JAG TRÄFFAR..


Den otroligt roliga men begåvade Madde för att snacka om anime/manga.

Hej Madde och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?

G'day mate. Man tackar, man tackar! Läget är väll okej. Skolan är en stjärtsmärta, men det går väll över! 
 
Jag har fått in ett och annat tips om dig, du kanske har någon aning varför
jag valt ut just dig som mitt nästa intervjuoffer?

Ne. Jag är luspank, så jag har inte en aning. Men jag kollade ju in den här kulturbloggen du jobbar på. Dem du har intervjuat är ju absolut mycket kreativa av sig på sitt sätt. Jag antar att du vill sprida lite inspiration till folket, dessutom så kan det ju vara kul för andra att veta lite om "artisten". Och din blogg heter ju, trots allt, Kulturbloggen.
 
Du har ju uppmärksammats mycket sen du var med i Tranemo gymnasieskolas
skoltidning BAM!, har vi sett dig någon annanstans?

Folk förföljer mig nu för tiden. Jag fick äran att rita en liten gullig bild till skolans hemsida för Lucian 2010, men jag vet inte om det räknas. Annars så, nej.

Till dem som inte fattat än, vad är det du håller på med?

Kort och gott, jag tecknar! Du vet, penna, papper...sudd, om nödvändigt... kanske lite färgpennor här och där... papperskorg om bilden inte blir bra... sopbil om papperskorgen blir full... bärgare om sopbilen går sönder...en till bärgare om bärgaren går sönder... kanske ett nytt papper.

Absolut! Du har ju en ganska speciell stil att rita/måla i, berätta mer om det?
Ja, vad ska man säga? Många kallar det endast anime/manga eller "den där stilen de har i Japan", men egentligen är det semi-realism (vilket är en blandning mellan anime/manga och realistisk stil med mänskliga drag). Typiskt för genren anime/manga är de där skinande ögonen, det detaljerade och glansiga håret, den slanka anatomin på både tjejer och killar. Svårt att beskriva exakt, det finns många olika stilar inom den genren. Men, som sagt, jag gör lite av en blandning. Håret och ögonen (samt färgläggning om jag har någon) är ofta anime/manga, men anatomin på kroppen vill jag ha så realistisk som möjligt.  Kalla stilen anime/manga. Det är lättare så, och många känner till och förstår sig på detta namn.
 
Och hur växte intresset fram till just denna stil?

Då jag träffade en ny vän i början av sjunde klass lade jag märke till hennes förmåga att teckna - hon använde väldigt ofta anime/manga stil. Jag blev så otroligt inspirerad, och ville gärna pröva på att skapa något liknande själv. Med tiden utvecklade jag ett större intresse för Japan och just denna stil som dem använder i sina anime/manga serier, men även alla dessa detaljerade designer av karaktärer från olika tv-spel. Eftersom hon också spelade en hel del tv-spel, så ville jag testa dem också... Så hon påverkade mig starkt, och jag säger detta stolt; Tack vare henne, så sitter jag här och svarar på denna intervju. Om det inte vore för denna underbara tjej, så hade jag aldrig utvecklat denna förmåga till nuvarande level.
 
Det har ju minst sagt på senare tid blivit en mer populär stil hos ungdomar, har du några
nybörjar tips för dem som vill efterlikna?

Jag vet inte var jag ska börja! Det finns t.ex. många tutorials (en slags handledning eller steg för steg bilder där man får instruktioner om hur man ska rita varje del. Händer, fötter, ansikte, hår, ögon, väck i kläder, etc.), de har man stor hjälp av i början om man inte vet riktigt hur man ska gå till väga. Det är också ganska så bra att studera andras bilder, för att skaffa inspiration och motivation. Men för att få bästa resultat måste man framför allt öva, öva, öva! 

Berätta nu om din och pennans första möte, har du alltid varit såhär duktig?
Ja, fan, jag föddes ju med en penna i handen! Med andra ord; NEJ. Absolut inte. Visst, jag har alltid gillat att rita lite hit och dit, här och där, och många har lagt märke till det genom åren. Men när jag tittar tillbaka på alla mina gamla bilder och minns, så anser jag att allt ihop ser bokstavligen skitdåligt ut. Man skrattar nästan för sig själv, för just då tyckte man faktiskt att det var snyggt. Men så är det, man utvecklar sin förmåga och blir bättre ju mer man tecknar.
 
Ritar du bara anime/manga eller vänsterprasslar du med någon annan stil också?
Lite drag av anime/manga kommer alltid att finnas i mitt tecknande, det har det nog alltid gjort. Dock inte när jag ritar riktiga porträtt av människor eller djur, men det gör jag inte så ofta heller. Jag kanske varierar mig lite då och då om jag är på humör, men det händer sällan.

Är din konst något som är liv och död, eller är det bara en hobby?
Jag har börjat ta denna gamla hobby väldigt seriöst. Så fort jag får tid så sätter jag mig och tecknar på mina bilder, och jag kan sitta timmar i sträck. Jag vill jättegärna utveckla det till en professionell level, det kanske till och med blir en del av mitt yrke i framtiden. Men jag kommer absolut INTE lägga det åt sidan. Aldrig. 
 
Skulle du vilja hålla på med något kreativt i framtiden?

Nej, jag vill bli brandbil! Självfallet, kära Hanna. Jag hoppas få ännu större användning av mitt tecknande i framtiden, och om jag har tid kan det som sagt bli en del av mitt yrke.

Skulle du, i din hemkommun vilja ha mer möjligheter att visa upp vad du gör?
Det skulle väll vara roligt om folket kunde se mer av vad man har skapat. Att sprida inspiration är alltid kul! Men jag måste säga att skoltidningen och kulturbloggen är en hel del för mig redan.
 
Låt oss säga OM, har du något förslag på hur det skulle gå till?

Skriva ut några bilder med min signatur, putta in dem under folks dörrar å sen skylla på katten. Jag har hört att det görs lite utställningar då och då. Men att så öppet visa fram vad man har gjort kanske är lite mycket för mig, det är ett stort steg. Jag föredrar enkla grejer, så som mindre tidningar och bloggar, till en början i alla fall. Men en utställning lite senare i livet skulle nog vara riktigt skoj.
 
Har du någon förebild som du hämtar inspiration ifrån? 

Jadu, en hel del! På första plats ligger nog Tetsuya Nomura som är designer till karaktärerna i diverse Final Fantasy spel.

Säg något som du är riktigt dålig på att rita (lindrar avundsjukan hos oss andra)?
Bakgrunder! Skitsvårt med perspektiv och alla dessa vinklar och dylikt. Att sen färglägga dem rätt är inte heller alltid så lätt! Realistiskt hår är också otroligt svårt, det är jag riktigt dålig på. Det finns säkert mycket mer!
 
Hur har betygen i ämnet Bild varit genom åren?

Nja.. jag kunde haft bättre betyg i högstadiet om jag gjort det jag skulle. Men jag drog ut på tiden lite för mycket och hade ofta ofärdiga arbeten. Så har det länge varit angående bilduppgifter! Jag är en seg perfektionist.

Hur många timmar om dagen spenderar du med penna och papper?
Så många jag kan. Så fort jag får tid över. Ibland kan det vara 1 timme, ibland 4 timmar, 6 timmar, eller till och med en hel dag i sträck med korta pauser (eller inte). Någonting säger mig att jaaaag behöver komma ut lite mer... kanske ta en promenad...
 
Om du skulle måla kultur, hur skulle de se ut?

K-U-L-T-U-R. Jag tror inte att man kan rita kultur i en bild. I så fall får det vara en jävligt stor sådan. Kultur är så mycket! Inte bara bild och böcker, utan olika livsstilar och traditioner på olika delar av jorden, på olika platser i olika länder.
 
Om du fick byta din talang mot någon annan, vad hade jag intervjuat dig då om?

Skitiga jobb. Kanske inte. Skådespel? Jag har sedan länge velat bli röstskådespelare, speciellt till anime serier. Eller en musiker? Musik är wonderbart.
 
Snart börjar intervjun glida mot sitt slut, men innan dess vill jag veta om du skulle
vara en tavla, hos vilken kändis skulle du hänga då?

Oub Ewan Ken O'Bee. 
 
Och om du fick skapa en staty helt från din egna fantasi, hur skulle den se ut? och i vart skulle vi hitta den?

Det skulle vara en smurf i Ulricehamn. (Neeeeej. Kanske en najs kentaur i stridsposition, med massa detaljer och något häftigt vapen. Jag har inte en aning om var den skulle stå, dock. I en lövhög nånstans.)
 
Innan vi vinkar adjö, några visdomsord till mina läsare? eller vill du hälsa till någon?

Du tror du fattar, vilket inte är samma sak som att egentligen fatta det. Fattar du?
Jag vill hälsa till min gode homie Sandra Salomonsson, simma lugnt! Jag vill också hälsa till systra min, Angelica Grönberg, att fortsätta vara en så god människa.


FRÅGOR

Hej allihopa!

Jag brukar ofta få mejl av er efter någon intrevju där ni undrar lite mer om personen. Ofta frågor riktade till dem.
Jag kommer inom en snar framtid publicera lite mer material med ett par utvalda intrevjuoffer som jag haft, kommer rikta mig till dem som har fått flest frågor då.

Så till er som mejlar: håll ut! det kommer

Kram på er!

JAG TRÄFFAR..


..Nadja för att snacka lite musik och konst, en tjej med starka åsikter och talang!

Hej Nadja och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?
Jo det är lunch, har precis kollat på film och käkat mina legendariska popcorn. 
 
Om du får två meningar på att beskriva dig själv, hur låter det då?
1. Upp som en sol och ner som en pannkaka
2. Vi lever bara en gång. 
Kanske?
 
En liten fågel viska i mitt öra att du kan sjunga ganska bra? Stämmer det?
Det beror på vem vi jämför med, men det stämmer nog ganska bra. Jag har tagit sånglektioner och brukar uppträda ibland. Fast jag uppträder mer på mindre tillställningar som underhållning eller så, får betalt ibland. En gång fick jag och min pojkvän Gabriel 300kr var för att spela och sjunga i en halvtimma, helt okej tycker jag.


Hur har det intresset växt fram?

Min pappa har alltid älskat musik och brukade alltid sitta och spela gitarr för mig när jag var liten. Men själva intresset började nog inte förrän jag började umgås med Linn Jonsson-lill. Hennes bror brukade alltid spela och sjunga till alla fester och smått började jag och Linn också lära oss. Linn gick på sånglektioner och jag tyckte det verkade kul så jag började. Både mamma och pappa har alltid velat att jag på något sätt ska hålla på med musik, framför allt pappa. Och Genom Linn och sedan sånglektionerna började jag inse att det gick ganska bra, jag hade inte så tokig röst så jag fortsatte och fick det att bli mitt främsta intresse. Även om det idag inte händer så ofta att jag sjunger, mest på fester, lite smått hemma men även ibland på små tillställningar. 


Samma fågel sa också att du har utvecklats, hur gör man det om man inte tar lektioner? Hur har du lyckats med det?

Jo alltså det var ju tackvare sånglektioner som jag fick fart på rösten utan det hade jag nog inte kunnat så mycket. Men sen insåg jag att jag slutade utvecklas så jag slutade med lektionerna. Jag insåg att det inte bara handlade om teknik utan framför allt känsla. Att sjunga en låt man själv tycker om och framför allt passar din röst. Alla människor har olika röster och en del låtar passar inte alla typer. Framför allt inte all den musiken min sånglärare försökte pracka på mig. Jag har med djup jazzsoul. Så efter den upptäckten spann jag väl vidare och sjöng typer av låtar min röst var anpassad till.  Sedan upptäckte jag det roliga med att skriva egen musik, vilket gör att du kan anpassa musiken efter din röst ännu mer och hitta känslan. Sedan har nog min pojkvän hjälpt mig mycket, och jag honom.


Du kan spela instrument också va?

Ja jag är väl ingen höjdare men jag kan spela både gitarr och piano grundligt. Tog några pianolektioner ett tag men tyckte det var tråkigt att plugga in noter så det sket sig. Kan läsa noter, men tar 5h för mig att tyda dem. Men sedan om man är musikintresserad så är det inte svårt att lära sig grunderna till ett instrument som t.ex. piano, bas och gitarr. Om någon visar hur jag ska spela kan jag spela det. 


Vad är värst när någon sjunger falskt eller sjunger fel text?

FALSKT, självklart! Jag sjunger fel på alla texter hela tiden, till och med mina egna låtar ibland.
Men det värsta är när någon sjunger falskt och tror att det är bra.  

Universums bästa låt är?

Det går ju knappt att svara på, det finns så många. Alla låtar är ju kopplade till olika minnen, känslor m.m. Men vi kan ju säga att "Feeling good - Michel bublé" är en av mina favoriter. Men den är bara BÄST när man sitter och inte göra någonting, har tomma tankar och lyssnar på den på hög volym i hörlurar. Livet känns underbart, man lever i låten. Det är så skön, så chill. Hans underbara honungsröst och rasp när han tar i, blåset, stråkarna. Sedan den underbara känslan att man äger världen. Ja man feeling verkligen good så att säga. Du borde lyssna på den på exakt det sättet jag beskrev. 


Hur tycker du man ska ta vara på sin talang på bästa sätt?
Jag tycker inte man ska pressa sig till någonting man inte vill. Jag menar om jag hade fortsatt med sånglektioner i Tranemo hade jag nog tappat lusten helt. Och man ska inte lyssna på vad alla andra säger hela tiden, allting handlar om känsla. I alla fall när det gäller musik.

Hur dåligt tycker du IDOL är? Och varför?
Jag tycker inte om idol. Nu känns det som om jag upprepar mig MEN det handlar inte om känsla i idol. OCH KÄNSLAN ÄR SÅ VIKTIG. De väljer deltagare efter hur mycket dem kommer sälja, t.ex. utseende. I dagsläget missbrukar vi ordet kändis och program som idol, man behöver inte ens göra något för att bli känd i nuläget. Tänk förr då man var tvungen att ha det lilla extra, var tvungen att kämpa för att bli något. Ja vi kan ju säga farväl till dem tiderna och säga hej till Justin Beaber istället!
Detta kanske bara är mina inre fördomar men: Jag tycker att i nuläget så LYSSNAR människor inte på musiken, man gör musik som är lätt att förstå, utan mening och enkel rytm. Låtarna ger ingen KÄNSLA. Genom att dessa människor ska rösta fram människor utan känsla ur ett känslolöst program blir musiken skit. Lyssnar ens någon på det idol i slutändan producerat fram?


Om du kom vidare i IDOL skulle du..?

Ta guldbiljetten, säga till Lajla att hon ser ut som en övermogen fjortis, gå hem och sätta upp min biljett på väggen och aldrig komma tillbaka.


Men ge något bra förslag på vart man ska lyckas med sin röst då?

Du visste att jag skulle snacka skit om IDOL eller hur? Ja man kan ju först dra slutsatsen om ens röst är värd att satsa på? Sedan kan man spela in låtar eller, band eller vad man nu är med i och försöka ta sig fram via myspace eller att ta kontakt med skivbolagen själva. 


Skulle du vilja lyckas med musiken och bli riktigt känd?

Nej jag tror inte det. Jag hade nog velat vara känd inom krogvärden. Tänkt dig en ned släkt pup med en liten scen och ett piano. Puben är inredd med mörkt trä och publiken sitter där och verkligen lyssnar. Inga fjortisar som står och skriker och gråter av lyckan över att se mig. Nej, jag vill vara lite småkänd i krogvärlden runt om i Europa. Resa runt och uppträda på mindre ställen - Det hade varit något!


Hur mycket pengar skulle du donera till Kulturbloggen om du blev det?

Jag tänkte erbjuda dig att följa med mig på mina äventyr, möjligen att vi delar på vinsten!

Lite mer tack...?

Ja om du har tänkt sitta kvar här och ruttna framför din blogg resten av livet så kan jag väl skicka hela summan hem till dig? Du ska få en cehck med guldkant..


Jaha.. Men.. Vad är bra musik då?

Känns som om jag upprepar mig. Det finns ingen bra musik, det finns bara musik med känsla och innehåll och så finns det dom som inte har det. Dedan får man tolka det själv. Jag känner att jag inte har någon rätt att säga vad som är rätt och fel bara uppmana människor att lyssna. 
 
Den här läbbiga stalker-fågeln viska också att du ska till P&L i sommar, stämmer det eller?
Ja! den här fågeln har till viss del rätt. Jag har planerat att åka dit, men det handlar lite om pengar också. Jag har tänkt jobba men jag har även lovat mamma att hjälpa till att betala min pråkresa som jag åker på i sommar, 3 veckor i Oxford. kostar ändå 20.000. Så jag kan inte lova att jag ska dit. 


Vem ser du fram emot att se?

Bob Dylan framför allt, en legend! Men sedan är det nog framför allt festivallivet. Pinsamt nog så har jag aldrig varit på en festival innan, så det ska bli skitkul! 

Bästa konsert?

MUSE på hovet i Stockholm, tror det var 2009. Jag säger bara oslagbart!


Från musik till konst, du är en jäkel på att rita också?

Jo rita tycker jag är riktigt roligt faktiskt. Men det är någonting, om man nu ska säga så, jag alltid har kunnat. Det går i släkten, alla på mammas sida kan i stort sätt rita. 


Fasiken vad du är estetiskt lagd, har du någon hemlig talang då?
Jag har en viss charm, lätt för att få folk på fall, skämt o sido. För folk som inte vet det så är jag väldigt bra på att prata, mycket och länge. Jag tror jag har en liten talang för inredning och möjligen kläder, eller ja det är ju en smaksak. 
 
Du håller ju också på med illustrationer, bästa knepet när det kommer till det? 
Jo det sysslar jag med ganska mycket. Ibland målar jag direkt ur huvudet men ibland behöver man inspiration utifrån. Om du har en idé i huvudet men inte riktigt vet hur du ska få ner den på pappret eller datorn eller vad det nu kan tänkas vara. Kolla då upp lite bilder på google, det du vill måla då, få lite inspiration och kör. Om du t.ex. ska måla en människa och är lite och söker på ansiktsformer, gå in och kolla på lite olika ansiktsformer. 


Hur skiljer man på amatörer och proffs när det kommer till att rita med Photoshop,
alla verkar ju göra det?

Vi kan väl säga så här. Alla ser väl om en amatör har suttit vid photoshop. Men behöver inte kunna mycket för att vara duktig. Jag kan nästan ingenting. 


Jaha, men bara för att alla sitter sjukt avundsjuka nu så måste du säga något
du är riktigt dålig på!

Jag är skitdålig på att rita händer, jag är inte så bra på att laga mat, jag är en osäker bilförare, jag är dålig på att skriva en lista mest saker jag är dålig på. Och.. jag dålig på engelska! Där satt den!


..och om du har en djävulskt bra Spotify-lista så skicka med den med..?
http://open.spotify.com/user/hellonadja/playlist/1LfIsW3v3ZwNe5mkcsTWHU - funkar den?

Vet du vad? Jag måste sätta punkt någonstans, vill du hälsa mina miljarder läsare något
eller dela med dig av några visdomsord?

Okej här är dem mest visa orden jag kan komma på och du någonsin kommer komma på: 
- glöm ALDRIG att det finns en värld utanför Tranemo, det finns en hel värld där du kan göra och bli precis vad du vill bara du försöker!


JAG TRÄFFAR..


Den 16åriga Madelen för att snacka gymnasieval, en tjej med drömmar och visioner!

Hej Madde och välkommen till kulturbloggen (igen), hur är läget?

Hej och tack så mycket! Jo läget med mig är bra, det knallar och går som vanligt!


Du är med för andra gången, så du kanske känner dig hemma här?
Jag känner mig hemma, de är en fantastisk blogg och jag läser den så ofta jag kan, vilket gör att man hänger med i svängarna!


För dem som missade dig förra gången, berätta lite kort om dig själv!
Kort om mig de är nog att jag är väldigt pratglad och nästan alltid humöret på topp! Jag spelar teater, ser på film, sjunger och tecknar väldigt gärna! Är E.M.D. & MJ – galen, och älskar att shoppa, allt ifrån kläder & skor till små grejer som pennor & sudd!


Förra gången var det angående din dramagrupp, är du med fortfarande?

Japp, jag medverkar fortfarande i dramagruppen.


Vad håller ni på med nu då?

Just nu är vi i full rulle med att öva in ett manus. Hamlet - där jag spelar kungen Claudius, vilket gör att vi har fullt upp.


Du har ju mycket på gång nu ju! Senast vi pratade var du osäker kring framtiden, har du bestämt dig inför gymnasievalet än?

Jag är till 99,99% säker på vad jag vill gå och plugga till.


Nå, vad blir det?

Jag har valt som förstahand Estetiska - Teater på Bäckäng.


Oj! Då har du intagningsprovet nu på onsdag också, hur känns det?

Ja de stämmer, jag är lite nervös men inte så jättemycket.  Det som oroar mig mest är om jag kommer att komma ihåg min monolog och dikt när det väl gäller! Men sen så ska det bli kul att få träffa alla de andra som också ska göra intagningsprovet såklart.


Vilken taktik gick du efter när du valde monolog?

Det jag gick efter vad att jag ville välja en monolog som jag klarar av att spela och en som inte är för svår att komma ihåg! Det var viktigt att det ska var någon jag själv tycker om, som kanske är lite roligare än de andra monologerna. Sen var det bara till att börja plugga på den, faktiskt!


Sitter monologen som sten nu då?

Jag kan inte säga att jag kan den så bra som jag hade velat att jag skulle kunna den, men den sitter ändå så att jag är redo att spela upp den.


Var det svårt att lära in allt?

Svårt kan jag inte påstå att det har varit, men dock lite jobbigt att hinna med. Eftersom man har haft vanliga skolarbeten och annat, samtidigt som man har fått försöka öva in den. Om jag jämför denna monolog med mina roller i tidigare pjäser så är det inte så stor skillnad, allt liksom flyter på och efter ett tag så sitter de!

 

Nu är du ingen expert.. än! Men har du några tips till den som också ska söka till teater?
Svårt fråga, men våga! våga prata, våga stå på scenen, försök att över vinn dina rädslor så gott det går!  Sen om man skulle göra bort sig, så vad gör de? Det kommer alltid nya chanser. Sen så för att lyckas så måste man ju kunna misslyckas.  Kör ditt race och var den du är!


Har du någon aning om hur intagningsprovet kommer att gå till?

Det enda jag vet säkert är att vi ska mötas i skolans aula klockan 08:00, annars vet jag inte mycket mer än att man ska kunna sin monolog så gott man kan, kunna framföra en dikt och så ska man ha med sig träningskläder för de gruppövningarna som kommer att ske någon gång under dagen. Jag vet inte alls hur dagen är uppbyggd eller hur den slutar.  Utan hoppas på en kanondag på Bäckäng!


