LIP ART
Tänkte visa något jättehäftigt och unikt jag hittade! En tjej som målar på läppar, så kallad lip art.
Hur häftigt var inte detta då?
Ni hittar mer av henne, läppar och hennes övriga konst här
http://viridis-somnio.deviantart.com/
JAG TRÄFFAR..
Supercoola Mango för att snacka allt från kultur och allt vad det innebär!
Hej Maria, och välkommen till kulturbloggen. Hur är läget?
Hej! Är väldigt trött men sitter fortfarande i skolan (18.32) och lär nog sitta här tills det blir natt. Men det är kul!
För dem som inte vet, vem i hela friden är du?!
Jag är ganska liten en tjej på 19 jordsnurr som oftast är väldigt glad och skrattar åt det mesta. Just nu längtar jag till en mysig spelning som äger rum i övermorgon!
Vad sysslar du med på fritiden?
På fritiden så umgås jag med vänner och lagar mat. Eller äter. Eller handlar mat. Men annars så gillar jag att dansa och pyssla. Sitter kvar i skolan väldigt mycket, that's how i'm rolling!
Du är vegetarian, men varför?
Vet inte om jag ska skratta eller sucka? Jag ler för att många verkligen tror att jag är vegetarian men suckar för att jag känner mig så dålig för att jag inte är vegetarian. Men. Bara för att jag inte är vegetarian så betyder det inte att jag äter kött varenda dag, varenda måltid. Tvärtom. Men det är en sak jag är intresserad av och strävar efter!
Men saknar du aldrig en riktigt fet hamburgare från Mcdonalds?
Verkligen inte. Mår alltid dåligt efter att jag har käkat en. Men fiskburgarna är väldigt ok där i nödfall!
Om du vore ett djur, i vilken form skulle jag intervjua dig i då?
Jag hade varit en söt kissemisse som bor hos en snäll ensam tant eller en familj med tio barn.
Om jag inte hade varit en katt hade jag varit en sengångare, chilla chilla och le.
Jag har följt din blogg sen tidens begynnelse, varför tror du man fastnar för dig?
Har du? Pinsamt! Ingen aning egentligen? Kanske att jag brukar variera mina inlägg väldigt mycket men ändå inte. Jag bara är jag.
Beskriv din personlighet!
Jag gillar färger och är väldigt omtänksam. Bryr mig kanske för mycket om andra människor omkring mig men jag tror på karma! Låter töntigt men jag är nog en såndär "easy going" person!
Låter sjukt bra. Hur ska man våga vara sig själv?
Man bara måste! Gör det du vill! Tyck det du vill! (bara det inte skadar någon)
Det tog mig ungefär 16 år innan jag fattade vem jag var, vad jag tyckte om och inte tyckte om. Annars har jag varit väldigt osäker i mig själv och bara velat vara som alla andra. När man vågar vara sig själv och tycker om sig själv, då kan andra personer tycka om dig.
Vad gör dig unik då?
Alla individer är unika! Dock vi har ett väldigt ytligt tänkande, tyvärr. Men ja, jag försöker att inte bry mig så mycket om rätt och fel eller vad som är inne eller ute. Jag tror att personer utvecklas i samband med alla händelser som sker i livet och jag har väl haft "turen" i att vara med om ett par saker. Resor är ett exempel!
Har du några tips på hur man hittar sin personliga stil?
Det ska kännas bra i magen helt enkelt! Men hitta en najs inspirationskälla, kanske en tidning eller ett band. Finns tusentals inspirerande bloggar och glöm inte alla människor omkring dig!
Du har ju en galet snygg och unik stil, under vilken sten hittade du den?
haha gudars, tack!
Om man känner sig inspirerad av din stil, vart ska man köpa sina kläder då?
Jag är en sådan som kan hitta saker i nästan vilken butik som helst. Allt från Dressman till Tophop. Men för det mesta så har jag på mig second hand plagg och reaplagg. Om inte kläder jag snott/fått av vänner/familj.
Inte bara en grym stil, utan en suverän musiksmak. Vad lyssnar du på?
Just nu har jag ingen koll på "ny" musik, förut spenderade jag tid på att finna nytt att lyssna på men just nu är jag väldigt bekväm med det som redan finns framme.
Bästa låten just nu: Mighty Mighty - Moko
Vad skulle livet vara utan musik?
Ingenting! Tänk om man skulle vara döv.Vad ska man dansa till? Vad ska man plugga till? Vad ska man diska till?
Du är en av få som föredrar skivor istället för musik i digitalform, hur kommer det sig?
Det är en helt annan känsla att öppna ett skivfodral och kika i boken man kan få med ibland.
