet f.kr en bok Ars Poetica. Där förklarar han hur dramatik fungerar. Han förklarar hur pjäsen kommer till sin höjdpunkt, dvs. peripetin i en pjäs. Han beskriver hur det följs av tragedier, katastrofen och i komedierna en vändning till det bättre.     Detta är något vi har kvar idag, ska vi analyser en film, pjäs eller en bok kan vi använda oss av denna dramatiska kurva och peripetin. Det är faktiskt såhär många av dagens filmer är uppbyggda.

Musik och filosofi är också två nämnvärda delar av den grekiska kulturen. Vi kan tyvärr inte spela upp musik från antika Grekland, eftersom vi inte har någon aning om hur den lät. Dock finns det andra sätt, vi vet t.ex. vad de gamla filosoferna tänkte och tyckte om den.
    Pytagoras han var en man som sysslade med samband mellan musik och matematik. Hur funkade det?
   Han hävdade även att det fanns ett samband mellan mänskliga själslivet och kosmos. Dessa tankar förblev kvar tills Platon tog sig an dem och spann vidare på dem. Inte bara Platon fascinerades av Pytagoras tankesätt, utan även Aristoteles började fundera i dessa banor. De hävdade att vissa tonarter var farliga och nedbrytande, medan andra var tvärt om, dvs. uppbyggande och hälsosamma.
    Aristoteles hävdade att man kunde använda sig av musik för att rena och frigöra människan från det som skapar förtvivlan och förvirring hos oss.
   Detta kan vara sant och falskt på olika sätt. Att musik har en lugnad effekt på olika människor är sant. Dock är detta något från person till person, och grekerna borde sett det på samma sätt som med statyerna – varje människa är unik och upplever/känner olika saker av olika ting.
     Annat som grekerna har varit grund till är matematiken, nytänkande kring rymden osv. Grekerna är fadern till mycket som vi idag har. Jag tror även att Grekland trivdes med att vara en förebild för andra. Sedan kan man spekulera i hur just denna befolkning kom på ”allt”? Var det just det tillfället i historien som gjorde det, eller hade något annat land kunnat göra samma sak?
  Något land som verkligen tog Grekland till sin största förebild är Rom, som utnyttjat mycket av Greklands idéer och ”tagit över” dem lite? Eller är detta bara en myt? En feluppfattning?

Rom har en mycket mer intressant början än Grekland, fast dock har både någon form an myt i början av deras ”storhetstid”. 



   Det finns i alla fall två berättelser till hur allt började i Rom, den första handlar om två bröder som är söner till en krigsgud och blir uppfostrade av en varghona, sedan dödar den en brodern den andra, den brodern som blir kvar grundar Rom.
   Den andra handlar om en man som flyr med sin far på ryggen och grundar staden efter faderns död. Både är förstås myter.
  Varför heter de inte ”en jämförelse mellan antika Grekland och antika Italien”? Jo, sanningen är den att romarna var bara ett var många italienska folk.
   Samtidigt som Grekerna (ca 700 f.kr) inför myntet, sätter de igång landet och det blir allt mer viktigt med handel. Omkring samma tid när Rom är erövrat av etruskerna som utvecklade en högkultur i landet så börjar de handla med just Grekland men även andra länder.
    Precis som grekland börjar Rom växa, men under styret av Alexander den store. Landet fortsätter att växa fram till kejsar Trajanus död 117 f.kr. Rom är då hur stort som helst, och innefattar många länder kring medelhavet, bland annat nuvarande Spanien och Frankrike (även norden).
   Hur kom det sig då att Rom/italien lyckades växa så oerhört? Det kan man tacka(?) deras ledare; de har varit välorganiserade, modiga och disciplinerade. Dock var romarriket mycket centrerat, och det var bara Roms medborgare som fick några fördelar av alla erövringar.
     Varför störtade Romarriket? Det säger sig självt att det är svårt att kommunicera när man har ett så stort rike, och man hade ingen tillit till någon. Ledarna gick bakom ryggen på varandra, och för ett sådant stort rike är det viktigt att just ha starka ledare. Faller de, faller hela landet.