Finns det något du är extra nervös inför?

Det jag är mest är nervös över vet jag faktiskt inte, för att jag känner mig rätt taggad och redo för detta. Just nu i alla fall!


Hur kom det sig att det blev Estet/Teater nu i slutändan ändå?

Jag ville ju så gärna gå Estetiska - Teater sen slutet av åttan/början av nian för att kunna bli skådespelerska. Men så ångrade jag mig, för att de var många som sa att det är väldigt svårt att få jobb inom de och att man får kämpa hårt om man vill bli något stort och bara för de, så visste jag helt plötsligt inte alls vad jag skulle välja.. Och nu när valen skulle väljas så kände jag att jag måste få kunna gå den vägen jag själv vill.


Hur reagerar du om du inte kommer in?

Om jag inte skulle komma in så vet jag faktiskt inte alls vad jag ska göra..Jag är rätt inställd på att jag ska komma in, vilket är dumt eftersom de är flera som söker. Kommer jag inte in på denna linje vet jag inte vad som händer, så det jag får göra är att hoppas på att jag gör de. Skulle säkert valt något inom språk annars!


Har du någon Plan B?

Min Plan B skulle väll vara att ge inte upp hoppet, man kan lyckas även om man inte är utbildad inom teater. Min Plan B skulle väl vara att välja något språkinriktat och samtidigt ägna fritiden åt teater.


Ser du en framtid inom teater?

Jag ser självklart en framtid i teater, jag tror bara man vill, så går de! Eftersom världen är så bra på att skapa och göra film, så tror jag att i framtiden kommer det vara lite lättare att få en filmroll, jämfört med idag.


Vad är din ultimata dröm inför framtiden?

Min dröm är att få börja en karriär här i Sverige och klättra mig uppåt på karriärstegen och tillslut ha en karriär i USA's filmstad, Hollywood!  Det är första gången jag lyckas få ner den till en mening, vanliga fall när någon frågar så brukar de bli en lång berättelse av de hela, allt i minsta detalj!
Jag vill verkligen jobba med film, teater men skulle även kunna tänka mig ett arbete inom musik!


Du ska börja på gymnasiet i en helt ny stad, hur känns det?

Helt ny o ny vet jag inte om jag kan kalla den, men ny skolmiljö i alla fall. Det känns rätt gött faktiskt! Att äntligen få lämna grundskolan och ta mig ännu ett steg närmare vuxenlivet känns bra. Sen så blir det visserligen sena dagar och tidiga morgonar, fast de ska nog gå bra. De ska bara bli kul att byta miljö, men dock lite tråkigt att lämna den gamla klassen och lärarna!

 

Känner du någon som söker samma skola/linje som du?
Jag känner några som söker samma linje, vilket jag faktiskt inte visste innan allt var inskickat och klart!


Valde många efter kompisgäng eller är det en myt?

Det finns säkert någon person som gjort det, men inte vad jag vet bland mina kompisar i alla fall. Vi har verkligen valt de vi vill gå, t.ex. vi är tre tjejer som hållit ihop under högstadiets tid och alla tre har valt olika! Jag tror nog mer på att det är en myt faktiskt, det kan inträffa någon enstaka person kanske, men de flesta vågar nog gå sin egna väg, vilket är bra!


Vad kommer du sakna mest grundskolan?

Oj de jag kommer sakna mest i grundskolan är nog lektioner som slöjd, bild & musik. Sen så kommer jag även sakna klassen och lärarna jag gått med nu under högstadiet, men man vänjer sig efter ett tag, jag vet de eftersom jag är van och har flyttat runt en hel del i mitt lilla liv.Men hoppas på minst tre kanon bra år till!


Kommer du orka pendla upp till 3 timmar om dagen?

Jag älskar jag åka buss och kommer göra allt som krävs! Jag får hoppas på att det inte är en massa byten på bussen, vilket leder till att bussresan går mycket snabbare och tar inte mer än en timme dit och en timme hem. Att orka pendla är ett måste!


Finns det något du är osäker inför när det gäller ny skolmiljö?

Det finns alltid små saker man är osäker på, i alla fall de första dagarna när det gäller något nytt. Men förhoppningsvis så kommer det mesta leda till något bra tillslut!


Vad ska bli mest roligt med bytet från liten grundskola på landsbygden till gymnasieskola i tätort?
Det som ska bli mest roligt att börja gymnasiet är att få träffa nytt folk, från lite varstans. Inte bara från ett och samma ställe. Det ska även bli kul att se hur alla är och att lära känna den nya klassen och en massa mer. Hela grejen med att lämna grundskolan och få börja gymnasiet är en kul grej!


Jag önskar dig lycka till tills på onsdag, så hoppas jag att du kommer in! Har du någon du vill hälsa till eller kanske dela med dig av några visdomsord?

Jag vill tacka för att jag fick ställa upp här, och all lycka till bloggen i framtiden!

 


JAG TRÄFFAR..


Den färgstarka personligehten Daniel för att snacka lite kulturella skillnader..

Hej Daniel och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?
Superfint tack, mycket på gång innan jag flyttar till Malmö på lördag.
 
För dem som inte har någon som helst aning, vem är du?
Jag heter Daniel Fagerholm. Är en glad filur som gillar humor och att underhålla. Samt sy kläder och handla på loppis. Är känd för min personliga stil och blev nominerad i kategorin med originella i Finlands Blogawards 2010.
 
Du är även bloggens första kille, och får tills vidare representera
det manliga könet, hur känns det?

Gillar att bryta mot könsroller så det känns fint!
 
Du skriver mycket om Finland vs. Sverige, vilka är de största skillnaderna på
dessa grannländer?

Oj, här skulle jag kunna skriva en hel uppsats! Svenskarna är lagspelare som tycker om att diskutera, tala och älta. Det ser man ofta i svensk TV, svenskar vill komma fram till genomtänkta beslut medan deras kallprat är något som frustrerar de finska kusinerna på andra sidan av havet. Där är här man gärna är effektiv och tar snabba, mer riskfyllda beslut och har ett betydligt mer auktoritärt sätt att styra. Det märkte jag tydligt när jag jobbade i Sverige, man diskuterar mycket och chefen är en i mängden (men som håller förstås lite i trådarna). I Finland har man mera respekt gentemot sina chefer, skollärare och så vidare. Finnar brukar också anses som ett tyst folk som ofta blir kritiserade för deras konversationsförmåga eftersom prat i princip inte betyder någonting för dem och ord används generellt bara som ett informationsflöde. Det som räknas i slutändan är vad som egentligen blir gjort, och resultatet. Work and shut up, överdrivet sagt men som det ligger en poäng i.
 
Personligen kan jag inte förstå hur två länder sida vid sida ändå kan vara
så olika, eller vad tycker du?

Jo historia, kulturen och icke att förglömma språket skiljer sig verkligen åt. Det som man dock ofta glömmer är att Finland är officiellt ett tvåspråkigt land. Jag är finlandssvensk och uppväxt i en stad där 50% talar finska, 50 % svenska. Gått i svenskspråkig skola och uppväxt med svenskspråkig familj, släkt och vänner. När man träffar svenskar får man ofta frågan "Varför kan du svenska?" Är dina föräldrar från Sverige?" "Men varför talar du inte muminsvenska?", då får man förklara att Finland är ett tvåspråkigt land och att jag inte har anknytningar till Sverige samt att det finns olika dialekter i svenskfinland.
Det som är roligt är att finlandssvenskar dras mellan finska, finlandssvenska samt rikssvenska kulturen. Min familj och vänner kollar t.ex. på svensk tv och lyssnar på svensk musik. Och de flesta artister i Sverige brukar komma hit och spela för oss finlandssvenskar. Något många svenskar inte har en blekaste aning om!

Vad tycker du är typiskt svenskt respektive finskt?
I det dagliga livet som schlagerbög kommer först att tänka på musik & schlager. I Finland är det omodernt med popmusik. Här kör man med rock och metal, likaså ofta i schlagersammanhang. Sverige är däremot popens och glittriga schlagerns land.
Typiskt finskt är ju även förstås bastubadande. En bastu finns nästan i alla hus & hem. En ny grej jag märkt när jag bloggat är fenomenet svenskar och "kändisdyrkan" och att "alla kan bli kändisar", vilket man ser t.ex. genom bloggar (I Finland finns ingen bloggkultur) och MASSOR med dokusåpor. På den punkten har Sverige blivit allt mer amerikaniserad speciellt inom populärkulturen än Finland.
 
Svenskar är överlag mer öppna och trevliga medan finnar är mer tystlåtna. Men på gott och ont. Vi tar ett exempel. När jag var tillsammans med en svensk kille (som var just glad & spontan) sa redan efter en kort tid "jag älskar dig". Gulligt så. En finne jag var tillsammans med sa först efter 3 år "Minä rakastan sinua", då visste jag att han menade det på "dödligt allvar" och att det kom från hjärtat. Finska män kan ha lite svårt med det där att uttrycka sina känslor men visar det på andra sätt i stället.
 
Du har också rest mycket, speciellt på sista tiden, vilken är den
största kulturella skillnaden du råkat ut för?
 
Hmmm. Överlag om jag tänker på Europa tycker jag folk är mer pratglad och öppna desto mer i väst du reser. Österut tvärtom. Men jag gillar t.ex. att dansa på borden i Köpenhamn och tala med alla. Samtidigt som jag älskar att sitta tystlåten på en pub i Vitryssland och lära känna folk sakta men säkert på djupet. 
 
Om du fick flytta till ett land just nu, för att leva enligt deras kultur, vart
skulle vi hitta dig?
Min syster tog sitt pick & pack och flyttade till ett fattigt land i Afrika och jobbar på ett sjukhus. Hon berättade att dans, sång & glädje är folks vardag. Trots fattigdom och elände. Det låter härligt. Där skulle jag säkert trivas (ej hunnit utforska Afrika ännu) för jag älskar sång, skratt & sann glädje. 
 
Vilken kultur känner du dig inte så bekväm med?
Amerikansk kultur. Ett artigt folk men känner mig inte bekväm med ytliga "Oh you´re so beautiful, look at you", "Oh sweetie, I love you so much" jargongen.
 
Vad tycker du är den största bristen inom vår kultur här i norden?
Folk borde ta ut svängarna mera och våga vara sig själv. Strunt i jantelagen och kör ditt egen race. Besökte t.ex. krogen i lördags, där folk var klädda & stylade som kopior. Tydligen har folk en vilja att smälta in i mängden. Men för min del är det inte tänkbart. Gud så tråkigt, vem vill vara en kopia?
 
Kultur kan innebära mycket, som tillexempel levnadssätt, hur gör man om man vill
leva livet á la Daniel?
Man är en livsnjutare, reser ofta och gillar livets goda. Är kreativ genom dans, underhållning och att skriva. Tar dagen som den kommer och lever livet i färger!
 
Om kreativitet skulle mätas i kilo, hur många kilo kreativitet består du av? 100 kilo rosa godis!
 
Vilket enligt dig, är det absolut bästa sättet att uttrycka känslor och sig själv:
dansa, sjunga, måla, skriva, eller något annat skapande?
 För mig att skriva & dansa!
 
Du stickar med mormor och dansar till gamla schlagerhits, någon annan talang
vi inte fått ta del av än?
Hmm, skriver ju ofta. I bloggen kör jag med korta texter och hemgjorda videoklipp. Underhållning & humor är mitt genre. Därför har inte den djupare sidan av Daniel kommit fram så ofta. Den sidan borde jag plocka fram oftare. Min dröm är även att skriva en bok.
 
Du har även en personligstil, i vilken affär kan vi hitta den?
Kan bli svårt för jag syr ofta själv. Och så handlar jag på loppis (även från vanliga klädaffärer men då ser de ofta ändå retro ut). Sen är jag färgstark. Starkare färger desto bättre!
 
Hur mycket mod tycker du det krävs för att våga ha på sig det man vill, och inte
bry sig om vad andra tycker?
Det krävs mod. Jag kom ut som homosexuell som 14 åring i ett litet samhälle och blivit härdad sedan unga år. Så för mig är det inga problem att våga vara mig själv! Att våga tro på sig själv är viktigt och att uppmuntra & coacha sig själv att ta steget ut och leva ut den man är.
 
Hur viktigt tycker du det är att ha en individuell stil? Alla har en konstnär i sig men konstnärligheten ter sig i så många olika uttryck. Vissa kan se "vanlig och vardaglig" ut utsidan men vara en hejare på att måla tavlor. Jag tycker personligen att mina kläder & min stil är MIN färgpalett.

Du känns ju verkligen som en modig person som verkligen känner dig själv, men
vad får dig att ligga och gråta i fosterställning?
 Klassiska krig, orättvisor & folk som är elaka mot varandra. Men för min del räcker det med att se en sorglig film eller när jag saknar min olyckssyster Elin som tog livet av sig. Kallar det livet. För mig är det viktigt att uttrycka mina ups and downs känslor.
 
Hur tycker du vi ska bryta fördomen om kultur? Att det bakom all kultur finns en kvinna..
med batikläder, långkjolar i vinrött, träsmycken, grått långt hår och läppstift på
tanden?
Upplysa och informera! Ut i världen & res! Träffa en massa folk, lyssna. Ta till dig olikheterna. Kultur & olikheter är en rikedom!
 
Går det att bryta fördomar? Oh ja, genom bloggen driver jag med fördomar genom att förstärka dem! Gillar att driva med fördomar och göra narr av dem med glimten i ögat.  

När läste du senast en bok, och vad hette den?
Siw Malmkvists självbiografi. Jag tycker Siwan är cool!
 
Hur ofta besöker du det lokala biblioteket? Inte så ofta, är hejare på att köpa böcker. Bara mina böcker utan tidspress och som man kan läsa om och om igen!
 
Du får välja mellan att prenumerera på "Svensk skattetidning" eller tidningen "Tåg"?
Vilken och varför?
Inte läst någondera då jag ännu bor i Finland men "Tåg" låter mera mig. Reser ofta med tåg dessutom.
 
Vilken svensk artist vill du se sjungandes i din trädgård en söndagsmorgon? Oj, Anna Book, Carola, Arja Saijomaa eller finska systrarna Lili & Sussie. Varför inte alla i en schlagermedley? Humor, skratt och glada schlagers är en befriande kombination!
 
Och till slut Daniel, få du slänga iväg några visdomsord till mina miljarder läsare, eller
bara hälsa till någon, varsågod:
Allt är möjligt för den som tror att allt är möjligt!


JAG TRÄFFAR..

Photobucket
Fina Sandra för att snacka lite kultur.. och lite annat

Hej Sandra och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?
Hej Kulturbloggaren! Läget är helt okej just nu, lite småkrasslig och trött men annars är det fint. Solen lyser ute så man kan inte vara annat än glad.
 
För dem som aldrig sett dig vandra längs Tranemos gator eller gymnasiets korridorer, vem är du?
Jag är Sandra då, 17 år gammal, bosatt i den rätt så ocharmiga byn Tranemo. Jag är oftast väldigt spontan och glad iförd kläder köpta andrahand. Ungefär så.
 
Om jag knackar på hemma hos dig en tisdags eftermiddag, vad gör du troligtvis då?
Troligtvis så hittar du mig inne på mitt rum, där jag antingen ser på en film eller läser, omringad av mina kaffekoppar. Annars så har jag fått för mig att starta något nytt projekt som jag sysslar med. Just denna tisdagseftermiddag sitter jag på mitt rum, ser på Skins och njuter av vårsolen!
 
Du sägs ha en förkärlek till nötta och gamla böcker, hur kommer det sig?
Jadu, vad ska jag börja med? Jag tycker att det mesta som är gammalt är fascinerande så det faller det sig rätt så naturligt att jag tycker likadant om böcker. De är väldigt fina där de står på sin plats i bokhyllan med sina omslag och titlar såsom Snälltåget 7.45 och Prins Solsken också. Oftast så är de hyfsatbilliga på loppisar och liknande då det inte är speciellt många som vill ha böcker med de skamfilade omslagen. Sen har det helt enkelt bara blivit så att det är en sak jag har börjat samla på. Synd att jag är så dålig på att läsa dem bara, skäms Sandra!
 
Och till Mumin, du vet väl att självaste kulturbloggaren kommer från Mumins hemland?
Jag vet, så fint! Jag har finsk släkt så lite mumintrollblod har jag i mig åtminstone!
 
Blir du avundsjuk om jag säger att jag varit i Muminlandet?
Du, jag blir inte lite avundsjuk. Det är ett av mina framtida resmål faktiskt.
 
Och inuti självaste muminhuset?
Sluta, du tar kål på mig! Kan jag få din autograf?

När vi ändå är inne på böcker, har du några favoriter? Jag känner mig ovanligt snäll idag så du behöver inte välja bara en.
Tack snälla du! Oj, det här var en väldigt svår fråga. Fast visst har jag mina favoriter. Norwegian Wood och Kafka på stranden av Haruki Murakami, Drömfakulteten av Sara Stridsberg och Pappan och havet samt Det osynliga barnet av Tove Jansson får jag säga då.
 
Vilken bok håller du på och läser just nu?
Just nu läser jag Farlig midsommar av Tove Jansson, en bok om svenska koncentrationsläger och Charles Baudelaires prosadikter.
 
Kan du läsa två eller tre böcker parallelt, utan att blanda ihop dem?
Ja, faktum är att jag har svårare att läsa en bok åt gången. Det finns ju så mycket jag vill läsa!
 
Vilken bok skulle du helst vilja se på film, och varför?
Drömfakulteten skulle det nog vara i sådana fall, mest för att den skulle bli väldigt snygg som film! Den skulle vara lite svår att skildra men äh! Med rätt regissör skulle det nog gå.
 
På tal om film, har du någon favorit även där?
Min absoluta favoritfilm måste vara Control. Det är en film gjord av Anton Corbijn som handlar om bandet Joy Division och främst om deras sångare Ian Curtis. Den är så himla snyggt filmad, man hittar nya detaljer varje gång och sen att den handlar om ett av mina absoluta favoritband gör det bara ännu bättre! I höstas så satt jag och kollade på den två gånger om dagen i flera veckor och tröttnade aldrig.
 
Vem skulle spela huvudrollen i filmen om ditt liv?
Det skulle nog få blir Anna Karina a la 60-tal eller den extremt charmiga Hannah Murray!
 
Om din mor fick möjligheten att trycka ut dig i ett helt annat århundrade, vilket skulle det bli?
Hmm, ett annat århundrade vet jag inte men jag skulle vilja vara född så att jag fick vara tonåring under 1960-talet! Och det av den anledning att jag skulle vilja få chansen att se Velvet Underground och en hel del andra artister som var aktiva då live. Sen är det bara ett plus i kanten att modet då var helt underbart.
 
Jag har gjort min bakgrundsfakta, du skrev på bloggen att året 2010 innebar att du hittade dig själv, under vilken sten lyckades du hitta just dig själv?
Jag lyckades hitta mig själv tack vare en person vid namn Carl som jag spenderade sommaren och hösten med. Innan jag träffade honom så var jag så osäker och hade varken självförtroende eller någon i grunden positiv syn på allting. Tack vare honom så ger jag inte upp längre som jag gjorde tidigare och jag tror på mig själv och att jag inte är helt värdelös trots allt. Jag har även hittat den stil jag trivs i efter att ha bytt mellan hur många som helst i flera år och sen att jag har hittat ett kompisgäng jag verkligen trivs i har bidragit till att jag äntligen är trygg i mig själv.
 
Om jag säger kultur så säger du..?
Meningen med mitt liv!
 
Om du slängdes in på en Idol audition just nu, vilken låt skulle du sjunga?
Hmm.. antingen The Wombats - Kill the Director tillsammans med ukulelen eller så skulle jag köra Jam on Bread - I heart Labrador Records, bara för att kunna spela med ukulelen där också.
 
Jag vet också att du kan ju plinka ukulele, vad kan du hittills spela?
Jag kan inte spela sådär jättemycket, det enda jag kan spela är introt till Postacrds from Italy av Beirut. Just nu håller jag dock på att lära mig Kill the Director av The Wombats och jag har även tänkt börja göra lite eget material. Synd att jag inte kan sjunga bara men äh, sånt är bara kul.
 
Du verkar ju ha massa intressen, berätta om dem!
En massa intressen vet jag inte om jag har men jo, de är endel. Jag har alltid varit väldigt musikintresserad ända sen jag var en liten, liten flicka så mycket är musikrelaterat såsom att lyssna på musik, upptäcka ny musik, spela på ukulelen och gå på konserter och festivaler! Sen är ju läsning ett dominerande intresse i mitt liv som har hängt med ett tag. Jag tycker även om att titta på serier. Det finns en serie vid namn The Mighty Boosh som har räddat mig från att ge upp under de mest sorgsna av tider. Det är en helt fantastisk brittisk humorserie som är sådär perfekt psykedelisk, konstig och charmig, en riktig Sandraserie alltså. Annars brukar jag resa runt rätt så mycket och träffa människor och umgås med mina kära vänner och även fotografera detta i ett försök att dokumentera min vardag lite kreativt!
 
Din blogg heter benevolenceandsinapism, jag gillar det.. men vad i helskotta betyder det?
Det kommer från två engelska ord: benevolence som betyder godhet och sinapism som betyder senapsdeg. Historien om hur jag hittade dem är lite lustig. Jag satt hemma hos min dåvarande pojkvän i somras och ville starta en ny blogg. Jag hade ingen aning om vad den skulle heta så jag började bläddra i hans underbara engelska ordbok från tidigt 1900-tal och hittade då orden benevolence och sinapism. Det lät bra tillsammans så jag slog till och det är historien bakom benevolenceandsinapism!

Om du fick hitta på ett projekt relaterat till dina fritidssysslor, vad skulle du hitta på?
Jag skulle nog försöka ordna en fotoutställning eller något i den stilen! Eller skriva mina memoarer, med lite inspirations från Muminpappans. Eller starta ett enmansband med mig och ukulelen och en massa charmiga texter. Så svart det där, jag är trots allt en sån som har en massa projekt på gång på en och samma gång.
 
Du får bjuda in fyra döda personer att käka en god middag med dig, vilka blir det?
Det skulle nog bli Ian Curtis, Edie Sedgwick, Audrey Hepburn och Nico. De är alla personer jag ser upp till eller som indirekt har hjälpt mig med mycket här i livet. Några av mina förebilder helt enkelt!

Du är ju en specialist på loppis känns det ju, ge oss dina smultronställen här i Tranemo
trakten!
De jag brukar besöka är Återbruket här i Tranemo och även den rätt så nya secondhandbutiken All-Ting. Den sistnämnda har en hörna där alla kläder kostar 10 kronor, helt otroligt vad jag har fyndat där det senaste!
 