Finaste skivomslaget?
Världens svåraste fråga! Finns nog tusen till fina.
- Best Coast
- Panda Bear - Person Pitch
- Santogold
- Studio - Yearbook 2
Du känns även som en festivalmänniska. Nu får du några meningar på dig att försöka
omvandla mig till en festivalmänniska! Tycker mest det känns trångt och lerigt..
Jag har bara varit på två "riktiga" festivaler. Men. Att träffa så många härliga människor! Och ha så kul med dina vänner samtidigt som det är döbra musik på scenen. Sedan så är det något speciellt med festivalkläder.
Vad förväntar du dig av 2011 musikmässigt?
Jag har inte så höga förväntningar för jag blir alltid så besviken annars!
Men underbart att Toro y Moi ska släppa nytt. Och Radiohead, de måste fixa en turné också!
Konsertmässigt har jag inte planerat så mycket än. Det är skönt att ta saker som de kommer.
Blir det några festivaler, och i så fall vilka och varför?
Väldigt konstigt att jag inte känner någon festivalshets än trots att många redan har köpt biljetter.
Om jag skulle iväg på någon så skulle jag helst vilja gå på någon utomlands men Emmaboda duger gott och väl. Way Out West gör väl en aldrig besviken?!
Nu till kultur. Vad har du och kultur för relation?
Kultur är kult! Vad hade världen varit utan kultur? Men vad är kultur egentligen?
Iallafall det jag tänker på som kultur; mat, musik, filmer. litteratur, foto och konst. Det är underbart att Sverige är mångkulturellt också!
Vad skulle det, av din kommun krävas för att du skulle bli superengagerad i
deras kulturliv?
En bra kommunikation och möjligheter. Att man ska få mycket hjälp med att arrangera saker och att det ska vara möjligt. Sen att befolkningen uppskattar det man gör är också jättejättejätte viktigt för mig.
När läste du en bok senast, och vilken var det?
Gudars! Jag minns inte den boken jag läste ut senast. Men jag har precis börjat bläddra i "Hyperactivitypography", den är så fin!
Hur ofta besöker du ditt lokala bibliotek?
Någon gång i månaden. Förut var det mycket oftare då jag och min bästis försökte gå dit ofta.
Gör du något för att stötta den svenska kulturen?
Jag rullar köttbullar (not). Vad är den svenska kulturen? Midsommar? Det firar jag knappt. Julafton? Det firar jag inte heller. Jag vet inte riktigt, nu känner jag mig så himla osvensk. Jag har läst Svenska C! Men annars så stöttar jag svensk musik väldigt mycket.
..Dalahästen är fin.
Jag säger kultur och du säger..?
KULT!
Vad har du stött på för fördomar om kultur?
Jag kan ju lätt medge att jag har blivit smått äcklad av begreppet den "svenska kulturen" men det är ju sverigedemokraternas fel.
Varför? Och stämmer det du hört?
Sverigedemokraterna har ju så himla jävla fel. Blir så arg! Vad vore Sverige utan mångkulturen?!
Varför tror du att kulturen i Sverige är så underskattad, både ekonomiskt och socialt?
Socialt tror jag att vi bara inte tänker att vissa saker är kultur utan vi bara diggar det. Det är mycket som är ekonomiskt underskattat men kanske för att vissa anser att vissa typer av kultur är lite väl flummigt/oseriöst?
Men du, tillbaka till dig. Om vi blickar 100 år framåt i tiden, vad vill du bli
ihågkommen för?
Helst något jag har skapat! Men det hade varit fett att bli ihågkommen för att blivit hur rik som helst och hjälpt behövande människor och gett alla kids en vettig utbildning.
Om du vore en bajamaja, på vilken festival skulle man kunna bajsa på dig?
Om jag skulle bli nerbajsad och nerklottrad på ett ställe så hade jag nog valt way out west. Det är ju lite fräschare där!
Vad är det bästa med ditt liv?
MAT!! Men det är också najs att se att saker går framåt, det händer alltid någonting!
Om du vore en låt, vilken skulle du vara?
Chocolate girl - animal collective!
Och till sist Maria, vill du hälsa till någon av mina miljarder läsare?
Jaaa hej hej alla! Kramas mera! Ät meeera! Våga meeera!
TILL ALLA FAMILJER DÄR UTE
Tänkte tipsa om något kul till alla er familjer där ute! Den stora starka Bamse har nu bestämt sig för att samarbeta lite med fritidsresor och knåpat ihop en ganska rolig tävling.
Du och din unge kan vara med och tävla om teaterbiljetter till Bamseteatern 12-13 Mars!