    Romarna byggde vidare på de kulturella traditioner som fanns i Grekland. Man kan säga att de tog dessa traditioner och blåste nytt liv i dem. Något som inte många vet är att Romarna och Grekerna i själva verket var mycket olika varandra.
  De grekiska signaturbyggnaderna var alla byggda på kolonner, dvs. pelare. Dessa byggnader var luftiga, och man fokuserade på att ha en känsla av ett ”uterum”, att förena ute och inne till en luftig och framför allt en vacker byggnad.
   Rom hade helt andra prioriteringar, istället fokuserade Romarna på själva rummet, inne. Och centrum av detta rum var människan.
    Men som jag nämnt tidigare var Grekerna mycket självmedvetna, och satte sig själva i centrum också. De var fängslade av sig själva och nyfikna på människan, egocentriska rent ut sagt. Romarna satte ju också människan i centrum, men på ett helt annat sätt. För Romarna var människan i centrum samma sak som att ha makten.
    Vi vet att Grekerna var kända för vackra teatrar och tempel. Men de Romarna var mest kända var vägarna. Deras vägar gick ända upp till Nordeuropa. På dessa vägar reste man fram och tillbaka i sina vagnar. Man har hittat enorma hjulspår i dessa vägar, så man har dragit konklusionen att trafiken på dessa vägar måste varit ofantlig.
  Man kan likna dessa vägar som Romarrikets blodomlopp. Det som kanske är det mest fantastiska är att medan romarna byggde vägar till höger och vänster, lyckades vi i Europa under vår tid som vi kallar medeltiden (som faktiskt var några hundra år senare) inte bygga en ända väg.
  ”Alla vägar leder till Rom” – och det gjorde de. Allt som allt byggde de 300 000 kilometer väg, helt otroligt!

   Dekorationen på främst konst är något som de tog över helt och hållet från Grekerna. Man har hittat det som kallas kolonner i grekisk stil, men de använder inte till samma syfte. De lades utanför hus och byggnader som dekorationer, och Romarna döpte om dem till pilastrar.   För grekerna var dessa pelare inte en enskild sak, utan de tillhörde helheten av ett tempel och kunde endast vara vacker tillsammans med resten. Hos Romarna var dessa pelare ”individuella” de var vackra en och en, och hade ett mer dekorativt syfte än hos grekerna, där var de bärande och sammansvetsade med resten av tempel och byggnader.
    Romarna tog myntet som Grekerna hade infört och satte sin signatur på det, inte mindre än en bild på kejsaren. Detta är ett bra exempel hur de tog något som var grekernas med satte en ”modern twist” på det, sin egen twist. Bilder på kungen på mynt har vi idag i Sverige, och det har vi faktiskt Rom att tacka för. 




Romarna hade ett helt annat sätt att avbilda saker och människor. Grekerna hade ett realistiskt sätt, man kan nästan säga att Romarna hade ett naturalistiskt sätt. De ville verkligen visa hur verkligheten egentligen. Från dessa tankar skapade de ett djup i sina målningar, hur?    Man använde sig av skuggor för att skapa detta djup och ge en ännu mer realistisk bild av hur verkligheten såg ut. De menade att om man bara målade av ett träd rakt upp och ner, så skulle det inte se verkligt ut, därför använde man sig av skuggor för att betona detta.
   Grekerna var mycket sparsamma med färger på sina målningar jämför med Romarna, istället använde sig romarna av alla färger när de målade.