När vi ändå kom in på Tranemo så smidigt så tänkte jag passa på att fråga vad du
tycker om utbudet av kultur i Tranemo?
Kulturutbudet i Tranemo är inte direkt.. stort så jag får inte ut så mycket av det. Det kan såklart bero på att vi kulturintresserade människor är i någon sorts minoritet här, speciellt när det gäller ungdomar. Jag söker mig hellre till de större städerna när jag är ute efter något kulturellt!
 
Tycker du ungdomar behöver mer plats för att visa upp vad de kan?
Det tycker jag, helt klart. Jag tycker det är lite så att vi ungdomar inte tas så seriöst som vi egentligen borde. Det är vi om något som kan skapa och visa upp saker för alla känslor vi har inom oss nu under tonåren finns det många, bland annat jag, gör att man måste avreagera sig på något vis för att kunna ventilera det och det kan vara allt ifrån att skapa musik till att skriva och fotografera. Det är inte så att vi ungdomar ignoreras men vi tar inte lika stor plats för att vi har den stämpeln att vi är omogna, tyvärr. Man har mycket att lära sig av oss.
 
Biblioteket i Tranemo ska ju byggas om, vad skulle du vilja hitta/ha på nya bibblan?
Just det ja, det hade jag helt glömt bort. Jag skulle vilja ha någon sorts caféhörna, helt klart. Med soffor eller åtminstone något bekvämt att sitta i. Även en musikavdelning skulle uppskattas, där man kan låna cd-skivor och liknande skulle vara fint! 

Och när jag ändå pressar dig på saker, hit med din bästa spotifylista också!
Åh hjälp vad svårt. Jag har hur många listor som helst då jag tycker om att sitta och göra listor med vissa teman men min överlevnadsguide är jag lite nöjd över i alla fall: Överlevnadsguide inför det svenska livet

Nu när jag tagit det mesta, finns det något du vill hälsa mina fina fans? Eller dela med dig
av nått fint vidsomsord?
Jag har inte så mycket att säga mer än att jag hoppas att alla har det fint och att om ni inte har det så kommer dyker det alltid upp ett ljus i slutet av tunneln.

JAG TRÄFFAR..




Som jag fått böna och be! Men äntligen har hon tid att ställa upp, ingen mindre än.. jag själv!

Tjenixen Hannaponken och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?
Tja tja bloggen. Jo det är bra, har dock får en djävulsk nackspärr vilket försämrar tillvaron ordentligt!

För dem som fortfarande inte vet vem du är, kan du dra det en gång till?
Alltså. Nu ska vi göra det klart en gång för alla det är alltså jag som sitter och skriver dessa inlägg dagarna långa. Det är jag som är kulturbloggarN! Fattar alla?

Nu ska det nog vara glasklart. Vad kan vi förvänta oss av bloggen nu till våren?
Jag tror att det är nu bloggen drar igång på allvar. Jag kommer resa en del och ni kan förvänta er riktigt mycket från det!

Jasså? Vart ska du, om man får lov att fråga?
Absolut. Jag skryter så gärna. Jag ska om två veckor på en snabbvisit i Polen och det blir nog en sväng förbi Tyskland också. Efter det blir det Finland, och förmodligen Estland också! Sen i sommar smider jag stora planer, riktigt stora..

Tänka sig. Har du *fAnZ* i alla länder?
Nja.. väntar fotfarande på det där internationella genombrottet (eller ett genombrott av huvudtaget)

En liten fågel har viskat i örat att det kanske händer något spännande i veckan..?
Schhhhh!

Vad är det tråkigste respektive roligaste med att driva denna lilla blogg?
Det tråkigaste är att sitta och redigera bilder (kisse-style), sortera, kopiera, byta namn, göra nya mappar. Jag vill ha en assistent! Det roligaste är att komma i kontakt med alla fina människor, samt försöka steg för steg få idéer till praktik.

Det känns som du satt både fotografering och läsandet på hyllan?
Du! Försök hitta en studentklänning, driva en blogg, gå i skolan, vara sjuk, hinna sporta, hinna sova, plugga, skriva studentinbjudningar, fixa hår, byta kläder, alltid vara fin och försöka hinna andas på samma gång. Jag skulle behöva ungefär 7483247024,89 extra timmar på dygnet.

Frågan som är på allas läppar, kommer du sluta blogga efter stundenten?
Aldrig i livet! Varför skulle jag?

Vem skulle du helst vilja se här på bloggen inom kort?
Kitty.. eller Cissi Wallin. Kanske någon riktig surgubbe? Bob Hansson skulle också få plats. Tänkte säga Astrid Lindgren men kom i sista sekund på att hon är död.

Hur hittar du alla intervjuoffer?
Jag får mängder av tips. Sen är jag ganska rakt på sak, Du ska vara med!

Hur kommer det sig att 100% än så länge svarat ja?
Jag vet inte. Undrar ibland också? Antagligen för att jag är så charmig?

Vi får ju in ganska mycket mejl om just dig. Hur kan du låta bli att skriva om dig själv?
Jag lever nu mera på smicker. Så börjar jag skriva ett inlägg om min frukost så kommer jag på
att bloggen inte heter hannabloggen.

Vi har hört rykten om att du får massa hatmejl?
Ja det ryktet har spridit sig över vår lilla landsbyggd snabbare än pesten. Men det stämmer, kan ju passa på att hälsa till Erik, Leif och Anonym som gillar att kritisera varje stav fel okk sär skrivning. Hej på er grabbar!

Vad blev de mest arga för?
När jag skriver fel på "ända" och "enda". Samt när jag sa att det håller på att ske en åldersuppdelning inom kulturen.

Va sa de då?
Att jag var ful. Och obildad.

Låter som härliga fans! Inga fanbrev än så länge?
Väntar fortfarande på att ni ska skicka in pengar, blommor och teckningar på mig!

Vill du hälsa något åt dina fans eller kanske.. ja du vet ju hur detta går till:
Hej Björn om du tittar in! (detta är ett test!!) och.. va er själva, och skit förfasen nu i vad alla andra tycker!

Twittra!




Fortsätter lite snabbt med en sak. Henrik Elmér fick ju en minut på sig att övertyga oss om att sluta twittra. Superkul. Ni kanske missade det? Äh hittade nästan en lika rolig intervju med samma man.

Henrik, du måste beskrivas som rätt avant garde, och när twitterhysterin är över kan du säga att du bokstavligen var den första svensken i trenden med att sluta twittra. Varför övergav du egentligen mikrobloggandet?

- Jag twittrade bara en dag. Skrev fyra inlägg den dagen, men tyckte inte det gav så mycket tillbaka.

Varför hängde du inte på när alla andra började?

- Men orka. Det var ju ingen som hängde på när jag började. Inte ens Obama.

Läser du twitter idag?

- Går in och tittar på mina egna inlägg ibland. De ligger kvar, och jag tycker fortfarande de är oöverträffade.

När lämnade du facebook? 2002?

- Oj, 2002 var jag färdig med i början på 90-talet.

Vi har märkt att du fortfarande har en e-post-adress. Är det något du funderar på att sluta med?

- Har egentligen slutat med det, men kan ändå nås den vägen. Min e-post skickas nämligen vidare direkt till min neocortex.

Du var ju en early adopter. Skulle du själv beskriva dig som en early discarder?

- Va? Jag trodde den här intervjun var avslutad redan.

källa, http://www.makthavare.se/2010/12/02/henrik-elmer-forst-med-att-sluta-twittra/


JAG TRÄFFAR..



Den begåvade entrepenören, designern och inspiratören Sandra Forsman, upphovskvinna till klädmärket Kan Dee!

Hej Sandra och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?

Hej hopp och tusen tack! Allt är toppen med mig! Solen skiner och jag har massvis med härligt jobb att utföra, kan det bli bättre?

Du är verkligen tjejen på allas läppar men tror du att du hade varit lika känd utan Lindex-tävlingen?
När jag först startade min blogg var Lindex-tävlingen ingenting jag nämnde så de flesta visste inte att jag vunnit den. Jag körde mitt race ändå och visade glatt upp min konst för alla som ville beskåda den.


Du har verkligen lyckats inom konsten, vad tror du det beror på?
Jag har satsat, kämpat och varit envis. Det finns en sanning i det uttryck som lyder "syns man inte, så finns man inte". Jag försökte att synas överallt, kommentera andra bloggar, vara aktiv och uppdatera bloggen hela tiden. Dessutom marknadsförde jag mitt "varumärke" överallt. Kan Dee skulle synas vart du än befann dig. Sedan kan jag ha haft mycket tur också. När jag startade min blogg så fanns det inte, vad jag vet, så värst många konstbloggar. Jag kände mig ganska ensam där. Och till sist så var mina teckningar och det jag skapade väldigt orginella och det uppskattades av väldigt många. Man såg ganska direkt om det var en "Kan Dee"-skapelse. Stilen blev mitt signum.


Vad är det med din konst som verkar tilltala så många?
Om jag det visste, haha! När jag ser tillbaka på det jag skapade när allting började så kan jag inte förstå hur folk kunde tycka så mycket om det. Jag tycker att det ser förjävligt ut! Jag ritade alltid ansikten med sådana extremt förvrängda drag. Som jag berättade tidigare, gigantiska ögon och läppar, jättesmå näsor och hakor. Huvudet var stort som en jordglob i förhållande till kroppen osv. I dag när jag ser tillbaka på den stilen så får jag en känsla av att jag var väldigt liten och osäker. Det känns att jag mognat avsevärt sedan den tiden. Det ser man även tydligt i den konst jag skapar idag, även om vissa statements finns kvar och man fortfarande kan se (hoppas jag) att det är en "Kan Dee"-skapelse.


Du målar i en ganska grov och tuff stil, representerar den dig? På vilket sätt?
Allt jag skapar kommer direkt från den djupaste delen i mitt hjärta. Och ja, allt representerar mig. Jag säger fortfarande som Carolina Gynning "Min konst är väldigt egocentrisk. Allt handlar om mig, mig mig." Allt det jag skapar utgår ifrån vad jag själv tycker, tänker och känner. Ritar jag ett ansikte, ja då är det mitt ansikte du ser. (Även om det inte är det minsta likt). Det är som att jag vänder ut och in på mitt skal när jag tecknar och skapar. Alla mina verk är otroligt personliga, även om jag inte alltid erkänner det. Allt av det jag skapar kan liksom vara en del utav min personlighet och den jag är.


Du anspelar dig mycket på sex också, varför? Sex Sells?
Haha ja så kanske man kan tro. Det kanske är så att det säljer bättre? Men för mig handlar det inte bara om det, utan det handlar som jag skrev ovan om mina personliga tankar och känslor. Sex är även det, en del utav mig och den jag är. Sex är för mig något utav det vackraste som finns mellan två människor som älskar varandra så starkt. Det är vackert och innefattar så otroligt många känslor under ett och samma ögonblick.


Det är mycket tuttar, tjejrumpor och annat på dina målningar, kan vi inte få se en riktig six pack snart?
Tuttar är vackra, rumpor likaså. Visst six pack är ju jäkligt hett det med! Men jag tycker fortfarande att kvinnor är vackrare, missförstå mig rätt haha. Fast vem vet? Vi kanske får se en riktig hunk snart..


Tycker du inte vi redan får se för mycket stora tuttar och perfekta magar i media?
Jo men tydligen är jag inte den ända att tycka att det oftast faktiskt är fint..


Kan du inte bara dra till med värsta överviktiga tjejen nu när du har lite makt? Kom igen! Förändra kroppsidealen lite!
Ja, jag får väl försöka då!


Vad skulle du aldrig trycka på en tröja?
Åh gud vad svårt! Jag vet inte.. Allt är nog möjligt bara man gör det "rätt".


Många stora bloggare använder dina kläder, vem skulle du allra helst se med en Kan Dee tröja?
Jag skulle dö om jag fick se typ Elin Kling bära något utav mina plagg. Hon är ju trots allt som en Guru inom modevärlden.


Namnet på ditt märke är ju Kan Dee, hur i sjutton kom du på det namnet?
Ja hur kom det till egentligen? Det är inget namn jag gillar idag om jag ska vara helt ärlig haha! Bra nu när det är omöjligt att ändra liksom. Men det kom helt enkelt till på det sättet att jag fick ett smeknamn när jag gick i gymnasiet. Jag kallades först Sandy, sen blev det Candy. När jag skulle starta mitt klädmärke så ville jag fortfarande ha kvar Candy, men jag ville ändra stavelsen så att det skulle se mer orginellt ut, så då fick det bli Kan Dee. Det uttalas dock lika som Candy.. Eller kanske mer.. Can-Di för att vara petnoga..

Vad är din största drivkraft inom konsten? Vad får dig att vilja fortsätta?
Den största drivkraften är nog min möjlighet att kunna sprida lite viktiga budskap till världen. Men också att få en fysisk bild på mina känslor, åsikter eller tankar. Jag är inte en sån som skriver dagbok. Jag ritar mina känslor istället.


De flesta lider av inspirationsbrist, men du verkar inte göra det. Eller?
Du måste skoja! Det är ett av mina största problem som konstnär. Eller det är egentligen inte själva inspirationen som brister utan det är nog mer rädslan för att misslyckas. Inspiration finns alltid hos mig och jag kan veta exakt vad det är jag vill få ner på pappret. Men det bara går inte och jag vet inte varför! Inspiration finns egentligen att hämta överallt, det gäller bara att se den.


Hur gör du om du verkligen kört fast och det känns helt tomt i huvudet?
Ingenting oftast. Surar lite och låter det passera tills en dag då jag vaknar och vet precis hur jag ska göra!


Du har i en tidigare intervju sagt att du är lite naiv och en drömmare med stora drömmar, vad är den ultimata drömmen för dig?
Jag är den största drömmaren man kan hitta. Jag är väldigt filosofisk och ibland kan jag överfilosofera saker och ting. Men jag har en dröm om att en vacker dag äga ett lagom stort hus nära stranden och havet tillsammans med min älskade pojkvän. Ett hus med en egen stor ateljé och en egen stor trädgård där jag kan ha en massa djur springa omkring. (Jag älskar verkligen djur). Sedan drömmer jag om att starta någon hjälporganisation för våra djur av något slag.


Beskriv känslan av att se sina egendesignade kläder i tidningar, på kändisar och på bloggar!
Går den verkligen att beskriva? Jag känner först och främst en enorm lycka och glädje, sedan blir jag stolt och till sist blir jag triggad att jobba ännu hårdare!

Känner du att konst är det du verkligen vill hålla på med livet ut?

Oja, om jag skulle bli av med min högra hand vet jag inte vad jag skulle göra. Jag vet inte vem jag är utan konsten? Vad skulle jag då göra? Det finns liksom inte i min värld. Just därför är jag för evigt otroligt tacksam, lycklig och glad för att jag får möjligheten att göra det jag verkligen brinner för. Jag kommer att syssla med det här sålänge jag tycker att det är kul.


Hur gör du för att utvecklas?
Tänjer på gränser skulle jag tro. Man måste ju våga göra nya saker för att utvecklas. Även om jag är väldigt rädd för att misslyckas..


Vart kommer vi se dig här näst?
Jag vill slå igenom i USA med storm.. Det är en annan dröm jag har hihi.

 

Har du någon dold talang som gömmer sig bakom allt ritande?
Jag är en jäkel på att laga god mat. Är bra på att laga goda pastasåser.

 

Vad är du riktigt dålig på att rita?
Händer. Jag hatar att rita händer trots att jag tycker att händer kan vara det vackraste som finns på en människas kropp.


Om du inte höll på med konst skulle du..?
Jobba med djur, helt klart!


Får du aldrig jätteont i handen när du håller på att rita så mycket?
Haha vilka roliga frågor! Jag ritar inte så mycket som jag skulle vilja. Jag skulle vilja teckna varje dag, men jag hinner inte det. Men visst kan det kännas lite i handen om jag ska fylla stora ytor med blyerts och måste trycka lite extra hårt. Men det är det värt!


Kommer du försäkra din rit-hand i framtiden?
Självklart! Haha!


Bryta båda benen eller bara rit-handen?
Ajajaj, det kommer göra ont men jag måste säga båda benen. Jag är alldeles för beroende av mina båda armar!


Man vet ju inte så mycket om dig bakom hela målarfasaden, chocka läsarna nu med något de inte vet!
Åh, vad skulle det kunna vara? Låt mig fundera lite till på det..

Och till sist Sandra, får du möjligheten att hälsa till mormor eller mamma, eller bara komma med någon fräsig kommentar såhär på slutet..
Mormor; jag saknar dig och jag hoppas att du har det prima där uppe i himlen. Mamma; det är du och jag för alltid. Alla ni andra; behandla alla med respekt och så som du själv skulle vilja bli behandlad. (Fan vad tråkig jag är.. kom inte på nåt annat..)


KAN DEE











En del av Sandras teckningar

Hej kompisar!

Tänkte upplysa om att ingen mindre än den begåvade och it-tjejen Kan Dee kommer synas här på bloggen snart. En tjej med ett enormt driv och hjärtat på rätt plats, en verklig inspirationskälla som visar att man från ingenstans kan lyckas, bara man vill! Till en början tänkte jag dra hennes historia så att alla är med på noterna.


Det kanske känns omöjligt, men för dem som inte vet vem du är – berätta!


Jag är konstnär, designer och skaparen utav klädmärket Kan Dee. Driver egna webshopen www.kandeeshop.se samt Sveriges största konstblogg (enligt bloglovin) www.kandeedrawings.blogg.se. Jag föddes den 10 juli 1987 i Västerås, döptes till det alldeles extraordinära och orginella namnet Sandra. Blev redan på mina stubbiga bebisben väldigt intrreserad av att måla och rita. Var en väldigt kreativ unge och väldigt påhittig. När jag blev lite äldre, runt 14-15 kanske, tog jag min kreativa sida mer på allvar och började teckna porträtt efter porträtt. Jag och min bästa vän under den tiden var väldigt likasinnade, så vi brukade teckna mycket tillsammans och gav varandra hutlöst med inspiration och triggade varandra utan gränser. Men det var inte förrän 2008, efter att jag vunnit Lindex designtävling, som jag kom på att jag ville ta konsten och tecknadet till nästa nivå.


Min mamma hade tipsat mig om att Lindex hade en tävling där man skulle design/rita ett motiv som skulle tryckas på t-shirts och säljas i förmån för Bröstcancerforskningen. Utan några som helst förväntningar eller förhoppningar plockade jag fram en gammal teckning jag hade ritat några månader tidigare och började fundera. Kunde den här vara något? Det var en teckning jag ritat helt i blyerts. Ett motiv jag tecknat direkt ifrån huvudet (inget porträtt alltså, det hade jag slutat med helt och hållet då jag tröttnat på det. Nu hade jag i princip lyckats hittat min egna tecknarstil och tecknade bara egna motiv som jag kom på själv). Motivet föreställde en flicka med gigantiska sorgsna men intensivt bestämda ögon, minimalistisk näsa och stora fylliga läppar. Liten haka, smal kropp och en kalufs likt en kantig hjälm. Jag fick idén om att scanna in teckningen och fortsätta bearbeta den lite i photoshop. Den hjälmliknande frisyren fylldes i stark rosa färg. Runda bubblor i samma nyans omringade henne och en text om just bröstcancer placerades som hennes bakgrund. Till sist smackade jag på en stor fet text "GO PINK!" över motivet och det fick bli som pricken över i:et. Jag minns hur mamma och pappa jublade när jag visade mitt färdiga resultat. Dom tyckte att det blev jättebra och det värmde.


Så jag skickade in mitt bidrag och tänkte inte så mycket mer på det. Några månader senare blir jag uppringd av självaste Emma Wiklund och får höra att jag vunnit hela tävlingen! Det första jag utropar är "VAAA?! Nej du måste skojja!". Jag trodde först inte på det. Det fanns liksom inte i min värld. Jag hade aldrig tidigare vunnit nånting och nu vann jag hela tävlingen! Dessutom blev jag extra glad eftersom att jag visste att nu kommer jag via min konst kunna hjälpa Cancerforskningen en liten bit på vägen. Välgörenhet och att vara en hjälpande hand för de som har det svårare är alltid någonting som legat mig varmt om hjärtat. Jag vill vara den som kan hjälpa. Jag har ju aldrig haft något överflöd med pengar, så att jag då kunde bli en hjälpande hand via det jag skapade, kändes för mig helt fantastiskt! Min mormor dog i cancer 1995, jag var 7 år och det var en fruktansvärt svår och jobbig tid för mig och alla anhöriga. Inte bara för oss, utan för alla andra som också kanske måste gå igenom samma sak. Så att få vinna just det här känns extra bra i hjärtat.


Jag var arbetslös och sökte jobb. Ritade och ritade. Kom på efter hela Lindex-grejjen att det skulle vara fantastiskt kul att jobba med konsten på heltid. Kanske trycka upp mina motiv på t-shirts? Jag startade min blogg Kan Dee Drawings i syfte att visa upp min konst och låta andra ta del utav den. Jag fick väldigt fin respons. Sedan började jag söka efter grossister och textiltryckerier. Jag gjorde prototyper och la upp på bloggen, gjorde marknadsundersökningar för att ta reda på om det fanns något intresse och om det fanns några köpsignaler. Responsen blev även här enorm. Nu var allt i gång!


Ni som redan nu är sugna på att få en riktigt cool tischa eller linne, kika in på hennes webshop
eller bara vill kika på hennes konst, klicka er då in på hennes blogg.

http://kandeedrawings.blogg.se/index.html
http://kandeeshop.se/

Snart kommer en hel intervju men Kan Dee!


JAG TRÄFFAR..


en inspirerande Maria som tar sina första steg ut i sin karriär som fotograf!

Hej Maria och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?
Hey, tack! Det är fint bara lite trött efter en lång flygresa igår.  

Berätta lite om dig själv? (bor, fritid, hur du är, jobb/skola typ)
Jag heter Maria, snart 19år och bor i Borås. Jag jobbar just nu som fotograf och marknadsassisten på
Acama Konsult AB. På min fritid håller jag på framförallt med fotografering och musik, utöver det reser jag mycket utomlands (just nu framförallt till Turkiet), umgås med vänner och familj etc. Jag är en väldigt kreativ person som alltid måste ha något att göra och gärna flera bollar i luften samtidigt. 

Du fotografer alltså, hur utvecklades de intresset?
Det intresset utvecklades redan när jag var 6-7år då jag fick min första kamera med film i. Efter det lånade jag mina föräldrars små digitalkameror och sprang runt och fotade allt möjligt. Framförallt fotade jag på våra utlandsresor i bl.a. Frankrike och Tyskland. Intresset kom från att föreviga ögonblick och att sedan få visa upp dem för andra människor.