Det enda du behöver göra är att svara på en fråga och sedan skriva ihop några meningar som ska bilda din motivering till varför just du ska vinna.
Observera att teatern kommer äga rum på Intiman i Stockholm. Så kanske ni har vägarna förbi där då? Eller helt enkelt vill åka upp på en familjehelg?
Frågan lyder: Vad händer om du smakar Bamses dunderhonung?
Sedan finns det 3 alternativ att välja mellan.
Är det fruktansvärt pinsamt om jag inte vet svaret? Har nog aldrig läst/tittat/lyssnat på Bamse i hela mitt liv. I Finland är/var Bamse inte så populär och ersattes istället av Mumintrollen.
Klicka er in här för att tävla - och lycka till!
http://www.fritidsresor.se/inspiration/Bamseteatern/
Marocko del 1
Hej!
Reste ända ner till Afrikas kontinent förra veckan, landade i Marocko och steg av på Agadirs flygplats. Det var tillbörjan tänkt vara en helt vanlig solsemester som förhoppningsvis skulle bjuda på mycket sol, bad, mat och shopping. Det blev det också.
Men inte bara det.
Vi fick under en vecka ta del av Marockos kultur på ett väldigt ingående sätt. Spontant inledde vi en vänskap med en kille som bodde i Marocko. Det ena ledde till det andra och plötsligt var vi inbjudna på middag hos dem. Vilken gästfridhet. Väl hemma hos dem fick vi ta del av allt en Marokans middag innebär.. och lite till.
Annars så fick man även svar på alla sina frågor av honom. Han pluggar ekonomi på universitet och pratade god engelska. Han besvarade alla våra nyfikna frågor, hade tålamod när jag brusade upp mitt i en konversation och han var även nyfiken på oss och vårat levnadssätt.
Mycket av de frågor jag vill ha svar på rörde kvinnosynen, skola och utbildning, feminism, mäns ställning där och liknande.
Jag är otroligt glad för att jag inte bara fick ta del av turistsakerna men också få uppleva Marocko på ett rättvist sätt. Nu har man sett the best of both worlds kan man säga. Jag kunde med ett lugn vinka hejdå till Marocko på sista dagen och veta med säkerhet att jag inte missat någonting.
Jag tänkte att detta kunde bli en följetong under några inlägg? Deras kultur är verkligen fantastisk och jag har så mycket att berätta.
Så under några inlägg framöver kommer jag beta av det jag varit med om. Så ni får följa kulturbloggaren under en riktig kulturkrock!
Bara Gabriel och Sandra som saknas. Annars har ni våra nya Marokanska vänner till höger, Mohammed och Ussef!
STT
Idag kan ni som bor i Tranemo, Svenljunga eller Ulricehamn läsa en liten intervju om mig i STT!
Och för er som inte får tidningen så kan jag glädjas med att den finns på internet också.
http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/default_s.aspx?gKey=nm864x4b&gInitPage=1&gAction=leave
Den stora frågan är såklart, vad gör jag med handen?
BT
För er som missat så kunde ni läsa och mig och bloggen i Borås tidningen här om dagen.
Vill ni läsa hela intervjun? Klicka er in här!
http://www.bt.se/nyheter/tranemo/hon-bloggar-for-kulturen(2271364).gm
Saknat mig?
Hej!
Nu är jag äntligen tillbaka. Lite senare än planerat ändå tillbaka.
Efter mycket problem ser äntligen bloggen ut som jag förväntat mig, till och med bättre.
Och det är ingen mindre än världens bästa Sandra som hjälpte mig när allt gick åt skogen!
Så.. nu till den stora frågan..
Vad tycker ni?
FÖRLÅT
Bloggen håller på att uppdateras utseendemässigt och ska kanske framöver utvecklas till en hemsida med massa roligt. Så hoppas att ni håller ut tillsammans med mig så ses vi snart igen!
Nu håller vi tummarna att det blir så fint som jag hoppas på!
Kram Hanna!
FORSKAR PÅ GOOGLE
Försöker hitta lite information. De ska tydligen inte finnas någon Dr. Abigail i Nome Alaska. Men det kan väl inte stämma?
Mellan 1960 - 2004 har 24 personer försvunnit spårlöst i Nome och kropparna har aldrig hittats. FBI har varit på besök ett antal gånger och har kommit fram till att orsaken är hög konsumtion av alkohol och hårt vinterväder.
Men bara för man är alkolist eller dricker ett glas för mycket ibland försvinner väl inte din kropp helt plötsligt?
Jag vill på ett sätt tro på filmen men min realistiska hjärnhalva säger ifrån. Vi kan väl nöja oss med att filmen är riktigt intressant och bra, sen om den är sann eller inte - det är väl som de säger i filmen, det är upp till var och en att avgöra.