Hur bodde de?
Bostadsstandarden i staden var mycket hög. Nästan alla familjer ägde en egen bostad. De flesta av husen var formade efter Artim-modellen, dvs. ett öppet rum i mitten, där hade man en bassäng där man lät regnvatten falla ner. Runt dessa fanns pelare (precis som i Grekland) statyer och fontäner. Det fanns även mycket målningar i husen, avbildningar var allt ifrån vardagliga saker till historiska händelser, och kanske det mest häpnadsväckande; landskap. Att de målade landskap är ett bevis på att de inte bara tog efter men gick även egna vägar, detta var något som grekerna inte gjort.
   Det fanns även mycket mosaik i hela Romarriket. Romarna utvecklade en egen mosaikteknik, där bilderna mer och mer började likna realistisk konst precis som i deras vanliga tavlor. De kunde även skapa dramatik i tavlorna, man målade upp stridsscener med höstar som föll osv.

Precis som beträffar Grekernas musik, så vet vi knappt något om Romersk musik. Ända skillnaden är att vi inte i Romarikets fall har några filosofer som sagt sitt om musiken. Men vad vi vet mer av är deras skådespel.
  De förde den grekiska traditioner med teater vidare och ansåg den vara mycket viktig, de byggde teatrar över hela riket, och många av dessa precis som i Aten står kvar fortfarande.
  Något som skiljer Romersk teater ifrån Grekisk är att i Romersk finns det ingen grekisk kör. Det som var mest populärt hos folket var komedierna.
  För Rom var det ytterst viktigt att behaga folket med den teater det tyckte om. För att få folk att samlas var ett knep att få dem att lyssna på politiska seminarier. Mycket på teaterscenen var krigsinspirerat. Något som var riktigt populärt var riktiga strider på liv och död mellan krigare som utfördes av professionella krigare, dessa kallades gladiatorer. Vem som dog och inte var upp till kejsare, Tummen upp och förloraren fick leva, och tummen ner..

Inom just teatern var Romarna mycket innovativa och bidrog mycket nytt till denna i grunden grekiska tradition. De är upphovsmännen till pantomimen, ett stumspel som framfördes till musik, något vi idag har kvar. Man införde skådespel där kvinnor för första gången fick delta. Det var olika mimföreställningar där man improviserade. Ofta slutade det med våld och sex.
Här kan vi tydligt se hur saker och ting utvecklades och fick ett erotiskt avslut, detta t.ex. i Grekernas  krukkonst, där motiven efterhand också blev erotiska.

 I Grekiska teatrar förekom både sång och dans. Romarna i sig var inte så förtjusta i dansa. Istället tittade de mer än gärna på professionella dansare som oftast var kvinnor. Och precis som mycket annat fick detta en mer erotisk betydelse.

Hur ska man då binda ihop säcken? Hitta en sammanfattning till dessa så kulturfyllda länder? Kanske med att avsluta det påståendet som hela texten står i grund på? Förmedlade Romarna Grekernas kultur vidare eller var det innovatörer inom kulturen?
  Att påstå att Rom snodde idérna från Grekland vore mycket naivt men mest av allt fel och okunnigt. Grekland var ett land som har gjort mycket stort för den värld vi har idag, de la en stabil grund som man sedan kunde bygga vidare på. Det är exakt vad Romarna gjort. De har tagit detta kulturella arv från grekerna, vårdat det men samtidigt byggt på mer. Grundtankarna finns fortfarande kvar, de förstörde inget, utan de byggde en till våning på grunden.
  Greklands vision var nog att sprida sin kunskap, vara förebilder och förmedla sina tankar. Det var det ingående meningen i det hela och jag tror nog de var nöjda med att någon tog över lite av deras och spred det vidare till resten av världen.
  Man kan likna denna kunskap som ett kulturellt byggnadsprojekt som skippades över till någon annan. Visst kan man tro att det grekerna skapade var nära perfektion, men det går alltid att utveckla en ide eller tanke. Det finns alltid något att bidra, även till den bästa. Det är precis vad jag tror Rom gjorde, de tog grundidéerna och fortsatte spinna på dem.