Vad är det med fotografering som är så roligt?
Just att man har möjligheten att kunna föreviga ögonblick, saker och människor är det som jag tycker bäst om med fotografering. Det ger oss en chans att komma ihåg hur saker och ting var, såg ut och kändes. Bilder är ju helt klart starkare än minnet självt haha!

Som du sa, arbetar du med fotografering berätta mer om det?
Jo, jag arbetar som sagt på Acama Konsult sen ett par år tillbaka som marknadsassisten men för ca 1,5 år sedan anställdes jag även som fotograf. Det är mestadels natur/miljö bilder jag tar då, från parker, kyrkogårdar, trädgårdar, trädgårdsmässor mm. Bilderna används sedan till tidningar, böcker, marknadsföring och hemsidan.

Vad brukar du fotografera? Vad är din speciallite?
Utanför jobbet är min speciallite porträtt och djur/natur bilder som jag ofta blandar med varandra dvs. porträtt i naturen. Sen är jag även mycket för att fotografera historia om man nu kan säga så. Med det menar jag slitna, nästintill fallfärdiga hus/möbler, ruiner mm.     

Är foto det du vill hålla på med i livet?
Oj svår fråga, det är nog lite tidigt för att svara på det än. 

Jag vet att du ställt ut några av dina foton, berätta mer om det!
Ja det stämmer, jag har haft utställning av ca 20 foton på Fotografiska i Stockholm. De visades 10 foton åt gången i 15 minuter. Sen har jag haft en bild utställd på konstmuseet här i Borås i samband med att jag vann en kategori i Borås Fotomaraton.

Vad är målet?
Mitt mål är att bli en mer professionell porträtt och resefotograf. Om jag skulle jobba med foto hela livet vill jag definitivt kombinera det med mitt stora intresse för resor.  

Många unga gillar att fota, men tycker mest att de blir en i mängden av alla fotografer,
vad har du för tips för att sticka ut som fotograf?
Ja tyvärr är det ju så, jag kände så själv tills jag fick ställa ut på fotografiska och där råkade jag höra flera stycken som sa hur bra de tyckte bilderna var. Det fick mig att inse att man inte ska tänka så mycket på vad alla de andra gör runt omkring utan bara fokusera på vad man själv är duktig på och sen bara köra sitt eget race!  

Har du några tekniska tips till nybörjare?
Haha oj, det vet jag inte riktigt. Jag är själv inte helt 100 på tekniken utan lär mig efter hand, men en sak som jag gör är att jag använder de olika inställningarna på kameran till mer än bara det dem är avsedda för. T.ex. finns det inställningar för att ta bilder av solnedgångar respektive soluppgångar och de inställningarna använder jag ibland när jag fotar porträtt för att få fram lite annorlunda effekter så det är väl det jag kan säga i så fall, våga prova er fram!

Vad har du för kamera när du fotar?
 
Just nu fotar jag med en Nikon D5000 tillsammans med två olika objektiv Nikon 55-105mm & Tamron AF 70-300mm.

Hur mycket kunskap hade du innan du började foto "på riktigt"?
Inte speciellt mycket. Jag lär mig efter hand som sagt.
Men jag planerar att utbilda mig mer inom fotografi till hösten detta år eller våren nästa år.  

Man tycker ju att nästan alla bloggare beter sig som fotografer, vad är skillnaden
mellan proffs och amatörer?
Ja det är inte så lätt det där eftersom att det plötsligt blivit en stor trend att alla ska ha stora systemkameror precis som proffsen. Inte för att jag vill kalla mig själv ett jätte proffs men jag vet många med mindre intresse och kunskap än jag som har exakt samma kamera bara pga att de hört att dem tar bättre bilder än små digitalkameror. Men saken är den att det inte enbart är kameran som gör jobbet, det är personen bakom kameran som väljer motiv, fixar med inställningarna och ibland har även planerat bilden noga från början. Skillnaden mellan proffs och amatörer skulle jag säga är att proffsen lägger ner mer energi och tanke i bilderna än amatörerna. 

Har du någon förebild inom foto?
Ja, det finns faktiskt två fotografer som jag beundrar och hämtar en del inspiration ifrån, Elin Kero och Mattias Klum.    

Skulle du vilja ha mer möjligheter att visa upp vad du gör i din hemkommun?
Faktiskt inte, jag siktar på att visa upp mina bilder i större städer som Stockholm, Göteborg, Malmö och sen även i andra länder.  

Vilket land skulle du vilja åka och fota i?
Turkiet absolut! Jag har varit där ett par gånger men bara haft min lilla digitalkamera med mig vilket verkligen är synd och skam så nästa gång ska jag se till att ha min riktiga kamera med mig för det finns så otroligt mycket vackert, historiskt och intressant att fota där!  

Ditt absoluta drömjobb..?
Svårt att säga! Jag är en sådan människa som gillar att syssla med många olika saker. Så jag har nog inte ett specifikt drömjobb utan min dröm är att få prova på många olika jobb och branscher under mitt liv!

Om du var tvungen att fota en och samma person resten av livet, vem skulle det bli?
Min bästa vän och även modell Amanda måste jag säga i så fall. Hon är otroligt vacker, sätter i storts sett alla bilder perfekt och behöver väldigt lite instruktioner eftersom att allting flyter på naturligt och av sig självt. Så utan att tveka definitivt Amanda.

Gillar du att stå framför kameran lika mycket som bakom?
Haha verkligen inte, jag undviker att stå framför kameran så mycket som möjligt. Min plats är bakom kameran helt klart!  

Nu glider intervjun mot sitt slut, någon du vill hälsa till? Eller bara slänga ur dig en sista kommentar?
Ojdå redan? Jag skulle vilja hälsa stort tack till alla som inspirerar mig till att fotografera och till min nyaste inspirations källa Zaffe som har satt igång en enorm kreativitet inom mig!  Sen vill jag säga till alla som läser att vad man än drömmer om och vad man än vill göra är inget omöjligt bara man tror på sig själv!

Vill ni prata mer med Maria? Någon fråga? Lämna en kommentar så ser jag till att den kommer fram till Maria.


JAG TRÄFFAR..


Supercoola Mango för att snacka allt från kultur och allt vad det innebär!

Hej Maria, och välkommen till kulturbloggen. Hur är läget?
Hej! Är väldigt trött men sitter fortfarande i skolan (18.32) och lär nog sitta här tills det blir natt. Men det är kul!

För dem som inte vet, vem i hela friden är du?!

Jag är ganska liten en tjej på 19 jordsnurr som oftast är väldigt glad och skrattar åt det mesta. Just nu längtar jag till en mysig spelning som äger rum i övermorgon!
 
Vad sysslar du med på fritiden?
På fritiden så umgås jag med vänner och lagar mat. Eller äter. Eller handlar mat. Men annars så gillar jag att dansa och pyssla. Sitter kvar i skolan väldigt mycket, that's how i'm rolling!

Du är vegetarian, men varför?
Vet inte om jag ska skratta eller sucka? Jag ler för att många verkligen tror att jag är vegetarian men suckar för att jag känner mig så dålig för att jag inte är vegetarian. Men. Bara för att jag inte är vegetarian så betyder det inte att jag äter kött varenda dag, varenda måltid. Tvärtom. Men det är en sak jag är intresserad av och strävar efter! 
 
Men saknar du aldrig en riktigt fet hamburgare från Mcdonalds?
Verkligen inte. Mår alltid dåligt efter att jag har käkat en. Men fiskburgarna är väldigt ok där i nödfall!
 
Om du vore ett djur, i vilken form skulle jag intervjua dig i då?
Jag hade varit en söt kissemisse som bor hos en snäll ensam tant eller en familj med tio barn. 
Om jag inte hade varit en katt hade jag varit en sengångare, chilla chilla och le.
 
Jag har följt din blogg sen tidens begynnelse, varför tror du man fastnar för dig?
Har du? Pinsamt! Ingen aning egentligen? Kanske att jag brukar variera mina inlägg väldigt mycket men ändå inte. Jag bara är jag. 

Beskriv din personlighet!

Jag gillar färger och är väldigt omtänksam. Bryr mig kanske för mycket om andra människor omkring mig men jag tror på karma! Låter töntigt men jag är nog en såndär "easy going" person! 

Låter sjukt bra. Hur ska man våga vara sig själv?

Man bara måste! Gör det du vill! Tyck det du vill! (bara det inte skadar någon)
Det tog mig ungefär 16 år innan jag fattade vem jag var, vad jag tyckte om och inte tyckte om. Annars har jag varit väldigt osäker i mig själv och bara velat vara som alla andra. När man vågar vara sig själv och tycker om sig själv, då kan andra personer tycka om dig.

Vad gör dig unik då?
Alla individer är unika! Dock vi har ett väldigt ytligt tänkande, tyvärr. Men ja, jag försöker att inte bry mig så mycket om rätt och fel eller vad som är inne eller ute. Jag tror att personer utvecklas i samband med alla händelser som sker i livet och jag har väl haft "turen" i att vara med om ett par saker. Resor är ett exempel!

Har du några tips på hur man hittar sin personliga stil? 
Det ska kännas bra i magen helt enkelt! Men hitta en najs inspirationskälla, kanske en tidning eller ett band. Finns tusentals inspirerande bloggar och glöm inte alla människor omkring dig!
 
Du har ju en galet snygg och unik stil, under vilken sten hittade du den?
haha gudars, tack!
 
Om man känner sig inspirerad av din stil, vart ska man köpa sina kläder då?
Jag är en sådan som kan hitta saker i nästan vilken butik som helst. Allt från Dressman till Tophop. Men för det mesta så har jag på mig second hand plagg och reaplagg. Om inte kläder jag snott/fått av vänner/familj.

Inte bara en grym stil, utan en suverän musiksmak. Vad lyssnar du på?
Just nu har jag ingen koll på "ny" musik, förut spenderade jag tid på att finna nytt att lyssna på men just nu är jag väldigt bekväm med det som redan finns framme.
Bästa låten just nu: Mighty Mighty - Moko 

 Vad skulle livet vara utan musik?
Ingenting! Tänk om man skulle vara döv.Vad ska man dansa till? Vad ska man plugga till? Vad ska man diska till?
 
Du är en av få som föredrar skivor istället för musik i digitalform, hur kommer det sig? 
Det är en helt annan känsla att öppna ett skivfodral och kika i boken man kan få med ibland.  

 Finaste skivomslaget?
Världens svåraste fråga! Finns nog tusen till fina.
- Best Coast
- Panda Bear - Person Pitch 
- Santogold
- Studio - Yearbook 2

Du känns även som en festivalmänniska. Nu får du några meningar på dig att försöka 
omvandla mig till en festivalmänniska! Tycker mest det känns trångt och lerigt..
Jag har bara varit på två "riktiga" festivaler. Men. Att träffa så många härliga människor! Och ha så kul med dina vänner samtidigt som det är döbra musik på scenen. Sedan så är det något speciellt med festivalkläder.

Vad förväntar du dig av 2011 musikmässigt?
Jag har inte så höga förväntningar för jag blir alltid så besviken annars! 
Men underbart att Toro y Moi ska släppa nytt. Och Radiohead, de måste fixa en turné också!
Konsertmässigt har jag inte planerat så mycket än. Det är skönt att ta saker som de kommer.

Blir det några festivaler, och i så fall vilka och varför?
Väldigt konstigt att jag inte känner någon festivalshets än trots att många redan har köpt biljetter.
Om jag skulle iväg på någon så skulle jag helst vilja gå på någon utomlands men Emmaboda duger gott och väl. Way Out West gör väl en aldrig besviken?!

Nu till kultur. Vad har du och kultur för relation?
Kultur är kult! Vad hade världen varit utan kultur? Men vad är kultur egentligen?
Iallafall det jag tänker på som kultur; mat, musik, filmer. litteratur, foto och konst. Det är underbart att Sverige är mångkulturellt också!

Vad skulle det, av din kommun krävas för att du skulle bli superengagerad i

deras kulturliv?
En bra kommunikation och möjligheter. Att man ska få mycket hjälp med att arrangera saker och att det ska vara möjligt. Sen att befolkningen uppskattar det man gör är också jättejättejätte viktigt för mig.

När läste du en bok senast, och vilken var det?
Gudars! Jag minns inte den boken jag läste ut senast. Men jag har precis börjat bläddra i "Hyperactivitypography", den är så fin!

Hur ofta besöker du ditt lokala bibliotek?
Någon gång i månaden. Förut var det mycket oftare då jag och min bästis försökte gå dit ofta.

Gör du något för att stötta den svenska kulturen?
Jag rullar köttbullar (not). Vad är den svenska kulturen? Midsommar? Det firar jag knappt. Julafton? Det firar jag inte heller. Jag vet inte riktigt, nu känner jag mig så himla osvensk. Jag har läst Svenska C! Men annars så stöttar jag svensk musik väldigt mycket.
..Dalahästen är fin.

Jag säger kultur och du säger..?
KULT!
 
Vad har du stött på för fördomar om kultur?
Jag kan ju lätt medge att jag har blivit smått äcklad av begreppet den "svenska kulturen" men det är ju sverigedemokraternas fel. 

Varför? Och stämmer det du hört?

Sverigedemokraterna har ju så himla jävla fel. Blir så arg! Vad vore Sverige utan mångkulturen?!

Varför tror du att kulturen i Sverige är så underskattad, både ekonomiskt och socialt?
Socialt tror jag att vi bara inte tänker att vissa saker är kultur utan vi bara diggar det. Det är mycket som är ekonomiskt underskattat men kanske för att vissa anser att vissa typer av kultur är lite väl flummigt/oseriöst?

Men du, tillbaka till dig. Om vi blickar 100 år framåt i tiden, vad vill du bli 
ihågkommen för?
Helst något jag har skapat! Men det hade varit fett att bli ihågkommen för att blivit hur rik som helst och hjälpt behövande människor och gett alla kids en vettig utbildning. 

Om du vore en bajamaja, på vilken festival skulle man kunna bajsa på dig?
Om jag skulle bli nerbajsad och nerklottrad på ett ställe så hade jag nog valt way out west. Det är ju lite fräschare där!
 
Vad är det bästa med ditt liv?
MAT!! Men det är också najs att se att saker går framåt, det händer alltid någonting!

Om du vore en låt, vilken skulle du vara? 
Chocolate girl - animal collective!

Och till sist Maria, vill du hälsa till någon av mina miljarder läsare?  
Jaaa hej hej alla! Kramas mera! Ät meeera! Våga meeera!


STT

Idag kan ni som bor i Tranemo, Svenljunga eller Ulricehamn läsa en liten intervju om mig i STT!
Och för er som inte får tidningen så kan jag glädjas med att den finns på internet också.

http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/default_s.aspx?gKey=nm864x4b&gInitPage=1&gAction=leave





Den stora frågan är såklart, vad gör jag med handen?


BT


För er som missat så kunde ni läsa och mig och bloggen i Borås tidningen här om dagen.



Vill ni läsa hela intervjun? Klicka er in här!
http://www.bt.se/nyheter/tranemo/hon-bloggar-for-kulturen(2271364).gm


JAG TRÄFFAR..



Den fantastiskt begåvade tatueraren och konstnären Maria/Bokkei för att snacka lite konst.

Hej Maria, och välkommen till kulturbloggen! Hur är läget?
Aloha! Allt är prima med mig, hur är det själv?


Med mig är det alltid bra! För dem som inte vet, berätta vem du är..
Jag är en tjej född 1985, bosatt i Östersund tillsammans med min man och en spattig sköldpadda, jobbar som tatuerade på Mans Ruin här på Frösön. Målar och tecknar väldigt mycket och envisas med att lägga upp det på min blogg under namnet Bokkei.

Du är ju minst sagt begåvad när det kommer till att rita och måla, berätta mer om det intresset!
Min mamma har alltid ritat och målat mycket så hade alltid tillgång till pennor och papper då jag var liten, snodde ganska ofta min mammas akvarellfärger. Är hennes akvarelllåda som jag fortfarande har. Vet inte riktigt om hon gett upp hoppet om den och jag fått den eller om hon inte vet om att jag snott den av henne.

Nu känner vi till den talangen, men har du några andra hemliga talanger som gömmer sig?
Haha, jag är en hejare på att bygga SCV's i Starcraft. Räknas det som en talang?

Absolut något att lägga på ditt CV! När bestämde du dig att blogga om ditt intresse?
Det är för ganska exakt två år sen nu. Började med att jag ville ha någonstans att lägga upp mina bilder, som en arbetsdagbok. Då passade bloggformatet bra.


Hur har du blivit så bra?

Övning, intresse och envishet är det nog det tråkiga svaren som gäller. Gick bild och form på gymnasiet och sen två år på Östersunds konstskola.

Hur skulle du beskriva ditt sätt att måla, vad är det för stil?
Oj, det är en svår fråga det där, kanske är på väg mot någon konstig blandning av realism och popkonst?


Vad har du för nybörjartips till den som också vill prova på att måla i samma stil som du?

Jag tror att det viktigaste är att hitta en stil som man personligen trivs med och som man tycker är kul att måla i. Då jag tecknar ritar jag helt enkelt det som faller mig in. Vet fortfarande inte om jag hittat min egen stil, känns som att det hela tiden är en pågående process så vet inte riktigt vad jag ska ge för tips. 


Du målar mest porträtt, är det av någon speciell orsak?

Jag har helt enkelt fastnat och verkar inte bli less på det. Alla ansikten ser ju olika ut och samma ansikte kan se ut på helt olika sätt beroende på ljus, vinklar och minspel.


Vad är du riktigt dålig på att avbilda?

Oj, är en hel del som jag inte så bra på att rita. Landskap är jag riktigt kass på! Ser bara ut som en hög med skit de gånger jag försökt.


Sen till en fråga som jag tror att du får rätt ofta, hur hittade du dessa magiska pennor du målar med?
Kommer faktiskt inte riktigt ihåg vart jag såg pennorna först. Min första tanke var att de skulle vara bra att göra skisser till kunder i studion med. Men de var så sjukt roliga att teckna med så jag började använda dem även för mer avancerade teckningar.


Och vart kan man köpa dem?
De finns i de flesta hobbybutiker och konstnärsmaterialsbutiker. Finns väldigt många återförsäljare över internet också. http://www.artistbutiken.se har snabb leverans och bra priser, eller så kan man köpa de direkt från http://www.letraset.com

Hur mycket tid lägger du på att måla om dagen?

Är väldigt olika, det som hamnar i bloggen är bara en del av det jag tecknar. I stort sett allt som jag tatuerar på mina kunder är saker som ska tecknas upp. Så blir en hel del timmar i veckan. 

Har just börjat med ett nytt projekt då jag ska göra en teckning varje dag i ett litet moleskineblock som jag köpt, sen spelar det inte så stor roll om jag en dag gör en skiss på trettio sekunder eller sitter flera timmar. Bara jag tar upp pennan och gör något. För min del känns det viktigt att jag håller igång, är så lätt att bara ligga i soffan och peta sig i naveln istället och det utvecklas jag ju inte så mycket av.


Ajdå, det där med navelpill som är min stora talang. Många lider av inspirationssvårigheter, du verkar inte göra det - eller?

Jo då, det händer rätt ofta. Men jag brukar försöka ignorera det.


Ser du någon framtid i din konst?
Jag hoppas på det. Har gått ner lite tid i tatueringsstudion för att kunna koncentrera mig mer på att måla och rita. Får se hur det går och vart jag hamnar.


Du har inte börjat sälja något av det du gör än?

Jo då, jag tar både på mig uppdrag ibland då jag har tid, men de brukar jag sällan blogga om då de oftast är personliga för de som gjort beställningen eller tänkta som presenter. Men säljer även vissa av de teckningar som jag lägger upp i bloggen. Just nu tar jag inte på mig beställningar från privatpersoner för jag vill bygga upp en portfolio och utvecklas i mitt tecknande.


Hur känns det att ha blivit "ansiktet utåt för promarkers"?

Haha, jag får ta det som en fin komplimang. Det känns bra att det jag gör blir uppskattat!


Ser du dig själv som en inspirationskälla?

Jag hoppas någon kan bli inspirerad av det jag gör, men jag vet inte om jag själv skulle kalla mig själv för en inspirationskälla.


Vad får du mest kommentarer kring på din blogg?

Det absolut vanligaste är nog angående pennorna och om jag tar på mig att göra beställningar.


Har du något speciellt mål med din konst, någonstans du vill komma?

Jag är skitdålig på att ha mål. Visst jag har ju drömmar. Skulle kännas skitbra om jag en dag bara poff börjar producera skitbra tavlor på löpande band och precis alla gillar mina bilder och bara kastar pengar på mig vart jag än går. Eller att Wired ringer upp och frågar om jag har tid att rita en bunt med illustrationer till tidningen. Men jag har faktiskt inga direkta mål. Saker får bli som de blir.


Har du någon favorit konstnär, som du hämtar inspiration ifrån?

Har massor av favoriter i konstvärlden, men mest inspiration får jag oftast då jag hittar någon helt ny. http://www.booooooom.com är en bra blogg som jag ofta hittar mycket inspiration på.


Är du allmänt intresserad av konst?

Jag är nog allmänt intresserad av det mesta inom färg och form, konst, design, arkitektur, smink osv.


Nämn den största orsaken!
För att det är sjukt kul och intressant helt enkelt.


Sen lite roligare frågor för att du inte ska tröttna! Måla varje dag eller aldrig mer?

Absolut varje dag!


Vilken färg representerar dig bäst?

Kanske rosa, eller grått, eller möjligtvis någon helt annan färg...


Om du inte målade, vad skulle du troligtvis syssla med då?

Då skulle jag nog vilja jobba som sminkös alternativt jobba inom entomologi.

Om jag kikar in genom fönstret hemma hos dig en vanlig torsdagskväll, vad ser jag troligast då?
Beror lite på vilken tid du kikar in, troligtvis har jag och min man nyss ätit middag och jag har däcket i soffan inne på vårar kontor och slösurfar lite medans jag smälter maten. Inte alls vidare kreativt eller spännande. Du får komma tillbaka till helgen istället...

Vem ska du måla av här näst?

Det vet jag faktiskt inte. Brukar bestämma mig ungefär en kvart innan jag sätter pennan i pappret.


Och till sist, vill du hälsa till någon? 

Oh får jag hälsa till någon?! Då vill jag nog hälsa till min mamma och till Larry David om han råkar läsa det här!


JAG TRÄFFAR..


Foto, http://www.zenitkultur.com/artist.php?id=999
Här har vi alltså Juans Tranemobidrag till "Robinson 2011", Björn Bergsten. Jag har ju haft båda bröderna Bergsten i skolan i diverse ämnen och måste faktiskt hålla med. Det skulle vara väldigt roligt att se!