NÄRKONTAKT/The fourth kind
Nu tror jag att mitt bok-hjärntvätteri börjar bli tråkigt, kanske dags att varva med lite film?
Igår såg jag filmen Närkontakt som den heter på svenska, eller The Fourth Kind som den heter på engelska för andra gången. På tal om det så fick jag just nu en otrolig insikt i mitt filmtittande, oftast tittar jag samma filmer om och om igen.
Men i alla fall. Den är så himla bra.
Hela filmen är uppbyggd på ett mycket intressant sätt, där ungefär hälften ska vara verkliga inspelningar och resten ska vara skådespelare som bygger upp händelsen utifrån berättelse.
När filmen är slut lämnas jag med två meningar i huvudet. Är filmen på riktigt? Har detta hänt i verkligheten? Många skräckfilmer påstås nuförtiden vara verklighetsbaserade och man förstår att det ofta är ett trick för att locka folk att se filmen. Men den här... Jag har letat efter bevis för att den är sann, men inte hittat något. Inte heller finns det bevis för att den är påhittad. Kommer man någonsin få veta?
Filmen är ju filmad från det perspektivet att den ska försöka bevisa utomjordningarnas existens, samtidigt som de både i början och i slutet nämns att "du får tro vad du vill bla bla bla". Försöket till en objektiv film tycker jag misslyckas, det finns detaljer som avslöjar det och övertygelsen i filmen är stark. Till slut börjar jag också tro på det (vilket gjorde det svårt att sova inatt).
Inom oss finns både rädsla och nyfikenhet för vad som finns där ute, bortanför jorden. Vissa förnekar att det skulle finnas någonting överhuvudtaget, och jag undrar varför. Kanske man bortförklarar det för att det helt enkelt inte finns någon logisk förklaring, för att man själv inte förstår. Men att vara öppen för främmande saker tycker jag är viktigt, att vara helt stängd leder ingen vart. Det intressanta i filmen är det Dr. Abigail säger själv på frågan varför människor inte lagt märke till kontakt med utomjordningar, "Hur skulle de minnas något de tvingats att glömma?"
Alla offer i filmen påstår ju ha haft verklig kontakt med utomjordningar. Alla ska också blivit bortförda. När Dr. Abigail sedan lyckats med hjälp av hypnos att ta fram en del gömd fakta från deras sinne. Efter att de förstår vad som hänt genom att Dr. Abigail väckt deras minnen till liv så börjar saker hända..
I den här filmen får man se det som påstås vara de riktiga inspelningarna, och samtidigt de scenerna som är återuppbyggda. Men om filmen nu är sann, om intervjun och inspelningarna från år 2000 är helt riktiga, varför har man inte hört någonting om det? Jag har hört att regeringen ska ha sopat undan spåren? Men ändå, det borde ha kommit ut, man borde ha hört eller läst om detta, speciellt om intervjun i filmen är sann. Det jag ser upplever jag som vädligt starka scener och de lämnar också ett avtryck. Om den är sann eller inte kanske inte betyder så mycket när filmen väl är slut, nu har den ändå väckt en intrssant diskussion om hurvida det finns fler varelser i universum än vi? Ganska själviskt och självcentrerat av oss människor att anta det.
Filmen utspelar sig i Nome i Kanada. Jag har läst på internet att FBI besökt stället ett antal gånger. De ska tydligen ha sett vita ugglor, men inte träffat på något om utomjordingar. Vad som är lite konstigt är att det som i filmen påstås vara Nome är inte Nome egentligen. Jag tycker själv att filmen verkar så verklighetsbaserad och sann men mycket av min tro bygger på okunskap om ämnet.
The Fourth Kind bygger upp en sanslöst obehaglig stämning och bjuder till och från på några riktigt smaskiga skrämselscener. Filmen lämnar som sagt mycket tankar och funderingar i huvudet efteråt, mycket att reflektera över helt enkelt. I sin genre är den helt unik!
Ingen överraskning att JAG tittar på verklighetsbaserade filmer? De unsersökningar jag gjort (forskat på google haha) så hittade jag ingen direkt information om att detta. Ska kolla igen, hör av mig med vidare resultat!
Foto, google
Stör mig
Vet ni vad jag stör mig något så enormt på? Alla dessa modebloggar som plötsligt har gjort massa saker.
Läste en av mina dagliga blogga ifred och plötsligt i all ro, fågelkvitter och solsken sätter jag nästan yoggin i halsen.
Då har denna tjej köpt sig en limpistol för 29kronor och limmat på lite knappar på en väska.