Det Rom gjorde var att inspireras av Grekland och ta hand om dessa värdefulla uppfinningar och tanker, men även att behandla dem och göra dem till något eget. Allt som funkade för Grekland behöver inte funka för Rom. Därför var Rom tvungen att göra om dem, så att de skulle vara mer passande för deras land.
 Man skulle kunna säga att Grekland är mamma till Rom, Rom har tagit grundtankarna från sin mor men sedan gjort om dem, blåst nytt liv och kanske till och med moderniserat dem.
   Men att härma, eller ta efter någon är ju ett sätt att visa beundran på ett radikalt sätt. Man vill visa att man tycker det de gjorde var så bra att man tog efter och lät sitt land och sina invånare ta del av detta stora och fina.
 Man kan sammanfatta det med att Romarna har tagit efter Grekerna, men på ett mer godhjärtat sätt. Något intressant hade ju varit om Grekerna och Romarna hade sammanbetat kring konst och teater under samma tid, de hade blivit mycket bra. Både hade intressanta sätt att tänka, och Rom och grekland hade nog varit de perfekta arbetskamraterna
Även de största tankarna har brister, man kan alltid bringa något nytt till en tanke. Och de största tankarna behöver inte alltid vara rätt för alla – redan de gamla Grekerna.. visste det.

Riga var verkligen vackert och verkar vara ganska underskattat. Det är ingen som åker dit på semester av ren självklarhet. Dock har de en rik historia där, även Sverige är inblandat i ett hörn, och Svenska porten står ännu kvar.
Jag blev faktiskt chockad när guiden började mala på om Sverige, om och om togs Sverige upp i olika historiska sammanhang. Och ändå har jag aldrig hört någonting i skolan, aldrig har någon nämnt Lettland och Sverige ens i samma mening.

Jag tycker Riga är på tok för underskattat. Om man nu inte gillar kulturlivet (som det finns mycket av) är staden full med strippklubbar, nattklubbar, mysiga restauranger och mycket lettiska klädmärken. Det borde väl locka en stor grupp männiksor? En weekendresa räcker för de flesta.

Nu ska vi istället gå hundra år bak i tiden. Det var då Riga blev en europeisk metropol och plötsligt var staden full av intressant arkitektur. Även idag imponerar baltikums största stad med diverse mordena byggprojekt. Reklam för stora gallerior i guld med fontäner osv prydde hela staden. Överallt byggdes det nytt och man är väldigt ihärdiga i att visa sig från sin bästa sida.

I början av förra seklet så kom de till fem högklassiga byggnader i jugendstil som passar perfekt in i stadens annars ganska jugenddominerande stil. Dessa hus som byggdes står fortfarande kvar. Vissa bättras på och andra byggs om till mer mordena byggnader.

Sin självständighet är något som Lettland är mycket stolta över. Jag som turist märkte det främst genom maten, kläderna osv. Man vill gärna behålla Lettland lettiskt. Jag besökte kanske 4 affärer som finns i Sverige av kanske 40, alla andra var från Lettland eller baltikum.
När de frigjorde sig från Sovjetunionen 1991, det var då byggruschen tog fart. Man hade en stark inhemsk efterfrågan och med lågavlönad arbetskraft fick man som man ville. Det blev dock inte riktigt som man ville, de stora jugendmästarna som satt avtryck på staden försvann (t.ex. Saarinen, Lindberg och Wasastierna) Lettlands byggnadskonst har haft sina svängar. Och detta är bara början på deras resa genom en tät skog av byggnadshändelser.

Mycket har det gått igenom för att nå dagens resultat, nämligen en otroligt vacker stad.

Något som jag tänkte på i efterhand var när farmor noterade hur rent det var överallt. Det var det verkligen. Jag vet dock inte vad det beror på, men jämfört med Göteborg så är Göteborg en soptipp.
I de stora galleriorna glänste marmorgolvet, allmänna toaletterna var superfina och det var verkligen fräsht överallt. Ett stort plus!