..Juan Ochoa chef på Tranemo kulturskola och snackar lite lokal som allmän kultur.

Hej Juan, välkommen till kulturbloggen. Hur är läget?
Bra tack, hur mår du själv?

Jag mår superbra! För dem som inte vet, vem är du?
Jag arbetar som kulturskolechef och lärare i musik, både ensemble och instrumental undervisning.

Du jobbar ju som sagt på Tranemo Kulturskola, hur viktig tycker du ditt arbete är?
Jag tycker om mitt arbete och min erfarenhet säger mig att det är viktigt, jag stödjer mig mycket på forskning och "vet" att kultur skapar bra förutsättningar med allt i livet.

Vad tror du krävs för att ungdomar ska visa mer intresse till just kultur?
Kultur är kanske inte något man blir intresserad av, det är snarast var och ens sätt att leva. Det är kultur. Vi människor är närmare kulturen än vi tror. Skulle kulturen försvinna från våra liv så skulle alla bli mycket mera medvetna om det. I Sverige är det kanske så att vi inte är så hungriga på kulturella aktiviteter pga. att vi lever nära dem. Kulturarbetarna borde närma sig ungdomarna mera t.ex. avdramatisera kulturen. Här på landet kan ungdomarna vara lite rädda för kultur, därför har skolorna en viktig roll. Skolan har svårt att satsa på kultur om det kostar pengar, skolan är inte angelägen att försvara kultur när ekonomin inte räcker till allt. På samma sätt agerar politiker här i landet. Det är mycket som går före kulturen. Detta trots all forskning som rekommenderar satsning på kultur.

På Tranemos hemsida hittar vi en slogan, "En liten kommun men en livaktig kultur- och fritidssektor". Tycker du Tranemo har en livaktig kultur?
Det tycker jag. Och det är inte enbart institutionerna som underlättar detta. I en så liten kommun finns det flera kulturföreningar som galleriet med Tranemo Konstnärsgrupp, föreningen ”3 trappor upp”, Gula huset etc. Det finns ett behov och en tradition i kommunen som gör att konstnärer t.ex. flyttar hit för att leva och verka.

Hur tycker du Tranemos kulturliv kan förbättras?
Alla ska öppna ögonen, vi ska lära oss att våga och vi ska ställa krav på det vi ser omkring oss.

Vem bär ansvaret för det minskade intresset för kultur hos ungdomar?
Jag säger inte att det har minskat, har inga siffror på det. Vi kanske skulle behöva inventera ungdomarnas kulturutövning och intresse först. Vi ska i vilket fall inte pracka på någon just begreppet kultur, vi ska möjliggöra, uppmuntra, avdramatisera.

Vad gör du själv för att uppmuntra kulturen i Tranemo?
Jag förbereder just nu en kulturfestival som kommer att heta Globalfestivalen som kommer genomföras vecka 19, jag vill att så många människor som möjligt ska delta. Det kommer att finnas musik, dans, teater, konst. Osv. Jag vill att alla föreningar som vill ska ha möjlighet att visa vad de gör, all sysselsättning kan betraktas som kultur.

Vad vill du säga till de ungdomar som vill ägna tiden åt kulturaktiviteter, men kanske
inte vågar ta steget?
Alla är välkomna till Kulturskolan, det finns många specialister här som kommer att hjälpa folk att komma igång med vad som helst och alltid på ungdomarnas villkor.

Vad kan man göra på kulturskolan?
Dansa, spela teater, måla, skulptera, göra film, spela instrument m.m.

Om jag vill börja spela gitarr i Tranemo, hur går jag till väga?
Då kommer du hit och anmäler ditt intresse, du placeras då i en kö och vi talar om när det är din tur att börja.

Dina bästa tips till den som vill lära sig hemifrån, hur gör man?
Internet, det finns lektioner och många tips!

Har vi några unga blivande Tranemostjärnor på musikfronten?
Curly Camel, en jazztrio som spelades förra veckan på P2 och har fått fantastiska recensioner på nya plattan.

Hur tycker du framtiden ser ut för Tranemo kulturliv? Är ungdomar framtiden?
Bra! Ungdomar är alltid framtiden. Ungdomarna borde bli medvetna om detta och göra framtiden till det de vill.

Så till sist lite roligare frågor för att lätta upp stämningen. Om du var tvungen
att lyssna på en och samma låt resten av livet, vilken skulle det bli?
James, Pat Metheny.

Om du fick födas om till någon annan person, som vem skulle vi då hitta dig?
Som en stor målare.

Om jag ringer upp dig en onsdagskväll kl. 21.00, vad är troligast att du gör då?
Äter. Men du får gärna ringa!

Vilken Tranemobo vill du helst se i "Robinson 2011"?
Björn Bergsten.

Och till sist, vill du hälsa till någon av mina miljontals läsare?
Ja, till Lucien Freud, "Tjena, jag är på gång, snart så målar jag lika bra som du haha"

 


ETT SKEPP KOMMER LASTAT MED HANNA




Hej! Nu måste vi reda ut detta för en gång skull. Har fått upp till 4 kommentarer om just mig själv. Jag trodde jag hade matat er mätta på mig själv i min oerhört skickliga intervju med mig själv, men så fel jag hade. Nu hungrar ni efter mer.

Jag vet inte hur jag ska se på saken eftersom jag inte har valt att fokusera på mitt liv här. Här ska det handla om vad som händer i Herr Kulturs liv. Men för en sista gång väljer jag att ägna ett helt inlägg åt mig själv.

Bra för mitt ego. Dåligt för kulturbloggen. Här kommer frågor jag i alla fall tycker är intressanta. Och detta skulle väl handla om mig?


Hej Hanna, och välkommen tillbaka, hur känns det att vara så eftertraktad?
Tack så mycket. Det känns som det ska, hade absolut räknat med denna oerhörda respons.

Nu var det ju faktiskt så att det endast var fyra som hörde av sig, inte mycket till "oerhörda respons"?
Du! Nu är det så att fyra små vilsna själar har hittat sin förebild, för dem är detta stort. Vågar påstå att det är deras livs största ögonblick. Föda barn och gifta sig kommer i jämförelse kännas tråkigt.

Om jag ringer dig ikväll runt 21.00, vad gör du då?
Då gör jag spännande saker, botar cancer, pratar killproblem med Prinsessan Madelen eller är med i något häftigt tvprogram. Okej. Nu kanske jag övedrev lite. Du hittar mig i sängen, framför datorn. Oftast med Per Mobergs matlagningsprogram i bakgrunden, varvar detta med Twilightläsning och korsord.

"Övedrev lite" räcker nog inte för att beskriva skillnaden. Det låter ju rent ut sagt väldigt tråkigt, helgerna då? Vad händer då?
Då är det symöte med Ragnhild och Berit, om inte det så avnjuter jag trefikat till Allers. Eller inte. Helgerna spenderas i fart och fläkt, är det inte bio är det shopping, om inte fest så en filmkväll med vänner eller pojkvän. 

Fart och fläkt, är du rastlös av dig?
Det är nog ett personlighetsdrag jag lagt till på listan de senaste året. Är i städnigt behov av att göra något. Var hos min farmor under julen och satt och titta tv tillsammans med henne. Jag var som jag alltid är, vilket innebär att jag snurrar helt hysteriskt på stolen, biter på naglarna, tittar lite i tidningen, löser soduko och pratar och allt om igen. Efter en stund ser jag hur farmor stirrar fundersamt på mig, och jag undrar såklart vad det är. "Är du helt säker på att du inte har ADHD?" Det förklarar väl allt?

Vad är det godaste man kan stoppa i munnen?
Kräsen kan jag nog också lägga till på den där personlighetslistan. Kräsen är jag när det kommer till mat. Oftast tycker jag jordgubar, youghurt, kyckling, cesarsallad och grillat är det godaste. Potatis är det äckligaste, i sin vanliga form dvs. kokat, om du nu ville veta det också. (Fick en snilleblixt nu, bulgursallad med panerad kyckling!!!!)

Listan växer bokstavligt talat för varje minut. Vad såg du senast på tv, som var bra?
Det måste nog vara "Jakten på lycka" eller Byonces livsberättelse på E!, annars var Missning person Unit också bra!

Äta en katt eller leva med 20 innekatter?
Förlåt alla djurvänner där ute, men äter nog en katt. Är väldigt allergisk mot katter, vill inte ens veta vad 20 stycken skulle kunna göra med mig!

Aldrig mer fira jul, eller sommar året runt?
Julen släng dig i väggen, nu åker bikinin fram!!

Nu blir inte Jultomten glad, hur är er relation annars?
När jag var liten var jag väldigt tuff och stor i mun innan jultomten kom. I Finland har vi som tradition att små barn (eller stora får ju också givetvis) sjunger för tomten. Och jag lovade såklart att jag skulle sjunga, varför skulle inte JAG våga det liksom? När ringklockan ringde tog jag tag i pappa för kung och forsterland och släppte inte innan jultomten lockade med lite julklappar.

Vad fint. Andra barndomsminnen du vill dela med dig nu där du ändå är igång?
Jag var väldigt bra på att inbilla mig saker. En julafton när jag stod vid fönstret riktat mot vägen och väntade på jultomten och såg honom köra in med sin bil (då utbrast jag även att jultomten bytt ut sin Bmw mot en Audi, var en jäkel på bilmärken som liten) då påstod jag med all övertygelse som fanns i min lilla kropp att jag såg hur jultomten hade tryckt in sina renar i baksätet. Farmor säger idag att min övertygelseförmåga redan då var stark som berg och hon började nästan se renar hon med!
En annan gång var på finlandsfärjan, vi stod ute på däck när vi skulle åka mot Sverige. Plötsligt börjar jag ropa på farmor, jag såg tydligen Titinic-halsbandet på botten. Bra där Hanna!

Hur skulle du beskriva din barndom?
Världens bästa barndom. Skulle inte byta ut den mot någonting. Vill nästan krypa tillbaka och lägga huvudet på mammas livmoder och börja om igen.

Dagistiden då? 
Har massa minnen! En kille som hette Rasmus kom en gång till dagis med en kökskniv för han skulle mörda en annan pojk som hette Dennis. Då lät det inte så hemskt, men idag hade det nog lätt blivit en första sida i Aftonbladet. Annars så fann jag min bästa vän Linn där. Tillsammans hittade vi på hyss och svenskan började jag lära mig med långsamma steg. Gjorde även de berömda "stol-tricket" på dagis, nivet. När någon ska sätta sig så dra man bak stolen, det var ett stor händelse i mitt liv - har nog aldrig varit stoltare.
Dagisfröken Gunnel gillade inte mina och Linns upptåg så vi fick gå 38 varv runt dagiset fast vi inte ens kunde räkna till 10. Stod ofta och grät på basketplanen och ropade att mamma skulle komma och hämta mig. Fick nya ballerina skor av mamma, ramlade i dagistrappan och slet upp hela hakan. Fanns en tjej som hette Emma som gillade att bita mig på axlarna och slicka av allt smör på knäckebrödet. Åt varken sås eller bröd, vilket resulterade i att tallriken alltid såg re ut så då fick man ingen efterrätt, för de trodde att man inte hade ätit något. Brödet fick jag sitta och tvinga i mig själv vid bordet, när alla andra fick ligga och vila och lyssna på bamse. Tvångätandet satte faktiskt riktiga spår i mig och kunde inte börja äta normalt i skolan för än andra klass!
Mest tråkiga minnen? Bara sådant som fastnat i minnet.

Berätta om Tranemo, ur ditt perspektiv?
Ärligt talat så är det inte så skit som många tror. Jag tycker det varit tryggt att växa upp här och jag trivs. Självklart längtar jag bort här ifrån med, men det är nog mest bara mina resehormoner som spökar.

Jag får tacka för den här gången, ses vi igen?
Tror jag lägger mig själv på hyllan (hahahahHAHhhahahahahHAhhah börja skratta av tanken) och fokuserar numera bara på kutlur. Kanske kommer det krönikor från mitt liv framöver..


JAG TRÄFFAR..


Den färgstarka bloggaren Evelyn som berättar om sin kreativa sida, samt ger värdefulla råd till oss.

Hej Evelyn och välkommen till Kulturbloggen, hur är läget?
Tack, tack! Läget är bra och ganska gott faktiskt, har precis tryckt i mig en nybakad kladdkakemuffins!
 
För dem som inte vet, berätta om dig själv!
Jag är 21 år bor i Kalmar men kommer ifrån Norrköping. Jag är en otroligt barnslig människa som ofta har svårt att tycka om att vara vuxen, det är ju jämt så himla tråkigt!
I gymnasiet så gick jag i ett program vid namnet Mode/Design och därefter kom jag in på Linnéuniversitetet på designprogrammet i Pukeberg strax utanför Kalmar. Men det var inget för mig då det bara var inriktat på produkter, så jag avslutade mina studier där. Nu jobbar jag lite och kämpar för fullt med nya arbetsprover inför höstens pluggande. Jag är en person som vill studera tills hjärnan inte klarar av det längre, haha! Annars en glad engagerad varelse som är helt galen i färger, 80 och 90talet!
 
Jag har ju självklart gjort min hemläxa och vet att du sysslar med kreativa saker, MEN
hur kreativ är du egentligen?
Oj! Bra fråga, jag tycker att jag är rätt kreativ när det gäller det praktiska. Jag pysslar, syr, konstruerar, ritar m.m. och när jag inte gör något av det så tänker jag alltid på kreativa saker. Jag försöker hitta inspiration, vad ska jag göra härnäst? Drömmer mig bort i alla tankar och idéer jag får.
Men visst kan jag vara lite lat ibland! Men det behöver man vara också, så att man inte snöar in sig för mycket på sina idéer, de behöver ju luftas lite!
Men som sagt, rätt kreativ. Jag hade nog varit mer kreativ om jag hade en hel lokal med alla material och tyger att välja mellan!

Som du säger har du många kreativa sysselsättningar, du syr kläder, bloggar och målar.
Berätta mer om den sidan av dig själv.
Jag har alltid älskat att teckna, sedan jag var liten så började min far att lära mig allt han kunde om färg och form då han är en jäkel på att måla/teckna.
Under högstadiet så gick jag en bild och form linje och fortsatte i samma spår, dagen innan man var tvungen att välja/söka inriktning i gymnasiet var jag helt säker på att jag skulle bli konditor, jag hade till och med tagit ut mina piercingar. Men något i magen sa att: Äsch vad fan jag tar mode/design!
Sedan dess har jag älskat att sy kläder, konstruera och allt som har med processen från skiss till färdigt plagg att göra!
Bloggen startade jag först för att skriva av mig, men efter ett tag så blev det mer och mer om allt jag skapar. Jag tycker om att blogga eftersom människor kan få se det man gör och jag får samtidigt uttrycka mig själv och min kreativa sida.

Inspirationssvårigheter lider alla av, hur fasen gör du när du ska hitta inspiration, när
du t.ex. målar/ritar?
Jag är en av många få som jag träffat som drömmer otroligt konstiga drömmar och kan komma ihåg varenda liten detalj från drömmen. Så inspirationen kommer oftast ifrån mina galet sjuka drömmar, om det är en dröm som jag verkligen fastnar för så antecknar jag känslorna och en mening om vad drömmen handlade om så jag inte ska glömma bort den.  Annars får man mycket inspiration från gator/street art och människor.
Men det är svårt ibland, man får inte försöka tvinga fram en inspiration för då kan det oftast bli fel.

Du har ju minst sagt en färgstark stil, hur representerar din klädstil din personlighet?
Jag har alltid haft en egen stil och stark personlighet. Jag har genomgått många stilfaser i livet allt från tung hiphopklädsel till punkare med tuppkam, men hittade det som jag trivs bäst i tillslut.
Jag älskar färger och inspireras av 80 och 90 talet som jag nämnde tidigare. Båda årtiondena får mig att tänka på alla fina minnen och alla grymma kläder som fanns på den tiden, även glädjen och friheten.
Hela min klädstil visar att jag är en person som vågar stå för det jag tycker och tänker, men även står upp för andra som behandlas på något sätt som jag tycker är fel.
En annan sak som jag tycker min stil visar är att jag är en varelse med mycket glädje inom mig och vill förmedla det med färger!
Det finns för lite färg här i världen så någon måste ju vara färgbomben för att få andra glada och att våga!

Det krävs ju mycket mod att våga vara den man är och klä sig som man vill, hur modig är du?
Haha, jag är nog väldigt modig när det gäller att klä mig i det jag själv tycker om och strunta i vad andra viskar bakom ryggen när man går förbi ibland. Jag är modig när jag ska
försvara någon som blir nertrampad, i sådana situationer är jag väldigt modig.
Men om man skulle kasta en mask eller om det skulle finnas en hemmalös(svarta utan skal/hem) snigel på vägen där jag går så blir jag livrädd! Jag har en sjuklig fobi för sniglar och maskar, förstår inte riktigt varför det är ju inte som att de hoppar och biter en liksom. En annan fobi är vissa insekter, jag ramlade i en myrstack när jag var barn och sen dess klarar jag inte av dom.

Många unga tjejer och killar vågar inte uttrycka sig genom kläder, vad har du för tips
till dem?
De ska försöka att inte bry sig om vad andra ska tycka, gillar de något så ska man ha på sig det. Visst behöver man inte byta stil direkt det kan ju kännas lite obekvämt till en början då man inte är van att se sig själv i just det plagget/modellen/färgerna m.m. Man får ta lite i taget om man är osäker.
Jag vet att det är lättare sagt än gjort men man får tro på sig själv, alla kan ha på sig vadsomhelst det gäller bara att bära upp det och visa att man inte "skäms" för det!
Om det är någon som viskar något dumt när man går förbi är det bara att vifta bort de kommentarerna, oftast kan det vara så att de som viskar bakom ryggen är de som själva skulle vilja våga ha på sig något sånt men inte vågar.

Många blir nog inspirerade av dig och din klädsmak, ge oss top 5 måsten för en riktig
Evelyn-outfit!
Gud så svårt! Det finns så mycket! Men eftersom våren är på ingång så kör vi på vår/sommar tema för det är då det är som bäst att vara Evelyn!

1- En riktigt awesome träningsjacka (80s) med olika mönster och färger, gärna någon neonfärg inkluderat.

2- Ett oversize linne/t-shirt som antingen har ett sjukt grymt tryck/mönster med en tub-BH under.

3- Ett par grymma gamla shorts i enfärgat eller mönstrat. Är det för kallt att bara ha shorts? Ta ett par tights eller tunnare strumpbyxor till!

4- Ett par riktigt färgstarka eller grymt mönstrade tights i olika färger! Kombinera med shorts, det blir sjukt grymt!

5- Till slut ett par grymma sneakers eller tygskor beroende på hur varmt det är ute!

Låter kanon! Föresten, vart köper du dina kläder?
Alla möjliga ställen, främst secondhand, en drömbutik som jag kan vara i flera timmar och alltid fynda något är BEYOND RETRO, det är rena drömbutiken för mig.
Sen så kan man alltid hitta något på de mer vanliga ställena som H&M, Monki och BikBok. Det gäller helt enkelt att kolla överallt! Man vet aldrig när och vart man fyndar
fina plagg!
 
Man kan ju inte låta bli att undra, äger du något klädesplagg i svart?
Haha, jag har två bh:ar och två trosor i svart, jag fick även ett par svarta lacktights i julklapp som fortfarande ligger oanvända så jag vet inte riktigt om de räknas haha! Det är nog bara det, kanske en Tshirt/blus från Monki med stjärnhimmel och svart bakgrund, men jag tycker den inte riktigt räknas då den inte känns som svart när jag har på mig den. Thats it!
 
Om du var tvungen att från och med idag endast gå i en färg tills du dör. Vilken skulle det bli?
Shit pommes! Hmm, det skulle nog ha varit en lite grönare variant av turkos i sådana fall!

Nu är när jag har en expert på tråden så kan jag lika gärna få lite tips, har ju själv designat
en kollektion, vad tycker du?

Haha, den är bra! Det bästa med att rita modeskisser är att man faktiskt kan ha sin egna stil och måste inte jämt kunna alla proportioner! Så det är bara att köra! Så länge man gillar och kan stå för det man ritat så är det inga problem! 

Sköna människor har alltid skön musikstil, ge oss ditt absoluta musiktips!
Jag har en ganska bred musiksmak, men det jag absolut älskar oavsett väder och humör är fransk musik.
Spelar ingen roll om det är gammal klassisk som Edit piaff eller fransk hiphop/elektro som Yelle och TTC.
Sedan har jag hittat en annan liten varelse inom musikvärlden som jag lyssnar på rätt mycket just nu och det är Eliza Doolittle. Annars så kan det vara allt från Beastieboys till Yellowcard

Nu till det viktigatse, kultur. Hur mycket av det du gör skulle du förknippa med kultur?
Nästan allt som har med den kreativa delen att göra, speciellt när man skapar något med ett speciellt budskap skulle jag nog säga!
Det är svårt att säga faktiskt, men kanske sättet jag lever på.

 Vad är det första du tänker på när jag säger kultur?
Haha, jag tänker på min väns mamma och hennes väninnor, min vän kallar de för kulturtanter och sen dess är det dem jag tänker på när ordet kultur nämns!

Vad skulle krävas för att du skulle bli superaktiv inom kulturlivet där du bor?
Det skulle behövas ett tight gäng som man verkligen trivs med och som är riktigt taggade och engagerade! Allt går om man hittar människor man kan samarbeta med och vill något lika mycket som en själv i något område. 

Är du annars intresserad av kultur, Opera? Teater? Något annat?
Kanske inte opera, men teater tycker jag om! I Norrköping har de varje år något de kallar för Kulturnatten som jag verkligen tycker om, ett av mina favorit events jag går på är ”improvisations teatern”. Så teater skulle jag nog säga är det jag är mest intresserad av.
 
Låt oss säga att jag är 15 år och utan hobby, vad tycker du jag ska sysselsätta mig med?
Det beror på om du redan vet vad du tycker om att syssla med, då är det bara att öva eller ta dig tid för det du vill syssla med och "researcha" lite om vad man kan förbättra.
Om du inte vet vad du ska sysselsätta dig med så skulle jag rekommendera att surfa lite på nätet och kolla på vad andra har som hobbys, och om det är något som du fastnar för så är det bara att ta reda lite på mer info så att man själv kan börja sätta igång och testa för att se om det är något för dig.
Med andra ord så är det bara att testa sig fram helt enkelt, vill man inte göra något själv så kan man försöka få med en vän så att man inte måste sitta själv och göra något, sen kan det vara skönt att göra något på egen hand helt själv. 