Sedan utbrister hon i nästa inlägg "Skor - Nelly Tröja - Gina Väska - Gjort själv"
Vadå gjort själv? Säg som det är! Du har limmat på tre knappar med en limpistol.
Man kan väl skilja lite på kreativitet och skapande? Bara min åsikt dock.
För er som vill förnya gamla kläder eller saker, en limmpistol kostar endast 29kr på Claes Ohlsson!
det där med att läsa
Tyckte rubriken till bilden var rolig därför snodde jag den från google, detta är alltså en "läsande grabb"
Det går att spekulera i varför ungdomars läsning minskar och varför det inte finns något större intresse. Det finns teorier men eftersom vi alla människor är olika (måste vara det mest använda frasen i mitt liv) så går det inte säga ett svar på en så splittrad fråga - det finns sällan bara ett svar.
Som jag skrev så går det att spekulera i ämnet vilket jag också gjort. Jag tänker främst på skolans roll. Utifrån egna erfarenheter så uppfattar jag det som att killar i allmänhet läser mindre än tjejer. Det finns också statestik på att tjejer i skolan har bättre betyg än killar, om detta har något samband kan jag inte svara på. Tycker bara att man kan se utifrån mönster.
Skolans roll är ganska stor i detta läs-drama. Det är där vi får vårt första möte med en bok. Jag tror att många, främst killar förknippar läsning med något tråkigt och TVÅNG. I skolan väljer läraren en bok, gärna någon klassiker som är bra att kunna och den måste man läsa. Hur omitiverande är inte det? Åren går och det fortsätter i samma stil, böckerna blir tjockare och tjockare. Många förknippar läsning med just tråkigt och tvång, samtidigt blir dessa personer oerhört chockade när de märker att jag frivilligt läser böcker på fritiden. Varför?!?!
Jo. Jag hade ett möte med en bok av mitt egna intresse innan ens det blev tvång att läsa Agust Strindberg. Min första bok i ungdomen blev "Pojken som kallades det" och jag var fast. Där efter plöjde jag alla kärleksromaner om förbjuden kärlek Katarina von Bredow. Efter att jag fått upp mitt egna intresse för läsning och skapat mig på egen hand en positiv inställning till böcker så var Agust inte så farlig längre. Jag kunde nu skilja på underhållnings-läsning, vilket var det jag gjorde för min skull och tvångsläsning det som var bra för oss att läsa.
Det jag tycker skolan och främst lärarna gör fel att precis som i mänskliga relationer så måste man bygga upp ett förtroende. Det låter kanske konstigt men vi måste hitta ett intresse hos ungdomar till en viss bok för att sedan kunna bygga vidare på deras förtroende till böcker och dess kunskap.
Min pojkvän är verkligen en anti-läsare och skulle aldrig självmant läst en enda sida i en bok. Ointresset var hans ursäkt. För många kan det vara djupare än så, kanske var det jobbigt med högläsning i skolan? Kanske är det just kännslan av tvång och de tråkiga stämplet boken fått genom skolan som gör att det blir ett fortsatt ointresse även på gymnasienivå.
Men i alla fall så försökte jag verkligen tänka efter var min pojkvän skulle vilja läsa. Jag som just då var inne i en faktaboks period och precis hade läst Svensk Maffia fick en snilleblixt och förstod att detta skulle intressera honom. Efter att ha pratat lite om boken och försökt sälja in den så gick han med på att läsa den och det tog två dagar. Efter det fortsatte jag inspirera honom.
Jag såg honom. Jag försökte se ett samband mellan en bok och en persons intresse och personlighet. Därför tycker jag på något sätt att det är fel av en lärare att köra bort sina 20 elever till en bibliotikarie som träffar oss 3 gånger per år. Har jag aldrig läst en bok är det en stor chans att hon tipsar om något helt fel. För en omotiverad person som redan har en taskig attityd till böcker skulle det vara dödsdomen.
Istället kan en lärare på högstadiet eller gymnasiet som ser oss vara den som hjälper i jakten på boken med stort B. Var och en av oss i klassen känner han/hon på ett mycket bättre sätt. Då tycker jag absolut att läraren ska försöka hitta en bok. Kanske inte till alla men till dem som inte gillar att läsa.
För jag har idag kommit till den punkten i min läsning att jag kan välja att läsa alla nobelpristagarnas böcker bara för jag vill. Inte för de lockar men bara för min vilja säger det.