En annan sak som jag förundrades över var allas nykterhet. Jag har varit i Ryssland, och en tidig kväll där på en lördag går inte ens katten nykter. Här såldes det lika billigt och lika mycket vodka som i Ryssland, dock såg jag inte en ända som var onormalt påverkad. Inga slagsmål, bråk osv på två veckor! Alltså är det ganska barnvänligt också.

Dock finns det tiggerskor lite här och var, och vår guide berättade att dessa är profesionella tiggerskor och att man aldrig ska ge dem pengar. Dock gör det lite ont i hjärtat att gå förbi med mätt mage, och shoppingpåsar när de ligger på marken med amputerade ben och armar och inte ge en slant.
En annan sak som var vanligt var snatteri. Främst ska man vara försiktig på nattklubbar där de är experter på att fiffla med dina pengar när du betalar med kort i baren, så: kontanter, kontanter och kontanter!

En sak till, du kommer inte långt med egenska heller. Då ca 60% av befolkningen kommer ifrån Ryssland är det väldigt ryssdominerat. På förpackningarna är det inte Engelska/Tyska/Spanska/Svenska -översättningar som vi är vana vid. Istället är det Rysska/Lettiska/Estlänska, de lever lite som en egen kontinent.
Som tur talar min farmor Rysska, men annars var det påhittat teckenspårk som gällde!

Så nu har ni fått er personliga guide till er framtida resa till Riga!
Have fun!











Har massa andra på lager, men nu har ni fått ta del av mina favoriter!
Enjoy!

Jag tror inte detta kommer som en chock för er, men jag var på en kulturresa i somaras. Någon som höjde på ögonbrynen? Nej tänkte väl det..
Min farmor och jag reser regelbundet ihop, en salig blandning på resemålen. Allt ifrån festön Kos till Paris.
(Hur många vuxenponäng ger det, kulturresa + farmor? Någon som vet?)

I somaras hamnade vi helt otippat i Lettland, i själva huvudstaden Riga spenderades två veckor. Vi hade tur (eller otur?) med väderet. För dessa veckor visade sig vara de varmaste i Riga under hela sommaren. 
Inte rätt klimat att gå på statyvandring, stadsvandring, museum, kyrkovisningar och konstutställningar?

Något jag blev väldigt chockad över var att det var så vackert i Riga. När jag tänker Lettland tänker jag genast fattigdom och elände.
Jag har varit i Tallinn hundra miljoner gånger (Estland är lite som Sveriges motsvarighet på Danmark, Finländarna åker dit för samma ursäkter som Svenskar åker till Danmark, dvs. billig sprit) och jag vet hur den staden ser ut, inte mycket att skryta med. De har gamlastan som måste vara de vackraste i hela staden, annars är det mycket moderna skyskrapor i en annars så ganska förfallen stad.

Men Riga var verkligen en positiv överraskning. Dock tog vi en bussresa till landsbygden och kunde konstatera att det var inte många meter från stadsgränsen du behövde komma för att få se lite lidande.
Samtidigt åkte Västtrafiks bussar runt på gatorna. När Veolia tog över kollektivtrafiken här i krokarna skickades de gamla bussarna ner till Lettland. Och där åkte det runt. Det var hela tiden en komisk påminnelse på hur dåligt detta land egentligen mår. Den påminnelsen var behövlig, för på gatorna åkte de finaste av finaste bilarna, kvinnorna gick med klackar och barnvagn. Staden utstrålade värlfärd och lyx samtidigt som nyheterna visar hur arbetslösa står i brödkö.

De jag främst vill dela med mig från den resan är inte roliga historier om hur full farmor blev, eller vad jag shoppade. Utan arkitekturen. Jag gick runt med kameran hela tiden som en kines på Liseberg!

Riga kallas tydligen för baltikums Paris och det kan jag hålla med om. Jag slänger in en bildbomb på delar av arkitekturen:




Jag tror ni har hört talas om detta. När man gifter sig i Riga så fäster man ett lås på
bron och det ska symbolisera ett evigt liv ihop. Sedan slänger man nyckeln i vattnet.
(Måste vara en syn när fästmannen plaskar runt och leter efter nyckeln när det blir skiljsmässa?)
Detta har spritt sig över världen, och nu finns sånna här platser här och var.

