Låt oss säga att kulturbloggen sponsrar dig till festivalbiljetter, vart drar du och varför?
Om Hultsfredfestivalen skulle vara som förr så skulle jag nog dra dit, men det går ju inte. Jag måste till något större ,röjjigare, galnare smutsigare! Jag skulle nog dra iväg till Roskilde. Har aldirg varit där men de har grymma artister nästan varje år och jag behöver träffa galet folk. Festivaler är min fristad, där kan man se ut hur som helst, vara sig själv och alla accepterar det. Det bästa med festivaler är att bara vara trash. Att inte duscha på flera dagar är en riktigt grym period haha! Jag älskar festivaler. Det är bland det bästa som finns.

Nu är det så att vår lilla intervju glider mot sitt slut, så nu vill jag veta, hur lever
man fullt ut á la Evelyn-style?
Man tar och glömmer den vuxna världen och är som ett barn så ofta det bara går! Det är nog allt som behövs, att vara så lite vuxen så möjligt när man kan, för sen kommer man att ångra sig! 

Ingen du vill hälsa till? Brukar vara ett populärt moment. Annars kan du ju alltid hälsa till
min farmor Riitta som är en trogen läsare!
Haha, i sådana fall vill jag hälsa till alla bloggläsare där ute!

VILL NI KOLLA IN DEN HÄR TJEJEN, KOLLA IN STLEN OCH SKAPANDET?
Klicka in på hennes blogg
http://flamingoo.blogg.se/



SVAR!

Jennifer om carolina gynning:
Hej! Kan du inte skriva LITE mer om dig själv? Tycker det saknas identitet på bloggen.


Självklart Jennifer. Vill du ha mer Hanna, så ska du få mer Hanna. Därför har jag fått möjligheten, trots hennes pressade schema att intervjua.. håll i hatten nu.. mig själv!

Jag kan höra erat jubel!


Intervju med inte vem som helst, utan tjejen bakom Kulturbloggaren.blogg.se (hjälp vilken närbild! Om ni tittar riktigt noga kan ni räkna mina porer och se en skymt av lill-hjärnan!)

Hej Hanna, och välkommen till kulturbloggen! Hur är läget?
Det är en stor ära! Ligger här i sängen och pillar mig i navlen samtidigt som jag hysteriskt äter nötter, hinner knappt andas i mellan - så livet leker.

Nejmen det är ju du som driver den där kulturbloggen som är så bra, eller?
Jamen titta, du är inte lika dum som du ser ut. Det är jag, ta en ordentlig titt eller ett foto - det håller längre.

Men hur går det då?
Med bloggen går det bra. Kanske inte lika bra som jag föreställde mig. Jag hade visionen om 120.000 dyrkande fans. Dock är det en dålig egenskap jag har, höga förväntningar - vilket leder till press och besvikelse. Men fansen kommer väl..
nästa vecka.

Så målet är beröm?
Nu tycker jag att du är väldigt dömande. Målet är självfallet att uppmuntra, inspirera och kanske bidra till en ny bild av begreppet kultur - sen skadar det ju inte med lite fAnZ heheheheheheeeee

Tillbaka till dig och din personlighet. Jag vet att det är svårt, men hur tror du människor uppfattar dig?
Varför skulle det vara svårt att skriva om mig själv? Jag är ju en helt fantastisk person!

Hörru du. Nu är det jag som ställer frågorna här, nå?
Okejdå. Jag är nog till synes en väldigt högljudd person, som ofta låter personligheten ta för mycket plats. En annan uppfattning kan vara lite för gott självförtroende, småelak och självupptagen. Rolig har jag också fått höra på något hörn - men man hör ju så mycket, allt ska man inte tro på.

Oj! Det var hårda ord. Stämmer detta då?
Jag är ju realistisk. Jag och min personlighet har haft snart 19 fantastiska år tillsammans, vi känner varandra väl. Det ovanstående stämmer till viss grad. Dock har jag många fina egenskaper också.

Jasså det har du! Vilka då?
Du låter förvånad? Jag är engagerad och i vissa fall överambitiös. Vill ofta ha ledarrollen eller rollen som "duktig tjej". Jag skrattar lite för högt, är superspontan och en social bomb. Sen lite rastlöshet på det och en gnutta humor så ha du mig.

Det låter ju finemang! Berätta vad händer i ditt liv just nu?
Just nu har jag en enorm fotsvett och funderar faktiskt på att byta sockar. Men antar att du ville ha en mer generell beskrivning? Just nu har jag faktiskt lite panik, ska ut och resa på kommande lov och hittar inget passande flyg. Annars tar bloggen upp mycket tid, har stora planer för den. Utöver det är det skola, vänner och fest som står på schemat. Väntar även på att pojkvännen ska komma hem nu, som den duktiga hemmafru jag är.

Det var mycket på en och samma gång! Vi lämnar bloggen lite, det är dig vi ska fokusera på. Resa sa du, vart då?
Låt oss göra det. På februarilovet har jag och ett gäng vänner tänkt åka till Egypten, Hurghada. Igår hittade jag biljetter och hotell, allt var klappat och klart. Idag var flygbiljetterna slut och ligger nu på en enorm summa. Någon där ute som kan hjälpa?

Har du träffat Herr Google, han brukar vara användbar. Annars har jag inga övriga tips. Reser du mycket annars?
Google och jag har haft en intensiv kärleksrelation de närmaste 24 timmarna. Så ja, jag känner till han. Jag brukade resa mer innan, på sista tiden har så mycket annat kommit i mellan så det har hamnat åt sidan. Vilket är väldigt synd, jag älskar ju att resa!

Då hoppas jag att ni kommer iväg! Är du behov av lite avkoppling och semester?
OM jag är. Är redan så upprymd att jag packat och tänkt ut alla strand-outfitsen. Det har också varit ett tufft halvår så en resa är jag värd.

Redan packat? OCH tänkt ut kläderna? Skulle det inte vara vettigt att boka resan först?
Jag vet.. Men jag är väldigt klädgalen och längtar efter att ta fram sommarkläderna. Det var som sockerdricka i ådrorna när jag drog fram diverse bikinis. Vem längtar inte efter vår/sommar nu liksom?

Du gör det ända vettiga, tar ut en vecka sommar såhär i den fortfarande kalla vintern. Gillar du inte vintern?
Personligen är sommar/vår mina favoriter. Men jag älskar att klä mig i svart och lager på lager-stilen så höst är också en passande outfit-årstid för min smak.

Vad är din absoluta favorit outfit då?
Det måste vara ett par regäla, lite högre kängor i svart skinn. Gärna nått spänne på. Sedan leggins med skinndetaljer på knäna och en svart lång transperant tunika. Över detta en svart kortare, eller symetrisk kavaj. Pengarpung, ringar, stor klocka och skinnjacka på detta. Toppa allt med en fet halsduk.

Vad mycket skinn det var! Förutom mode och resa, några andra passioner i livet?
Duscha tycker jag om. Helst upervarmt efter en kall dag, det måste vara det ultimata. Men annars tycker jag om att läsa. Just nu, nördig som jag är, har jag sparat den sista Twilight boken och är helt inne i den. Annars har jag en mycket bred lässmak, och är beredd att testa dennes gränser.

Twiligt säger du, trodde det endast var 14 åriga tjejer som läste det. Har du något boktips såhär på rak arm?
Till Twilight försvar måste jag säga att böckerna är sjukt spännande och man kommer inte låss riktigt. Författaren är väldigt begåvad och skriver på ett mycket bra sätt, kvalitén är hög. Men jag håller med dig, twilight-hysterin är överdriven och böckerna/filmerna har fått det oseriösa stämplet, vilket är synd. 
Nej men jag har tips på trubbig arm. Nu vart jag rolig va? Alla Mark Levengoods böcker, Martina Haags krönikesamlingar (tycker inte om romanerna) och Mia Skäringes bok.

Det känns som vi måste avsluta denna intervjun annars kommer vi fortsätta tills världen går under. Berätta nu all onödig information om dig så Jessica blir nöjd!
Absolut. Jag älskar dokumentärer och är näst intill besatt av avvikande livsberättelse. Därför består halva min bokhylla av hemska verklighetsbaserade berättelser. Jag är från Finland, Björneborg som är min absoluta favoritplats på hela jorden. På tal om Finland så bor också universums bästa farmor Riitta där. Henne hälsar jag på så fort jag får chansen. Jag är ett ensambarn och ensambarnbarn vilket leder till att folk ofta dömer mig. Jag är galet dålig på att städa min garderob fast mina finaste ägodelar ligger där. Jag är kungen över snoozknappen och kan ställa klockan så tidigt som 03.00 för att få snooza fram till 07.00. Gladast är jag när jag får spendera pengar på kläder, eller när Nadja får mig att skratta. Har en dröm om att bli elektriker, fast mina drömmar byter plats och utvecklas för varje minut. Nu tillexempel lutar det åt något kulturinriktat jobb eller skrivardrömmar.
Pratar för mycket. Viktigt att nämna!

Herregud människa. Det finns ju ingen hejd på dig. Okej nu Hanna, vill du hälsa till någon? Helst kortfattat.
HEJ MAMMA! HEJ MAMMAS ARBETSKARMRATER. HEJ KOMPISAR. HEJ KUNGEN (tar för givet att han läser) HEJ ALLA MÄNNISKOR!

JAG TRÄFFAR..


Sandra Thorén. En fantastiskt levande, optimistisk livsnjutare som är inne på sitt nittonde år på jorden.

Hej Sandra! Och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?

Hej, och tack! Jo, det är riktigt fint faktiskt.

En liten fågel har viskat i mitt öra att du håller på med mycket på fritiden? Berätta, var
inte blyg nu.
Jag har fullt upp, haha! Håller på att spela in en CD-skiva, vilket är mitt projektarbete, och kommer fota och designa omslag till den. Så det blir en hel del skrivande, både låtar och poesi. Jag sitter på Viskan alldeles för mycket och fikar, handlar kläder, går på krogen och kollar på film.
Eftersom vi i genom skolan har tillgång till fotostudio så är jag mycket där, och jag fotar även mycket utomhus och hemma. Jag jobbar också på Nelly tillsammans med fina Siri Vikman och Sanna Tranlöv. Tillsammans med dom hjälper jag till och ritar kläder till deras nya kollektion Nelly Trend, som för övrigt släpps i Februari. Hur kul som helst!

Jag har ju självklart kollat upp bakgrundsfaktan. Du är väldigt duktig på att illusterar
och pilla med Photoshop. Hur kommer det sig?
Haha, först och främst: tack så mycket! Jadu, jag brukar skylla på för mycket fritid. Jag har alltid varit intresserad av form, färg, design med mera, allt som har med kreativitet att göra i princip. Jag har alltid målat, fotat och tecknat väldigt mycket.
Eftersom jag började fotografera så var det nästan en självklarhet att börja pilla med bilderna i Photoshop, och det lärde jag mig genom att göra fel. Jag körde i princip tryck-på-allt-som-går-att-trycka-på metoden. Jag kollade upp tutorials på internet och bara satt och pillade med programmet. Illustrator testade jag på när jag började pilla med Photoshop, men jag förstod verkligen ingenting så jag struntade i det programmet tillslut. Det var nog inte förens nu i gymnasiet när vi fick lära oss hur programmen funkade, och det visade sig att Photoshop och illustrator är väldigt lika, så det tog inte lång tid innan jag lärde mig det också. Dom flesta av Adobes program är väldigt lika – lär du dig ett kan du oftast klura ut hur dom andra funkar också!

Ge mig och läsarna de bästa Photoshop tipsen, fram med dem bara!

Mitt absolut bästa Photoshop tips är att öppna upp en bild och sedan testa ALLT. Alla verktyg, alla inställningar, alla effekter, allt, allt, allt! Googla på ”Photoshop tutorials” på internet. Ett annat tips är att gå in på http://www.deviantart.com, det är en internationell sida med massvis med inspiration och även tutorials gjorda av riktiga proffs!

Jag missade din dansuppvisning, för alla andra som också gjorde det, berätta om dansen, hur går det?

Det går bra! Jag började ju dansa när jag började i gymnasiet, och har hunnit dansa hip hop, streetdance, locking och lite popping, men just nu kör jag på modern fridans. Det är riktigt svårt, men det är också sjukt kul! Rekommenderar verkligen alla som läser det här att testa på någon form av dans, för det är verkligen den roligaste formen av träning.

Nu sandra, nu blir det prestationsångest. Jag vill veta ditt absoluta musiktips!

Åh, svårt! Jag lyssnar ju verkligen på precis allt från Slipknot till Bon Iver, men jag har självklart favoritlåtar. Just nu gillar jag:
- Knocked Up med Kings Of Leon. Både versionen med och utan Lykke Li!
- Home med Edward Sharpe & the Magnetic Zeroes
- Skinny Love med Bon Iver
- Ingenting + Ingenting med Babian
- Underground med Broder Daniel
- Island med The XX
- Let's Go Surfing med The Drums
- Ceasar med I Blame Coco & Robyn
- Cherry Bomb med The Runaways
- Lust For Life med Girls
Och jääääättemånga fler! Bästa sättet att få reda på vad jag lyssnar på är nog att lägga till en av mina spotify-listor, så här är en länk: That I've been dreaming of ever since, ever since

Du har en grym stil och en galet bra inspirationskälla, men vart fan hittar DU din inspiration? Vad är de hemliga receptet?

Tack! Det är 2 dl fotografier, 3 tsk konst, 5 dl galenskap, 1,5 dl tv-spel, en matsked filmer och 3 dl musik. Blanda försiktigt i en bunke till en ojämn smet och rör sedan ner en rågad kopp med olika bloggar och 3 dl utav din egna personlighet. Häll upp i form och grädda i mitten av ugnen i 200 grader i ungefär en kvart. Låt svalna och strö sedan över en blandning av mod, människor du sett på stan och lite extra galenskap. Färdigt! Avnjutes gärna till Coca Cola.

Och för er som inte har några bloggar eller hemsidor liggandes hemma tänkte jag, snäll som jag är, att tipsa om några!
http://bananaspoon.blogg.se – VÄRLDENS BÄSTA BLOGG! Ärligt talat...
http://leloveimage.blogspot.com/ - Fina texter och bilder om kärlek. Som hon själv beskriver den: ”Dedicated to love. the good, the bad and the unknown.”
http://lefashionimage.blogspot.com/ - samma bloggerska som ovan, men här handlar det om mode! Kläder i massor.
http://igorandandre.blogspot.com/ - Så otroligt fina illustrationer, en blogg att bli kär i!
http://fuckyeahskinnybitch.tumblr.com/ - Väldigt blandade fina bilder.
http://alltheprettybirds.blogspot.com/ - En streetstyle blogg, väldigt bra!
http://hardtoexplain79.blogspot.com/ - Fylld av fina och inspirerande bilder.
http://mybrandnewobsession.blogg.se/ - Svensk tjej som bloggar sällan, men hon är så snygg att man förlåter henne ändå.
http://imfancy.blogg.se/ - En annan svensk tjej, och här säger jag bara WOW. Kolla själva så förstår ni.
http://www.fulheten.com/ - Roliga ful-söta illustrationer.
http://thebeautifulsoup.com/ - Fylld med bilder på otroligt fina rum och lägenheter, får mig att vilja köpa ett hus bara för att kunna inreda det.
http://www.deviantart.com/ - Hemsidan jag nämnde innan! Här finns allt och lite till – flashfilmer, teckningar, foton, musik, poesi. You name it.
http://stureplan.se/bloggar/rebecca – Rebecca Simonsson, den svenska nattklubbschefen som ligger på samma plan som Lady Gaga och Robyn när det gäller mode – vågat, hemmagjort och ASHÄFTIGT!
http://365days.devote.se/ - Två svenska systrar som bor i det finaste huset i världen, och dessutom har väldigt fina kläder.
http://sannaknows.blogg.se/ - Snygga Sanna Tranlöv som jag jobbar med. Hon är stylist på Nelly och vi gör Nelly Trend tillsammans, behöver jag säga mer?

Det här är bara några av dom bloggarna jag kollar in, och även om dom flesta har något att göra med kläder så inspirerar dom mig till både min musik, mina foton och mina illustrationer. Så även om du kanske inte är så modeintresserad, ge dem en chans!

Jag vet att det inte hör hit. Men vad är it-grejen i vårmode-djungeln?

Några av dom största trenderna är utsvängda byxor, ”blockfärger” (alltså enfärgade plagg, gärna kombinerade med oväntade färger på resten av plaggen som t.ex. lavendellila + turkost + rosa), spets, punkiga kläder, jeanstyg, genomskinliga byxor och maxikjolar, taxklackar, 70-tals inspirerade kläder och färgen gult!

Om du bara fick ha på dig en outfit tills döden skiljer er åt, vilken skulle de bli?

Jag skulle ha svarta jeans, vit sliten oversize tshirt, mitt stora silverhalsband (som för övrigt väger flera ton, för dom som ville veta) och en svart kavaj! Varför? För att det är enkelt, snyggt och går att ha både om jag ska ut och dansa, gå och jobba eller fika med vänner.

Mode blir ju lätt ytligt. Hur väger din personlighet upp det ytliga, hur är du?

Oj, haha! Det är så svårt att beskriva min personlighet men jag ska försöka. Jag är extremt positiv, oftast full av energi. Jag är kreativ och jag har världens sämsta humor, men på ett bra sätt. Jag är helt galen (det är alla bra människor) och jag är väldigt spontan. Jag skäms nästan aldrig, och jag har väldigt lätt för att prata med nya människor. Jag är väl ganska snäll och jag ställer alltid upp för mina vänner, oavsett vad det gäller! Min svaga sida är väl att jag litar lite för lätt på folk. Gud vad svårt det här är, men jag tror det här är en kort och någorlunda bra presentation av mig!

Okej låter bra. Men om jag ringer upp dig om 10 år, vart hittar jag dig då?

Du hittar mig i Göteborg eller i Borås i min stora, ljusa lägenhet med walk-in closet och balkong, där jag på dagen sitter och designar kläder, illustrerar eller jobbar med något som jag älskar och tjänar massor pengar, och på kvällarna har förfester och mysiga hemmakvällar med mina fina vänner.

Till slut vill jag ha en experts råd, här är min illustration, vad tycker du jag ska jobba på?

Haha, gud så fin! Mitt råd skulle vara att försöka öva på anatomi, titta på hur människor rör sig, titta på bilder, och försök att inte göra streckgubbar! Det är det värsta man kan göra. Bygg upp människor och kroppar genom olika former, man kan måla upp vad som helst genom att använda fyrkanter och cirklar som bas!

Man tackar! Kulturbloggen sponsar dig med en resa till Thailnad, vad läser du helst på semestern?
Först och främst - AWESOME! Jag skulle nog inte läsa om jag åkte till Thailand, jag skulle gå på stan, göra massor med utflykter, snorkla, sola och dricka lite för mycket alkohol, men okej då! Jag måste ju göra något på planet dit. Jag läser inte så mycket böcker nu för tiden faktiskt. När jag väl läser så läser jag tidningar som Bon, Elle, Vogue och Nylon, och då kollar jag mest på bilderna haha! Men om jag ska läsa en bok så läser jag ”Underbar och älskad av alla (och på jobbet går det också jättebra)” av Martina Haag om jag vill läsa något lättläst, annars läser jag saker som Narnia-böckerna eller Harry Potter.

Nu var det ju faktiskt kultur vi skulle prata om. Vad har du och kultur för relation?

Sant! Nästan allting jag håller på med har något med kultur att göra. Konst, mode, musik, design, foto, internet, tv-spel... Så ja, om kultur var en person skulle vi vara gifta.

Jag säger kultur och du säger..?

Kreativitet! Hm. Kultur är ju så himla brett, men som jag skrev innan - konst, mode..

Vad skulle krävas för att du verkligen skulle bli superintresserad av kulturlivet i just Tranemo Kommun?
Jag är ju faktiskt aldrig i Tranemo nu för tiden – men om Tranemo kunde ha något event liknande FashionDAYS i Borås eller börja ha någon sorts utställning där foto, mode och teckningar/målningar visades upp med lite olika live band som spelar, och lyckades göra det till något roligt, då skulle jag faktiskt tänka mig att gå dit – och eventuellt visa upp lite av mina egna grejer, haha.

Jaha. Nu glider intervjun mot sitt slut, något du vill säga till mina miljontals läsare?

VÅGA LEV MER! Våga färga håret blått om du vill det. Testa nya saker. Köp onödig skit. Klipp av 25 cm av ditt hår, det växer ju ut igen. Lägg lite för mycket pengar på ett par skor. Drick lite för mycket. Prata med människor du aldrig träffat innan. Klä dig i helt galna kläder. Tatuera dig. Flytta hemifrån. Gör det du känner för, när du känner för det! Släpp taget om allt det säkra – om du aldrig satsar något kommer du aldrig att vinna något heller. Jag menar, du vinner ju inte en miljon på skraplotter om du inte först köper en lott, eller hur?

Hälsa till någon kanske?
Haha! Ja! Hej Nadja, Hanna, Ylva och mina bloggläsare som kommer gå in hit och läsa den här – Hej till alla som faktiskt läste igenom hela vägen hit ner helt enkelt!


TYCKER NI OCKSÅ DENNA MÄNNISKAN ÄR STÖRTSKÖN? KOLLA IN HENNES BLOGG!
http://bananaspoon.blogg.se/


Tidigare inlägg
Kulturbloggen -

JAG TRÄFFAR..


Den otroligt roliga men begåvade Madde för att snacka om anime/manga.

Hej Madde och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?

G'day mate. Man tackar, man tackar! Läget är väll okej. Skolan är en stjärtsmärta, men det går väll över! 
 
Jag har fått in ett och annat tips om dig, du kanske har någon aning varför
jag valt ut just dig som mitt nästa intervjuoffer?

Ne. Jag är luspank, så jag har inte en aning. Men jag kollade ju in den här kulturbloggen du jobbar på. Dem du har intervjuat är ju absolut mycket kreativa av sig på sitt sätt. Jag antar att du vill sprida lite inspiration till folket, dessutom så kan det ju vara kul för andra att veta lite om "artisten". Och din blogg heter ju, trots allt, Kulturbloggen.
 
Du har ju uppmärksammats mycket sen du var med i Tranemo gymnasieskolas
skoltidning BAM!, har vi sett dig någon annanstans?

Folk förföljer mig nu för tiden. Jag fick äran att rita en liten gullig bild till skolans hemsida för Lucian 2010, men jag vet inte om det räknas. Annars så, nej.

Till dem som inte fattat än, vad är det du håller på med?

Kort och gott, jag tecknar! Du vet, penna, papper...sudd, om nödvändigt... kanske lite färgpennor här och där... papperskorg om bilden inte blir bra... sopbil om papperskorgen blir full... bärgare om sopbilen går sönder...en till bärgare om bärgaren går sönder... kanske ett nytt papper.