Jag kanske går för hårt på skolan nu. Men det är den plats som mest är förknippat med böcker efter Biblioteket. Det är där mötet med boken sker och det är där vi borde försöka hitta ett intresse för dem. Istället för att tvångsläsa något ska vi försöka först hitta intresset för att sedan kunna göra en övergång till mer betydelsefulla böcker. Med ett intresse kommer en vilja. Då vill man läsa. Och tycker man det är roligt också, ja.. då är det helt fantastiskt!
Sedan tycker jag också det är skolans ansvar att göra allt i sin makt för att uppmuntra till saker som t.ex. läsning. När jag gick på mellanstadiet hade vi en bokpärm där man skrev i alla böcker man läst. Jag kommer också ihåg att jag hade läst flest och fick alltid lägga till extra papper för de 2 pappersarken som fanns till alla inte räckte till. Det var ju inte tack vare skolan, det var tack vare ett intresse UTANFÖR skolan. Ett speciellt tack till min mamma som under den tidiga delen av min skolgång alltid uppmuntrade till läsning. Det var inte från skolan jag fick det, det var inte heller därifrån jag fick en förklaring till varför man ska läsa. Det var från mamma!
BÖCKER SKAPAR SAMTAL
Det är inte alltid lätt att uppmuntra en icke-läsande jag-föredrara-film -person till att läsa. Det krävs tålamod, starka argument och ett lugn att under samtalet inte brusa upp. För det händer ju så lätt.
Men det jag främst tänker på är hur en bok människor imellan skapar ett samtal. Jag brukar ofta kategorisera samtalsämnen generellt sätt. Jag har människor i min omgivning som endast pratar ytliga samtal, då menar jag inte om skönhet och liknande - utan samtal som inte går på djupet. Man nämner mycket men man vet så lite om det man nämner. Alltså personer som inte kan föra ett intressant, inspirerande eller givande samtal. Allt blir väldigt enkelt.
Jag hade precis läst ut boken Trasig av Shy Keenan och var så chockad av hennes historia som hon med en sådan brutal ärlighet skildrar in i minsta detalj i boken. Jag var tvungen att prata med någon om detta! Nu! Jag vände mig till en kompis. Samtidigt som jag visste att hon är en person som läser så är boken Trasig något man måste uppleva. För det kändes som hur jag än försökte beskriva den så skulle det aldrig vara nog.
Det sluta med att Nadja läste den. Och jag hade rätt. Det gick inte att rättvist bekriva det Shy hade varit med om. Det måste man själv uppleva genom boken.
Det sluta med att Nadja försökte, precis som jag förklara för hennes andra vän hur boken var. Men det fanns verkligen inte tillräckligt hemska ord att beskriva det som beskrivs i boken.
Jenny läste den. Vi kunde alla konstatera att boken Trasig hade överträffat alla hemska livsskildringar vi någonsin läste. För att förstå detta var man tvungen att läsa den för i ord verkar det så orealistiskt och som om personen övedriver. Och jag som är expert på ämnet som läst alla (känns det som i alla fall) hemska livsberättelser!
Det jag ville komma fram till är att plötsligt hade tre personer något gemensamt. Vi hade alla läst boken och det var öppningen på en intressant diskussion. Dock måste jag erkänna att det är svårt att prata om boken just för att man inte vill uppleva den en gång till. Men generellt sätt så är en bok ofta ett superbra sätt till en öppning. Det leder oftast till så mycket mer, att dela åsikter ger dig också en möjlighet att ta till nya. Du får oftast nya sätt att se på saker och ting samtidigt som det alltid är bra att höra många sidor av en sak. Om du endast lyssnar till din egen röst och egna tankar så utvecklas du inte. Du måste få valmöjligheten att kunna ändra dig och den kan någon annan erbjuda dig.
Vi människor tänker så olika och oftast underskattar vi varandras åsikter. Vi värdestätter inte heller de djupa samtal vi har kring saker. Att ha olika åsikter kan leda till osämja men det kan också leda till större förståelse, för det ni pratade om eller för varandra. Man måste våga släppa in andras röster och ibland ta ett steg tillbaka och bara lyssna.
Till alla er filmgalna; Det är inget fel på film. Men genom min bokutveckling (vi får kalla det så) så har jag lärt mig att en film aldrig rättvist kan hylla boken, det blir inte samma sak. Därför borde man ge böcker en chans, inte bara de som gjort om till film utan allmänt. Att läsa en bok är en helt annan upplevelse för dig. Det går inte att jämföra!
Så här får ni också dagens lästips;
Är du en realistisk person? Eller tycker du kanske att du har det sämt i världen? Får du inte allt du vill ha? Tycker du livet är skit? Eller vill du bara ha större förståelse till olika slags personer?