Jag ska lägga upp lite mer bilder. Detta är inte ens hälften, det finns så mycket att se där.
Föresten, hur många vuxenpoäng är det att på sommarlovet fotografera arkitektur bara sådär?
Räcker tvåmiljonersjutton?

I våras när jag studerade i Borås läste vi en kurs som hette Staden och Framtiden, istället för den vanliga strukturen på krusen så inriktade vi oss komiskt nog på Borås arkitektur och konst. Borås är ju ganska känd för sina konstverk då det känns som att i varje gatuhörn gömmer det sig ett stycke konst.
Vi fick i alla fall välja ett konstverk som ”berörde oss” eller var mer intressant för just oss. Jag valde Human Ostrich. Många har inte sett den eftersom den ligger mycket dold, så jag tyckte det var dags att ta fram den lite. För statyn är jätte intressant och vacker. Det är exakt sådana konstverk jag gillar, moderna med budskap som man faktiskt med sitt lilla russin till hjärna kan tänka kring.

Human Ostrich, (den mänskliga strutsen) är skapat på ett realistiskt sätt. Det kan man se på människokroppen som avbildats. Maria Miesenberger har använt ett ganska komiskt sätt att få fram det ändå seriösa budskapet i den, och på det sättet står den för den underhållande biten också.
Jag har tolkat budskapet som en tvärtemot effekt, att man istället för att gömma sig för sina problem ska möta och bekämpa dem.
Statyn är en daglig påminnelse om vad människor ska låta bli att göra, dvs. gömma sig för sina problem. Men också en daglig påminnelse om vad det istället ska göra, dvs. ta itu med de problem de har. Vi tror att om fler människor tolkade statyn, och förstod vad den står för skulle den kunna påverka mer än vad den idag gör.

Jag tycker det är bra att just detta konstverk fick stå ute, just för att den har en mening som känns djup och nödvändlig, detta är en lärdom alla kan ta till sig av så på så sätt berör den ju oss alla.
Men eftersom alla tolkar olika saker på olika sätt, så vi kan inte vara säkra på att detta är hur alla skulle se på det. Men precis som mycket annat är detta en tolkningsfråga, som är öppen för förslag.

                     
Vi tycker att den står för avskilt, det är bara ett begränsat antal människor som får ta del av den. Jag personligen tycker inte att den smälter in på platsen, den är placerad på en innergård med bänkar och buskar. Jag tycker den borde förtjäna en plats där själva statyn är i mer fokus, på denna plats finns det mycket som tar bort uppmärksamheten ifrån den.
Men detta kan ha att göra med att när Borås köpte in statyn att de inte redan i förväg hade en plats åt den, vilket kanske har gjort att den hamnat i skuggan.
Vad jag istället tycker är att den borde flyttas, till ett mer centrerat ställe. Där mycket människor befinner sig, jag tycker den är värd uppmärksamhet.

Här är Maria Miesenberger.

Att Maria Miesenbergers konst är ganska "realistisk" kan ha att göra med att hon är fotograf
och skulptör. Hon är van att jobba med realistiska saker och det verkar som hennes andra konstverk
blivit influerade av just det.

Här har ni konstverket i egen hög person! Långt ifrån ser statyn enkel ut, men när man kommer
närmare ser man de cirkelformade graveringarna på statyn som gör det lilla extra. Vacker!

Lite torr humor sådär..

Jag tyckte det var dags att itroducera kategorin Arkitektur/statyer till bloggen! Jag går ofta runt och bär på favorit hus, favorit statyer, favorit tavlor, citat, böcker och tankar. Därför är de så skönt att kunna samla "det bästa av min hjärna" här på bloggen. Få utlopp för allt detta.

(Bilderna är snodda från Google.se)