Absolut! Du har ju en ganska speciell stil att rita/måla i, berätta mer om det?
Ja, vad ska man säga? Många kallar det endast anime/manga eller "den där stilen de har i Japan", men egentligen är det semi-realism (vilket är en blandning mellan anime/manga och realistisk stil med mänskliga drag). Typiskt för genren anime/manga är de där skinande ögonen, det detaljerade och glansiga håret, den slanka anatomin på både tjejer och killar. Svårt att beskriva exakt, det finns många olika stilar inom den genren. Men, som sagt, jag gör lite av en blandning. Håret och ögonen (samt färgläggning om jag har någon) är ofta anime/manga, men anatomin på kroppen vill jag ha så realistisk som möjligt.  Kalla stilen anime/manga. Det är lättare så, och många känner till och förstår sig på detta namn.
 
Och hur växte intresset fram till just denna stil?

Då jag träffade en ny vän i början av sjunde klass lade jag märke till hennes förmåga att teckna - hon använde väldigt ofta anime/manga stil. Jag blev så otroligt inspirerad, och ville gärna pröva på att skapa något liknande själv. Med tiden utvecklade jag ett större intresse för Japan och just denna stil som dem använder i sina anime/manga serier, men även alla dessa detaljerade designer av karaktärer från olika tv-spel. Eftersom hon också spelade en hel del tv-spel, så ville jag testa dem också... Så hon påverkade mig starkt, och jag säger detta stolt; Tack vare henne, så sitter jag här och svarar på denna intervju. Om det inte vore för denna underbara tjej, så hade jag aldrig utvecklat denna förmåga till nuvarande level.
 
Det har ju minst sagt på senare tid blivit en mer populär stil hos ungdomar, har du några
nybörjar tips för dem som vill efterlikna?

Jag vet inte var jag ska börja! Det finns t.ex. många tutorials (en slags handledning eller steg för steg bilder där man får instruktioner om hur man ska rita varje del. Händer, fötter, ansikte, hår, ögon, väck i kläder, etc.), de har man stor hjälp av i början om man inte vet riktigt hur man ska gå till väga. Det är också ganska så bra att studera andras bilder, för att skaffa inspiration och motivation. Men för att få bästa resultat måste man framför allt öva, öva, öva! 

Berätta nu om din och pennans första möte, har du alltid varit såhär duktig?
Ja, fan, jag föddes ju med en penna i handen! Med andra ord; NEJ. Absolut inte. Visst, jag har alltid gillat att rita lite hit och dit, här och där, och många har lagt märke till det genom åren. Men när jag tittar tillbaka på alla mina gamla bilder och minns, så anser jag att allt ihop ser bokstavligen skitdåligt ut. Man skrattar nästan för sig själv, för just då tyckte man faktiskt att det var snyggt. Men så är det, man utvecklar sin förmåga och blir bättre ju mer man tecknar.
 
Ritar du bara anime/manga eller vänsterprasslar du med någon annan stil också?
Lite drag av anime/manga kommer alltid att finnas i mitt tecknande, det har det nog alltid gjort. Dock inte när jag ritar riktiga porträtt av människor eller djur, men det gör jag inte så ofta heller. Jag kanske varierar mig lite då och då om jag är på humör, men det händer sällan.

Är din konst något som är liv och död, eller är det bara en hobby?
Jag har börjat ta denna gamla hobby väldigt seriöst. Så fort jag får tid så sätter jag mig och tecknar på mina bilder, och jag kan sitta timmar i sträck. Jag vill jättegärna utveckla det till en professionell level, det kanske till och med blir en del av mitt yrke i framtiden. Men jag kommer absolut INTE lägga det åt sidan. Aldrig. 
 
Skulle du vilja hålla på med något kreativt i framtiden?

Nej, jag vill bli brandbil! Självfallet, kära Hanna. Jag hoppas få ännu större användning av mitt tecknande i framtiden, och om jag har tid kan det som sagt bli en del av mitt yrke.

Skulle du, i din hemkommun vilja ha mer möjligheter att visa upp vad du gör?
Det skulle väll vara roligt om folket kunde se mer av vad man har skapat. Att sprida inspiration är alltid kul! Men jag måste säga att skoltidningen och kulturbloggen är en hel del för mig redan.
 
Låt oss säga OM, har du något förslag på hur det skulle gå till?

Skriva ut några bilder med min signatur, putta in dem under folks dörrar å sen skylla på katten. Jag har hört att det görs lite utställningar då och då. Men att så öppet visa fram vad man har gjort kanske är lite mycket för mig, det är ett stort steg. Jag föredrar enkla grejer, så som mindre tidningar och bloggar, till en början i alla fall. Men en utställning lite senare i livet skulle nog vara riktigt skoj.
 
Har du någon förebild som du hämtar inspiration ifrån? 

Jadu, en hel del! På första plats ligger nog Tetsuya Nomura som är designer till karaktärerna i diverse Final Fantasy spel.

Säg något som du är riktigt dålig på att rita (lindrar avundsjukan hos oss andra)?
Bakgrunder! Skitsvårt med perspektiv och alla dessa vinklar och dylikt. Att sen färglägga dem rätt är inte heller alltid så lätt! Realistiskt hår är också otroligt svårt, det är jag riktigt dålig på. Det finns säkert mycket mer!
 
Hur har betygen i ämnet Bild varit genom åren?

Nja.. jag kunde haft bättre betyg i högstadiet om jag gjort det jag skulle. Men jag drog ut på tiden lite för mycket och hade ofta ofärdiga arbeten. Så har det länge varit angående bilduppgifter! Jag är en seg perfektionist.

Hur många timmar om dagen spenderar du med penna och papper?
Så många jag kan. Så fort jag får tid över. Ibland kan det vara 1 timme, ibland 4 timmar, 6 timmar, eller till och med en hel dag i sträck med korta pauser (eller inte). Någonting säger mig att jaaaag behöver komma ut lite mer... kanske ta en promenad...
 
Om du skulle måla kultur, hur skulle de se ut?

K-U-L-T-U-R. Jag tror inte att man kan rita kultur i en bild. I så fall får det vara en jävligt stor sådan. Kultur är så mycket! Inte bara bild och böcker, utan olika livsstilar och traditioner på olika delar av jorden, på olika platser i olika länder.
 
Om du fick byta din talang mot någon annan, vad hade jag intervjuat dig då om?

Skitiga jobb. Kanske inte. Skådespel? Jag har sedan länge velat bli röstskådespelare, speciellt till anime serier. Eller en musiker? Musik är wonderbart.
 
Snart börjar intervjun glida mot sitt slut, men innan dess vill jag veta om du skulle
vara en tavla, hos vilken kändis skulle du hänga då?

Oub Ewan Ken O'Bee. 
 
Och om du fick skapa en staty helt från din egna fantasi, hur skulle den se ut? och i vart skulle vi hitta den?

Det skulle vara en smurf i Ulricehamn. (Neeeeej. Kanske en najs kentaur i stridsposition, med massa detaljer och något häftigt vapen. Jag har inte en aning om var den skulle stå, dock. I en lövhög nånstans.)
 
Innan vi vinkar adjö, några visdomsord till mina läsare? eller vill du hälsa till någon?

Du tror du fattar, vilket inte är samma sak som att egentligen fatta det. Fattar du?
Jag vill hälsa till min gode homie Sandra Salomonsson, simma lugnt! Jag vill också hälsa till systra min, Angelica Grönberg, att fortsätta vara en så god människa.


FRÅGOR

Hej allihopa!

Jag brukar ofta få mejl av er efter någon intrevju där ni undrar lite mer om personen. Ofta frågor riktade till dem.
Jag kommer inom en snar framtid publicera lite mer material med ett par utvalda intrevjuoffer som jag haft, kommer rikta mig till dem som har fått flest frågor då.

Så till er som mejlar: håll ut! det kommer

Kram på er!

JAG TRÄFFAR..


..Nadja för att snacka lite musik och konst, en tjej med starka åsikter och talang!

Hej Nadja och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?
Jo det är lunch, har precis kollat på film och käkat mina legendariska popcorn. 
 
Om du får två meningar på att beskriva dig själv, hur låter det då?
1. Upp som en sol och ner som en pannkaka
2. Vi lever bara en gång. 
Kanske?
 
En liten fågel viska i mitt öra att du kan sjunga ganska bra? Stämmer det?
Det beror på vem vi jämför med, men det stämmer nog ganska bra. Jag har tagit sånglektioner och brukar uppträda ibland. Fast jag uppträder mer på mindre tillställningar som underhållning eller så, får betalt ibland. En gång fick jag och min pojkvän Gabriel 300kr var för att spela och sjunga i en halvtimma, helt okej tycker jag.


Hur har det intresset växt fram?

Min pappa har alltid älskat musik och brukade alltid sitta och spela gitarr för mig när jag var liten. Men själva intresset började nog inte förrän jag började umgås med Linn Jonsson-lill. Hennes bror brukade alltid spela och sjunga till alla fester och smått började jag och Linn också lära oss. Linn gick på sånglektioner och jag tyckte det verkade kul så jag började. Både mamma och pappa har alltid velat att jag på något sätt ska hålla på med musik, framför allt pappa. Och Genom Linn och sedan sånglektionerna började jag inse att det gick ganska bra, jag hade inte så tokig röst så jag fortsatte och fick det att bli mitt främsta intresse. Även om det idag inte händer så ofta att jag sjunger, mest på fester, lite smått hemma men även ibland på små tillställningar. 


Samma fågel sa också att du har utvecklats, hur gör man det om man inte tar lektioner? Hur har du lyckats med det?

Jo alltså det var ju tackvare sånglektioner som jag fick fart på rösten utan det hade jag nog inte kunnat så mycket. Men sen insåg jag att jag slutade utvecklas så jag slutade med lektionerna. Jag insåg att det inte bara handlade om teknik utan framför allt känsla. Att sjunga en låt man själv tycker om och framför allt passar din röst. Alla människor har olika röster och en del låtar passar inte alla typer. Framför allt inte all den musiken min sånglärare försökte pracka på mig. Jag har med djup jazzsoul. Så efter den upptäckten spann jag väl vidare och sjöng typer av låtar min röst var anpassad till.  Sedan upptäckte jag det roliga med att skriva egen musik, vilket gör att du kan anpassa musiken efter din röst ännu mer och hitta känslan. Sedan har nog min pojkvän hjälpt mig mycket, och jag honom.


Du kan spela instrument också va?

Ja jag är väl ingen höjdare men jag kan spela både gitarr och piano grundligt. Tog några pianolektioner ett tag men tyckte det var tråkigt att plugga in noter så det sket sig. Kan läsa noter, men tar 5h för mig att tyda dem. Men sedan om man är musikintresserad så är det inte svårt att lära sig grunderna till ett instrument som t.ex. piano, bas och gitarr. Om någon visar hur jag ska spela kan jag spela det. 


Vad är värst när någon sjunger falskt eller sjunger fel text?

FALSKT, självklart! Jag sjunger fel på alla texter hela tiden, till och med mina egna låtar ibland.
Men det värsta är när någon sjunger falskt och tror att det är bra.  

Universums bästa låt är?

Det går ju knappt att svara på, det finns så många. Alla låtar är ju kopplade till olika minnen, känslor m.m. Men vi kan ju säga att "Feeling good - Michel bublé" är en av mina favoriter. Men den är bara BÄST när man sitter och inte göra någonting, har tomma tankar och lyssnar på den på hög volym i hörlurar. Livet känns underbart, man lever i låten. Det är så skön, så chill. Hans underbara honungsröst och rasp när han tar i, blåset, stråkarna. Sedan den underbara känslan att man äger världen. Ja man feeling verkligen good så att säga. Du borde lyssna på den på exakt det sättet jag beskrev. 


Hur tycker du man ska ta vara på sin talang på bästa sätt?
Jag tycker inte man ska pressa sig till någonting man inte vill. Jag menar om jag hade fortsatt med sånglektioner i Tranemo hade jag nog tappat lusten helt. Och man ska inte lyssna på vad alla andra säger hela tiden, allting handlar om känsla. I alla fall när det gäller musik.

Hur dåligt tycker du IDOL är? Och varför?
Jag tycker inte om idol. Nu känns det som om jag upprepar mig MEN det handlar inte om känsla i idol. OCH KÄNSLAN ÄR SÅ VIKTIG. De väljer deltagare efter hur mycket dem kommer sälja, t.ex. utseende. I dagsläget missbrukar vi ordet kändis och program som idol, man behöver inte ens göra något för att bli känd i nuläget. Tänk förr då man var tvungen att ha det lilla extra, var tvungen att kämpa för att bli något. Ja vi kan ju säga farväl till dem tiderna och säga hej till Justin Beaber istället!
Detta kanske bara är mina inre fördomar men: Jag tycker att i nuläget så LYSSNAR människor inte på musiken, man gör musik som är lätt att förstå, utan mening och enkel rytm. Låtarna ger ingen KÄNSLA. Genom att dessa människor ska rösta fram människor utan känsla ur ett känslolöst program blir musiken skit. Lyssnar ens någon på det idol i slutändan producerat fram?


Om du kom vidare i IDOL skulle du..?

Ta guldbiljetten, säga till Lajla att hon ser ut som en övermogen fjortis, gå hem och sätta upp min biljett på väggen och aldrig komma tillbaka.


Men ge något bra förslag på vart man ska lyckas med sin röst då?

Du visste att jag skulle snacka skit om IDOL eller hur? Ja man kan ju först dra slutsatsen om ens röst är värd att satsa på? Sedan kan man spela in låtar eller, band eller vad man nu är med i och försöka ta sig fram via myspace eller att ta kontakt med skivbolagen själva. 


Skulle du vilja lyckas med musiken och bli riktigt känd?

Nej jag tror inte det. Jag hade nog velat vara känd inom krogvärden. Tänkt dig en ned släkt pup med en liten scen och ett piano. Puben är inredd med mörkt trä och publiken sitter där och verkligen lyssnar. Inga fjortisar som står och skriker och gråter av lyckan över att se mig. Nej, jag vill vara lite småkänd i krogvärlden runt om i Europa. Resa runt och uppträda på mindre ställen - Det hade varit något!


Hur mycket pengar skulle du donera till Kulturbloggen om du blev det?

Jag tänkte erbjuda dig att följa med mig på mina äventyr, möjligen att vi delar på vinsten!

Lite mer tack...?

Ja om du har tänkt sitta kvar här och ruttna framför din blogg resten av livet så kan jag väl skicka hela summan hem till dig? Du ska få en cehck med guldkant..


Jaha.. Men.. Vad är bra musik då?

Känns som om jag upprepar mig. Det finns ingen bra musik, det finns bara musik med känsla och innehåll och så finns det dom som inte har det. Dedan får man tolka det själv. Jag känner att jag inte har någon rätt att säga vad som är rätt och fel bara uppmana människor att lyssna. 
 
Den här läbbiga stalker-fågeln viska också att du ska till P&L i sommar, stämmer det eller?
Ja! den här fågeln har till viss del rätt. Jag har planerat att åka dit, men det handlar lite om pengar också. Jag har tänkt jobba men jag har även lovat mamma att hjälpa till att betala min pråkresa som jag åker på i sommar, 3 veckor i Oxford. kostar ändå 20.000. Så jag kan inte lova att jag ska dit. 


Vem ser du fram emot att se?

Bob Dylan framför allt, en legend! Men sedan är det nog framför allt festivallivet. Pinsamt nog så har jag aldrig varit på en festival innan, så det ska bli skitkul! 

Bästa konsert?

MUSE på hovet i Stockholm, tror det var 2009. Jag säger bara oslagbart!


Från musik till konst, du är en jäkel på att rita också?

Jo rita tycker jag är riktigt roligt faktiskt. Men det är någonting, om man nu ska säga så, jag alltid har kunnat. Det går i släkten, alla på mammas sida kan i stort sätt rita. 


Fasiken vad du är estetiskt lagd, har du någon hemlig talang då?
Jag har en viss charm, lätt för att få folk på fall, skämt o sido. För folk som inte vet det så är jag väldigt bra på att prata, mycket och länge. Jag tror jag har en liten talang för inredning och möjligen kläder, eller ja det är ju en smaksak. 
 
Du håller ju också på med illustrationer, bästa knepet när det kommer till det? 
Jo det sysslar jag med ganska mycket. Ibland målar jag direkt ur huvudet men ibland behöver man inspiration utifrån. Om du har en idé i huvudet men inte riktigt vet hur du ska få ner den på pappret eller datorn eller vad det nu kan tänkas vara. Kolla då upp lite bilder på google, det du vill måla då, få lite inspiration och kör. Om du t.ex. ska måla en människa och är lite och söker på ansiktsformer, gå in och kolla på lite olika ansiktsformer. 


Hur skiljer man på amatörer och proffs när det kommer till att rita med Photoshop,
alla verkar ju göra det?

Vi kan väl säga så här. Alla ser väl om en amatör har suttit vid photoshop. Men behöver inte kunna mycket för att vara duktig. Jag kan nästan ingenting. 


Jaha, men bara för att alla sitter sjukt avundsjuka nu så måste du säga något
du är riktigt dålig på!

Jag är skitdålig på att rita händer, jag är inte så bra på att laga mat, jag är en osäker bilförare, jag är dålig på att skriva en lista mest saker jag är dålig på. Och.. jag dålig på engelska! Där satt den!


..och om du har en djävulskt bra Spotify-lista så skicka med den med..?
http://open.spotify.com/user/hellonadja/playlist/1LfIsW3v3ZwNe5mkcsTWHU - funkar den?

Vet du vad? Jag måste sätta punkt någonstans, vill du hälsa mina miljarder läsare något
eller dela med dig av några visdomsord?

Okej här är dem mest visa orden jag kan komma på och du någonsin kommer komma på: 
- glöm ALDRIG att det finns en värld utanför Tranemo, det finns en hel värld där du kan göra och bli precis vad du vill bara du försöker!


JAG TRÄFFAR..


Den 16åriga Madelen för att snacka gymnasieval, en tjej med drömmar och visioner!

Hej Madde och välkommen till kulturbloggen (igen), hur är läget?

Hej och tack så mycket! Jo läget med mig är bra, det knallar och går som vanligt!


Du är med för andra gången, så du kanske känner dig hemma här?
Jag känner mig hemma, de är en fantastisk blogg och jag läser den så ofta jag kan, vilket gör att man hänger med i svängarna!


För dem som missade dig förra gången, berätta lite kort om dig själv!
Kort om mig de är nog att jag är väldigt pratglad och nästan alltid humöret på topp! Jag spelar teater, ser på film, sjunger och tecknar väldigt gärna! Är E.M.D. & MJ – galen, och älskar att shoppa, allt ifrån kläder & skor till små grejer som pennor & sudd!


Förra gången var det angående din dramagrupp, är du med fortfarande?

Japp, jag medverkar fortfarande i dramagruppen.


Vad håller ni på med nu då?

Just nu är vi i full rulle med att öva in ett manus. Hamlet - där jag spelar kungen Claudius, vilket gör att vi har fullt upp.


Du har ju mycket på gång nu ju! Senast vi pratade var du osäker kring framtiden, har du bestämt dig inför gymnasievalet än?

Jag är till 99,99% säker på vad jag vill gå och plugga till.


Nå, vad blir det?

Jag har valt som förstahand Estetiska - Teater på Bäckäng.


Oj! Då har du intagningsprovet nu på onsdag också, hur känns det?

Ja de stämmer, jag är lite nervös men inte så jättemycket.  Det som oroar mig mest är om jag kommer att komma ihåg min monolog och dikt när det väl gäller! Men sen så ska det bli kul att få träffa alla de andra som också ska göra intagningsprovet såklart.


Vilken taktik gick du efter när du valde monolog?

Det jag gick efter vad att jag ville välja en monolog som jag klarar av att spela och en som inte är för svår att komma ihåg! Det var viktigt att det ska var någon jag själv tycker om, som kanske är lite roligare än de andra monologerna. Sen var det bara till att börja plugga på den, faktiskt!


Sitter monologen som sten nu då?

Jag kan inte säga att jag kan den så bra som jag hade velat att jag skulle kunna den, men den sitter ändå så att jag är redo att spela upp den.


Var det svårt att lära in allt?

Svårt kan jag inte påstå att det har varit, men dock lite jobbigt att hinna med. Eftersom man har haft vanliga skolarbeten och annat, samtidigt som man har fått försöka öva in den. Om jag jämför denna monolog med mina roller i tidigare pjäser så är det inte så stor skillnad, allt liksom flyter på och efter ett tag så sitter de!

 

Nu är du ingen expert.. än! Men har du några tips till den som också ska söka till teater?
Svårt fråga, men våga! våga prata, våga stå på scenen, försök att över vinn dina rädslor så gott det går!  Sen om man skulle göra bort sig, så vad gör de? Det kommer alltid nya chanser. Sen så för att lyckas så måste man ju kunna misslyckas.  Kör ditt race och var den du är!


Har du någon aning om hur intagningsprovet kommer att gå till?

Det enda jag vet säkert är att vi ska mötas i skolans aula klockan 08:00, annars vet jag inte mycket mer än att man ska kunna sin monolog så gott man kan, kunna framföra en dikt och så ska man ha med sig träningskläder för de gruppövningarna som kommer att ske någon gång under dagen. Jag vet inte alls hur dagen är uppbyggd eller hur den slutar.  Utan hoppas på en kanondag på Bäckäng!


Finns det något du är extra nervös inför?

Det jag är mest är nervös över vet jag faktiskt inte, för att jag känner mig rätt taggad och redo för detta. Just nu i alla fall!


Hur kom det sig att det blev Estet/Teater nu i slutändan ändå?

Jag ville ju så gärna gå Estetiska - Teater sen slutet av åttan/början av nian för att kunna bli skådespelerska. Men så ångrade jag mig, för att de var många som sa att det är väldigt svårt att få jobb inom de och att man får kämpa hårt om man vill bli något stort och bara för de, så visste jag helt plötsligt inte alls vad jag skulle välja.. Och nu när valen skulle väljas så kände jag att jag måste få kunna gå den vägen jag själv vill.


Hur reagerar du om du inte kommer in?

Om jag inte skulle komma in så vet jag faktiskt inte alls vad jag ska göra..Jag är rätt inställd på att jag ska komma in, vilket är dumt eftersom de är flera som söker. Kommer jag inte in på denna linje vet jag inte vad som händer, så det jag får göra är att hoppas på att jag gör de. Skulle säkert valt något inom språk annars!


Har du någon Plan B?

Min Plan B skulle väll vara att ge inte upp hoppet, man kan lyckas även om man inte är utbildad inom teater. Min Plan B skulle väl vara att välja något språkinriktat och samtidigt ägna fritiden åt teater.


Ser du en framtid inom teater?