Då tycker jag absolut att du ska läsa Trasig av Shy Keenan. Aldrig har någon bok förändrat mina tankar lika mycket och jag kan men min nuvarande läserfarenhet säga att jag aldrig läst en lika gripande livsberättelse.
Trasig - Shy Keenan
BOKREAN
Ni missar väl inte att bokrean har dragit igång på Tranemo Bibliotek? Det lockade en hel del människor som sedan lämnade Bibblan med ett leende på läpparna och famnen full av böcker. Själv slösade jag hela 25 riksdalen och fick med mig fem böcker. Pojkvännen synade igenom dem med ena ögat och utbrast sedan i slutet "typiskt dig". Jag antar att jag måste bredda intresset lite, ska kika några gånger till.
Tillsammans med dessa fem så hittade jag ytterligare tre pocketböcker på ett helt annat ställe. Så antar att jag numera måste ersätta mina timmar framför Sims 2 med lite läsning!
Missa inte heller föreläsningen idag på Tranemo Bibliotek! Jag ska dit, ses vi där?
Kika i kategorin "TRANEMO KOMMUN" och du missade inlägget om kvällens föreläsning.
TITTA, DET ÄR JU JAG!
Nu finns det en liten presentation av min blogg på Tranemo gymnasieskolas hemsida. Om vi vill läsa hela presentationen av min blogg, kika in här!
http://www.gymn.tranemo.se/Kulturblogg.htm
Enjoy!
BOKKEI
Vill ni se mer av Marias/Bokkei -konst? Klickar er in här då för sjutton gubbar
http://www.bokkei.se/
Tycker förövrigt att gud har lyckats vara sådär sjukt orättvis igen. Förstår liksom inte meningen med att stoppa en och samma människa full med massa talang och låta oss andra gå utan!!!
JAG TRÄFFAR..
Den fantastiskt begåvade tatueraren och konstnären Maria/Bokkei för att snacka lite konst.
Hej Maria, och välkommen till kulturbloggen! Hur är läget?
Aloha! Allt är prima med mig, hur är det själv?
Med mig är det alltid bra! För dem som inte vet, berätta vem du är..
Jag är en tjej född 1985, bosatt i Östersund tillsammans med min man och en spattig sköldpadda, jobbar som tatuerade på Mans Ruin här på Frösön. Målar och tecknar väldigt mycket och envisas med att lägga upp det på min blogg under namnet Bokkei.
Du är ju minst sagt begåvad när det kommer till att rita och måla, berätta mer om det intresset!
Min mamma har alltid ritat och målat mycket så hade alltid tillgång till pennor och papper då jag var liten, snodde ganska ofta min mammas akvarellfärger. Är hennes akvarelllåda som jag fortfarande har. Vet inte riktigt om hon gett upp hoppet om den och jag fått den eller om hon inte vet om att jag snott den av henne.
Nu känner vi till den talangen, men har du några andra hemliga talanger som gömmer sig?
Haha, jag är en hejare på att bygga SCV's i Starcraft. Räknas det som en talang?
Absolut något att lägga på ditt CV! När bestämde du dig att blogga om ditt intresse?
Det är för ganska exakt två år sen nu. Började med att jag ville ha någonstans att lägga upp mina bilder, som en arbetsdagbok. Då passade bloggformatet bra.
Hur har du blivit så bra?
Övning, intresse och envishet är det nog det tråkiga svaren som gäller. Gick bild och form på gymnasiet och sen två år på Östersunds konstskola.
Hur skulle du beskriva ditt sätt att måla, vad är det för stil?
Oj, det är en svår fråga det där, kanske är på väg mot någon konstig blandning av realism och popkonst?
Vad har du för nybörjartips till den som också vill prova på att måla i samma stil som du?
Jag tror att det viktigaste är att hitta en stil som man personligen trivs med och som man tycker är kul att måla i. Då jag tecknar ritar jag helt enkelt det som faller mig in. Vet fortfarande inte om jag hittat min egen stil, känns som att det hela tiden är en pågående process så vet inte riktigt vad jag ska ge för tips.
Du målar mest porträtt, är det av någon speciell orsak?
Jag har helt enkelt fastnat och verkar inte bli less på det. Alla ansikten ser ju olika ut och samma ansikte kan se ut på helt olika sätt beroende på ljus, vinklar och minspel.
Vad är du riktigt dålig på att avbilda?
Oj, är en hel del som jag inte så bra på att rita. Landskap är jag riktigt kass på! Ser bara ut som en hög med skit de gånger jag försökt.
Sen till en fråga som jag tror att du får rätt ofta, hur hittade du dessa magiska pennor du målar med?
Kommer faktiskt inte riktigt ihåg vart jag såg pennorna först. Min första tanke var att de skulle vara bra att göra skisser till kunder i studion med. Men de var så sjukt roliga att teckna med så jag började använda dem även för mer avancerade teckningar.
Och vart kan man köpa dem?
De finns i de flesta hobbybutiker och konstnärsmaterialsbutiker. Finns väldigt många återförsäljare över internet också. http://www.artistbutiken.se har snabb leverans och bra priser, eller så kan man köpa de direkt från http://www.letraset.com.
Hur mycket tid lägger du på att måla om dagen?
Är väldigt olika, det som hamnar i bloggen är bara en del av det jag tecknar. I stort sett allt som jag tatuerar på mina kunder är saker som ska tecknas upp. Så blir en hel del timmar i veckan.
Har just börjat med ett nytt projekt då jag ska göra en teckning varje dag i ett litet moleskineblock som jag köpt, sen spelar det inte så stor roll om jag en dag gör en skiss på trettio sekunder eller sitter flera timmar. Bara jag tar upp pennan och gör något. För min del känns det viktigt att jag håller igång, är så lätt att bara ligga i soffan och peta sig i naveln istället och det utvecklas jag ju inte så mycket av.
Ajdå, det där med navelpill som är min stora talang. Många lider av inspirationssvårigheter, du verkar inte göra det - eller?
Jo då, det händer rätt ofta. Men jag brukar försöka ignorera det.
Ser du någon framtid i din konst?
Jag hoppas på det. Har gått ner lite tid i tatueringsstudion för att kunna koncentrera mig mer på att måla och rita. Får se hur det går och vart jag hamnar.
Du har inte börjat sälja något av det du gör än?
Jo då, jag tar både på mig uppdrag ibland då jag har tid, men de brukar jag sällan blogga om då de oftast är personliga för de som gjort beställningen eller tänkta som presenter. Men säljer även vissa av de teckningar som jag lägger upp i bloggen. Just nu tar jag inte på mig beställningar från privatpersoner för jag vill bygga upp en portfolio och utvecklas i mitt tecknande.
Hur känns det att ha blivit "ansiktet utåt för promarkers"?
Haha, jag får ta det som en fin komplimang. Det känns bra att det jag gör blir uppskattat!
Ser du dig själv som en inspirationskälla?
Jag hoppas någon kan bli inspirerad av det jag gör, men jag vet inte om jag själv skulle kalla mig själv för en inspirationskälla.
Vad får du mest kommentarer kring på din blogg?
Det absolut vanligaste är nog angående pennorna och om jag tar på mig att göra beställningar.
Har du något speciellt mål med din konst, någonstans du vill komma?
Jag är skitdålig på att ha mål. Visst jag har ju drömmar. Skulle kännas skitbra om jag en dag bara poff börjar producera skitbra tavlor på löpande band och precis alla gillar mina bilder och bara kastar pengar på mig vart jag än går. Eller att Wired ringer upp och frågar om jag har tid att rita en bunt med illustrationer till tidningen. Men jag har faktiskt inga direkta mål. Saker får bli som de blir.
Har du någon favorit konstnär, som du hämtar inspiration ifrån?
Har massor av favoriter i konstvärlden, men mest inspiration får jag oftast då jag hittar någon helt ny. http://www.booooooom.com är en bra blogg som jag ofta hittar mycket inspiration på.
Är du allmänt intresserad av konst?
Jag är nog allmänt intresserad av det mesta inom färg och form, konst, design, arkitektur, smink osv.
Nämn den största orsaken!
För att det är sjukt kul och intressant helt enkelt.
Sen lite roligare frågor för att du inte ska tröttna! Måla varje dag eller aldrig mer?
Absolut varje dag!
Vilken färg representerar dig bäst?
Kanske rosa, eller grått, eller möjligtvis någon helt annan färg...
Om du inte målade, vad skulle du troligtvis syssla med då?
Då skulle jag nog vilja jobba som sminkös alternativt jobba inom entomologi.
Om jag kikar in genom fönstret hemma hos dig en vanlig torsdagskväll, vad ser jag troligast då?
Beror lite på vilken tid du kikar in, troligtvis har jag och min man nyss ätit middag och jag har däcket i soffan inne på vårar kontor och slösurfar lite medans jag smälter maten. Inte alls vidare kreativt eller spännande. Du får komma tillbaka till helgen istället...
Vem ska du måla av här näst?
Det vet jag faktiskt inte. Brukar bestämma mig ungefär en kvart innan jag sätter pennan i pappret.
Och till sist, vill du hälsa till någon?
Oh får jag hälsa till någon?! Då vill jag nog hälsa till min mamma och till Larry David om han råkar läsa det här!