Jag ser självklart en framtid i teater, jag tror bara man vill, så går de! Eftersom världen är så bra på att skapa och göra film, så tror jag att i framtiden kommer det vara lite lättare att få en filmroll, jämfört med idag.


Vad är din ultimata dröm inför framtiden?

Min dröm är att få börja en karriär här i Sverige och klättra mig uppåt på karriärstegen och tillslut ha en karriär i USA's filmstad, Hollywood!  Det är första gången jag lyckas få ner den till en mening, vanliga fall när någon frågar så brukar de bli en lång berättelse av de hela, allt i minsta detalj!
Jag vill verkligen jobba med film, teater men skulle även kunna tänka mig ett arbete inom musik!


Du ska börja på gymnasiet i en helt ny stad, hur känns det?

Helt ny o ny vet jag inte om jag kan kalla den, men ny skolmiljö i alla fall. Det känns rätt gött faktiskt! Att äntligen få lämna grundskolan och ta mig ännu ett steg närmare vuxenlivet känns bra. Sen så blir det visserligen sena dagar och tidiga morgonar, fast de ska nog gå bra. De ska bara bli kul att byta miljö, men dock lite tråkigt att lämna den gamla klassen och lärarna!

 

Känner du någon som söker samma skola/linje som du?
Jag känner några som söker samma linje, vilket jag faktiskt inte visste innan allt var inskickat och klart!


Valde många efter kompisgäng eller är det en myt?

Det finns säkert någon person som gjort det, men inte vad jag vet bland mina kompisar i alla fall. Vi har verkligen valt de vi vill gå, t.ex. vi är tre tjejer som hållit ihop under högstadiets tid och alla tre har valt olika! Jag tror nog mer på att det är en myt faktiskt, det kan inträffa någon enstaka person kanske, men de flesta vågar nog gå sin egna väg, vilket är bra!


Vad kommer du sakna mest grundskolan?

Oj de jag kommer sakna mest i grundskolan är nog lektioner som slöjd, bild & musik. Sen så kommer jag även sakna klassen och lärarna jag gått med nu under högstadiet, men man vänjer sig efter ett tag, jag vet de eftersom jag är van och har flyttat runt en hel del i mitt lilla liv.Men hoppas på minst tre kanon bra år till!


Kommer du orka pendla upp till 3 timmar om dagen?

Jag älskar jag åka buss och kommer göra allt som krävs! Jag får hoppas på att det inte är en massa byten på bussen, vilket leder till att bussresan går mycket snabbare och tar inte mer än en timme dit och en timme hem. Att orka pendla är ett måste!


Finns det något du är osäker inför när det gäller ny skolmiljö?

Det finns alltid små saker man är osäker på, i alla fall de första dagarna när det gäller något nytt. Men förhoppningsvis så kommer det mesta leda till något bra tillslut!


Vad ska bli mest roligt med bytet från liten grundskola på landsbygden till gymnasieskola i tätort?
Det som ska bli mest roligt att börja gymnasiet är att få träffa nytt folk, från lite varstans. Inte bara från ett och samma ställe. Det ska även bli kul att se hur alla är och att lära känna den nya klassen och en massa mer. Hela grejen med att lämna grundskolan och få börja gymnasiet är en kul grej!


Jag önskar dig lycka till tills på onsdag, så hoppas jag att du kommer in! Har du någon du vill hälsa till eller kanske dela med dig av några visdomsord?

Jag vill tacka för att jag fick ställa upp här, och all lycka till bloggen i framtiden!

 


JAG TRÄFFAR..


Den färgstarka personligehten Daniel för att snacka lite kulturella skillnader..

Hej Daniel och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?
Superfint tack, mycket på gång innan jag flyttar till Malmö på lördag.
 
För dem som inte har någon som helst aning, vem är du?
Jag heter Daniel Fagerholm. Är en glad filur som gillar humor och att underhålla. Samt sy kläder och handla på loppis. Är känd för min personliga stil och blev nominerad i kategorin med originella i Finlands Blogawards 2010.
 
Du är även bloggens första kille, och får tills vidare representera
det manliga könet, hur känns det?

Gillar att bryta mot könsroller så det känns fint!
 
Du skriver mycket om Finland vs. Sverige, vilka är de största skillnaderna på
dessa grannländer?

Oj, här skulle jag kunna skriva en hel uppsats! Svenskarna är lagspelare som tycker om att diskutera, tala och älta. Det ser man ofta i svensk TV, svenskar vill komma fram till genomtänkta beslut medan deras kallprat är något som frustrerar de finska kusinerna på andra sidan av havet. Där är här man gärna är effektiv och tar snabba, mer riskfyllda beslut och har ett betydligt mer auktoritärt sätt att styra. Det märkte jag tydligt när jag jobbade i Sverige, man diskuterar mycket och chefen är en i mängden (men som håller förstås lite i trådarna). I Finland har man mera respekt gentemot sina chefer, skollärare och så vidare. Finnar brukar också anses som ett tyst folk som ofta blir kritiserade för deras konversationsförmåga eftersom prat i princip inte betyder någonting för dem och ord används generellt bara som ett informationsflöde. Det som räknas i slutändan är vad som egentligen blir gjort, och resultatet. Work and shut up, överdrivet sagt men som det ligger en poäng i.
 
Personligen kan jag inte förstå hur två länder sida vid sida ändå kan vara
så olika, eller vad tycker du?

Jo historia, kulturen och icke att förglömma språket skiljer sig verkligen åt. Det som man dock ofta glömmer är att Finland är officiellt ett tvåspråkigt land. Jag är finlandssvensk och uppväxt i en stad där 50% talar finska, 50 % svenska. Gått i svenskspråkig skola och uppväxt med svenskspråkig familj, släkt och vänner. När man träffar svenskar får man ofta frågan "Varför kan du svenska?" Är dina föräldrar från Sverige?" "Men varför talar du inte muminsvenska?", då får man förklara att Finland är ett tvåspråkigt land och att jag inte har anknytningar till Sverige samt att det finns olika dialekter i svenskfinland.
Det som är roligt är att finlandssvenskar dras mellan finska, finlandssvenska samt rikssvenska kulturen. Min familj och vänner kollar t.ex. på svensk tv och lyssnar på svensk musik. Och de flesta artister i Sverige brukar komma hit och spela för oss finlandssvenskar. Något många svenskar inte har en blekaste aning om!

Vad tycker du är typiskt svenskt respektive finskt?
I det dagliga livet som schlagerbög kommer först att tänka på musik & schlager. I Finland är det omodernt med popmusik. Här kör man med rock och metal, likaså ofta i schlagersammanhang. Sverige är däremot popens och glittriga schlagerns land.
Typiskt finskt är ju även förstås bastubadande. En bastu finns nästan i alla hus & hem. En ny grej jag märkt när jag bloggat är fenomenet svenskar och "kändisdyrkan" och att "alla kan bli kändisar", vilket man ser t.ex. genom bloggar (I Finland finns ingen bloggkultur) och MASSOR med dokusåpor. På den punkten har Sverige blivit allt mer amerikaniserad speciellt inom populärkulturen än Finland.
 
Svenskar är överlag mer öppna och trevliga medan finnar är mer tystlåtna. Men på gott och ont. Vi tar ett exempel. När jag var tillsammans med en svensk kille (som var just glad & spontan) sa redan efter en kort tid "jag älskar dig". Gulligt så. En finne jag var tillsammans med sa först efter 3 år "Minä rakastan sinua", då visste jag att han menade det på "dödligt allvar" och att det kom från hjärtat. Finska män kan ha lite svårt med det där att uttrycka sina känslor men visar det på andra sätt i stället.
 
Du har också rest mycket, speciellt på sista tiden, vilken är den
största kulturella skillnaden du råkat ut för?
 
Hmmm. Överlag om jag tänker på Europa tycker jag folk är mer pratglad och öppna desto mer i väst du reser. Österut tvärtom. Men jag gillar t.ex. att dansa på borden i Köpenhamn och tala med alla. Samtidigt som jag älskar att sitta tystlåten på en pub i Vitryssland och lära känna folk sakta men säkert på djupet. 
 
Om du fick flytta till ett land just nu, för att leva enligt deras kultur, vart
skulle vi hitta dig?
Min syster tog sitt pick & pack och flyttade till ett fattigt land i Afrika och jobbar på ett sjukhus. Hon berättade att dans, sång & glädje är folks vardag. Trots fattigdom och elände. Det låter härligt. Där skulle jag säkert trivas (ej hunnit utforska Afrika ännu) för jag älskar sång, skratt & sann glädje. 
 
Vilken kultur känner du dig inte så bekväm med?
Amerikansk kultur. Ett artigt folk men känner mig inte bekväm med ytliga "Oh you´re so beautiful, look at you", "Oh sweetie, I love you so much" jargongen.
 
Vad tycker du är den största bristen inom vår kultur här i norden?
Folk borde ta ut svängarna mera och våga vara sig själv. Strunt i jantelagen och kör ditt egen race. Besökte t.ex. krogen i lördags, där folk var klädda & stylade som kopior. Tydligen har folk en vilja att smälta in i mängden. Men för min del är det inte tänkbart. Gud så tråkigt, vem vill vara en kopia?
 
Kultur kan innebära mycket, som tillexempel levnadssätt, hur gör man om man vill
leva livet á la Daniel?
Man är en livsnjutare, reser ofta och gillar livets goda. Är kreativ genom dans, underhållning och att skriva. Tar dagen som den kommer och lever livet i färger!
 
Om kreativitet skulle mätas i kilo, hur många kilo kreativitet består du av? 100 kilo rosa godis!
 
Vilket enligt dig, är det absolut bästa sättet att uttrycka känslor och sig själv:
dansa, sjunga, måla, skriva, eller något annat skapande?
 För mig att skriva & dansa!
 
Du stickar med mormor och dansar till gamla schlagerhits, någon annan talang
vi inte fått ta del av än?
Hmm, skriver ju ofta. I bloggen kör jag med korta texter och hemgjorda videoklipp. Underhållning & humor är mitt genre. Därför har inte den djupare sidan av Daniel kommit fram så ofta. Den sidan borde jag plocka fram oftare. Min dröm är även att skriva en bok.
 
Du har även en personligstil, i vilken affär kan vi hitta den?
Kan bli svårt för jag syr ofta själv. Och så handlar jag på loppis (även från vanliga klädaffärer men då ser de ofta ändå retro ut). Sen är jag färgstark. Starkare färger desto bättre!
 
Hur mycket mod tycker du det krävs för att våga ha på sig det man vill, och inte
bry sig om vad andra tycker?
Det krävs mod. Jag kom ut som homosexuell som 14 åring i ett litet samhälle och blivit härdad sedan unga år. Så för mig är det inga problem att våga vara mig själv! Att våga tro på sig själv är viktigt och att uppmuntra & coacha sig själv att ta steget ut och leva ut den man är.
 
Hur viktigt tycker du det är att ha en individuell stil? Alla har en konstnär i sig men konstnärligheten ter sig i så många olika uttryck. Vissa kan se "vanlig och vardaglig" ut utsidan men vara en hejare på att måla tavlor. Jag tycker personligen att mina kläder & min stil är MIN färgpalett.

Du känns ju verkligen som en modig person som verkligen känner dig själv, men
vad får dig att ligga och gråta i fosterställning?
 Klassiska krig, orättvisor & folk som är elaka mot varandra. Men för min del räcker det med att se en sorglig film eller när jag saknar min olyckssyster Elin som tog livet av sig. Kallar det livet. För mig är det viktigt att uttrycka mina ups and downs känslor.
 
Hur tycker du vi ska bryta fördomen om kultur? Att det bakom all kultur finns en kvinna..
med batikläder, långkjolar i vinrött, träsmycken, grått långt hår och läppstift på
tanden?
Upplysa och informera! Ut i världen & res! Träffa en massa folk, lyssna. Ta till dig olikheterna. Kultur & olikheter är en rikedom!
 
Går det att bryta fördomar? Oh ja, genom bloggen driver jag med fördomar genom att förstärka dem! Gillar att driva med fördomar och göra narr av dem med glimten i ögat.  

När läste du senast en bok, och vad hette den?
Siw Malmkvists självbiografi. Jag tycker Siwan är cool!
 
Hur ofta besöker du det lokala biblioteket? Inte så ofta, är hejare på att köpa böcker. Bara mina böcker utan tidspress och som man kan läsa om och om igen!
 
Du får välja mellan att prenumerera på "Svensk skattetidning" eller tidningen "Tåg"?
Vilken och varför?
Inte läst någondera då jag ännu bor i Finland men "Tåg" låter mera mig. Reser ofta med tåg dessutom.
 
Vilken svensk artist vill du se sjungandes i din trädgård en söndagsmorgon? Oj, Anna Book, Carola, Arja Saijomaa eller finska systrarna Lili & Sussie. Varför inte alla i en schlagermedley? Humor, skratt och glada schlagers är en befriande kombination!
 
Och till slut Daniel, få du slänga iväg några visdomsord till mina miljarder läsare, eller
bara hälsa till någon, varsågod:
Allt är möjligt för den som tror att allt är möjligt!


JAG TRÄFFAR..

Photobucket
Fina Sandra för att snacka lite kultur.. och lite annat

Hej Sandra och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?
Hej Kulturbloggaren! Läget är helt okej just nu, lite småkrasslig och trött men annars är det fint. Solen lyser ute så man kan inte vara annat än glad.
 
För dem som aldrig sett dig vandra längs Tranemos gator eller gymnasiets korridorer, vem är du?
Jag är Sandra då, 17 år gammal, bosatt i den rätt så ocharmiga byn Tranemo. Jag är oftast väldigt spontan och glad iförd kläder köpta andrahand. Ungefär så.
 
Om jag knackar på hemma hos dig en tisdags eftermiddag, vad gör du troligtvis då?
Troligtvis så hittar du mig inne på mitt rum, där jag antingen ser på en film eller läser, omringad av mina kaffekoppar. Annars så har jag fått för mig att starta något nytt projekt som jag sysslar med. Just denna tisdagseftermiddag sitter jag på mitt rum, ser på Skins och njuter av vårsolen!
 
Du sägs ha en förkärlek till nötta och gamla böcker, hur kommer det sig?
Jadu, vad ska jag börja med? Jag tycker att det mesta som är gammalt är fascinerande så det faller det sig rätt så naturligt att jag tycker likadant om böcker. De är väldigt fina där de står på sin plats i bokhyllan med sina omslag och titlar såsom Snälltåget 7.45 och Prins Solsken också. Oftast så är de hyfsatbilliga på loppisar och liknande då det inte är speciellt många som vill ha böcker med de skamfilade omslagen. Sen har det helt enkelt bara blivit så att det är en sak jag har börjat samla på. Synd att jag är så dålig på att läsa dem bara, skäms Sandra!
 
Och till Mumin, du vet väl att självaste kulturbloggaren kommer från Mumins hemland?
Jag vet, så fint! Jag har finsk släkt så lite mumintrollblod har jag i mig åtminstone!
 
Blir du avundsjuk om jag säger att jag varit i Muminlandet?
Du, jag blir inte lite avundsjuk. Det är ett av mina framtida resmål faktiskt.
 
Och inuti självaste muminhuset?
Sluta, du tar kål på mig! Kan jag få din autograf?

När vi ändå är inne på böcker, har du några favoriter? Jag känner mig ovanligt snäll idag så du behöver inte välja bara en.
Tack snälla du! Oj, det här var en väldigt svår fråga. Fast visst har jag mina favoriter. Norwegian Wood och Kafka på stranden av Haruki Murakami, Drömfakulteten av Sara Stridsberg och Pappan och havet samt Det osynliga barnet av Tove Jansson får jag säga då.
 
Vilken bok håller du på och läser just nu?
Just nu läser jag Farlig midsommar av Tove Jansson, en bok om svenska koncentrationsläger och Charles Baudelaires prosadikter.
 
Kan du läsa två eller tre böcker parallelt, utan att blanda ihop dem?
Ja, faktum är att jag har svårare att läsa en bok åt gången. Det finns ju så mycket jag vill läsa!
 
Vilken bok skulle du helst vilja se på film, och varför?
Drömfakulteten skulle det nog vara i sådana fall, mest för att den skulle bli väldigt snygg som film! Den skulle vara lite svår att skildra men äh! Med rätt regissör skulle det nog gå.
 
På tal om film, har du någon favorit även där?
Min absoluta favoritfilm måste vara Control. Det är en film gjord av Anton Corbijn som handlar om bandet Joy Division och främst om deras sångare Ian Curtis. Den är så himla snyggt filmad, man hittar nya detaljer varje gång och sen att den handlar om ett av mina absoluta favoritband gör det bara ännu bättre! I höstas så satt jag och kollade på den två gånger om dagen i flera veckor och tröttnade aldrig.
 
Vem skulle spela huvudrollen i filmen om ditt liv?
Det skulle nog få blir Anna Karina a la 60-tal eller den extremt charmiga Hannah Murray!
 
Om din mor fick möjligheten att trycka ut dig i ett helt annat århundrade, vilket skulle det bli?
Hmm, ett annat århundrade vet jag inte men jag skulle vilja vara född så att jag fick vara tonåring under 1960-talet! Och det av den anledning att jag skulle vilja få chansen att se Velvet Underground och en hel del andra artister som var aktiva då live. Sen är det bara ett plus i kanten att modet då var helt underbart.
 
Jag har gjort min bakgrundsfakta, du skrev på bloggen att året 2010 innebar att du hittade dig själv, under vilken sten lyckades du hitta just dig själv?
Jag lyckades hitta mig själv tack vare en person vid namn Carl som jag spenderade sommaren och hösten med. Innan jag träffade honom så var jag så osäker och hade varken självförtroende eller någon i grunden positiv syn på allting. Tack vare honom så ger jag inte upp längre som jag gjorde tidigare och jag tror på mig själv och att jag inte är helt värdelös trots allt. Jag har även hittat den stil jag trivs i efter att ha bytt mellan hur många som helst i flera år och sen att jag har hittat ett kompisgäng jag verkligen trivs i har bidragit till att jag äntligen är trygg i mig själv.
 
Om jag säger kultur så säger du..?
Meningen med mitt liv!
 
Om du slängdes in på en Idol audition just nu, vilken låt skulle du sjunga?
Hmm.. antingen The Wombats - Kill the Director tillsammans med ukulelen eller så skulle jag köra Jam on Bread - I heart Labrador Records, bara för att kunna spela med ukulelen där också.
 
Jag vet också att du kan ju plinka ukulele, vad kan du hittills spela?
Jag kan inte spela sådär jättemycket, det enda jag kan spela är introt till Postacrds from Italy av Beirut. Just nu håller jag dock på att lära mig Kill the Director av The Wombats och jag har även tänkt börja göra lite eget material. Synd att jag inte kan sjunga bara men äh, sånt är bara kul.
 
Du verkar ju ha massa intressen, berätta om dem!
En massa intressen vet jag inte om jag har men jo, de är endel. Jag har alltid varit väldigt musikintresserad ända sen jag var en liten, liten flicka så mycket är musikrelaterat såsom att lyssna på musik, upptäcka ny musik, spela på ukulelen och gå på konserter och festivaler! Sen är ju läsning ett dominerande intresse i mitt liv som har hängt med ett tag. Jag tycker även om att titta på serier. Det finns en serie vid namn The Mighty Boosh som har räddat mig från att ge upp under de mest sorgsna av tider. Det är en helt fantastisk brittisk humorserie som är sådär perfekt psykedelisk, konstig och charmig, en riktig Sandraserie alltså. Annars brukar jag resa runt rätt så mycket och träffa människor och umgås med mina kära vänner och även fotografera detta i ett försök att dokumentera min vardag lite kreativt!
 
Din blogg heter benevolenceandsinapism, jag gillar det.. men vad i helskotta betyder det?
Det kommer från två engelska ord: benevolence som betyder godhet och sinapism som betyder senapsdeg. Historien om hur jag hittade dem är lite lustig. Jag satt hemma hos min dåvarande pojkvän i somras och ville starta en ny blogg. Jag hade ingen aning om vad den skulle heta så jag började bläddra i hans underbara engelska ordbok från tidigt 1900-tal och hittade då orden benevolence och sinapism. Det lät bra tillsammans så jag slog till och det är historien bakom benevolenceandsinapism!

Om du fick hitta på ett projekt relaterat till dina fritidssysslor, vad skulle du hitta på?
Jag skulle nog försöka ordna en fotoutställning eller något i den stilen! Eller skriva mina memoarer, med lite inspirations från Muminpappans. Eller starta ett enmansband med mig och ukulelen och en massa charmiga texter. Så svart det där, jag är trots allt en sån som har en massa projekt på gång på en och samma gång.
 
Du får bjuda in fyra döda personer att käka en god middag med dig, vilka blir det?
Det skulle nog bli Ian Curtis, Edie Sedgwick, Audrey Hepburn och Nico. De är alla personer jag ser upp till eller som indirekt har hjälpt mig med mycket här i livet. Några av mina förebilder helt enkelt!

Du är ju en specialist på loppis känns det ju, ge oss dina smultronställen här i Tranemo
trakten!
De jag brukar besöka är Återbruket här i Tranemo och även den rätt så nya secondhandbutiken All-Ting. Den sistnämnda har en hörna där alla kläder kostar 10 kronor, helt otroligt vad jag har fyndat där det senaste!
 
När vi ändå kom in på Tranemo så smidigt så tänkte jag passa på att fråga vad du
tycker om utbudet av kultur i Tranemo?
Kulturutbudet i Tranemo är inte direkt.. stort så jag får inte ut så mycket av det. Det kan såklart bero på att vi kulturintresserade människor är i någon sorts minoritet här, speciellt när det gäller ungdomar. Jag söker mig hellre till de större städerna när jag är ute efter något kulturellt!
 
Tycker du ungdomar behöver mer plats för att visa upp vad de kan?
Det tycker jag, helt klart. Jag tycker det är lite så att vi ungdomar inte tas så seriöst som vi egentligen borde. Det är vi om något som kan skapa och visa upp saker för alla känslor vi har inom oss nu under tonåren finns det många, bland annat jag, gör att man måste avreagera sig på något vis för att kunna ventilera det och det kan vara allt ifrån att skapa musik till att skriva och fotografera. Det är inte så att vi ungdomar ignoreras men vi tar inte lika stor plats för att vi har den stämpeln att vi är omogna, tyvärr. Man har mycket att lära sig av oss.
 
Biblioteket i Tranemo ska ju byggas om, vad skulle du vilja hitta/ha på nya bibblan?
Just det ja, det hade jag helt glömt bort. Jag skulle vilja ha någon sorts caféhörna, helt klart. Med soffor eller åtminstone något bekvämt att sitta i. Även en musikavdelning skulle uppskattas, där man kan låna cd-skivor och liknande skulle vara fint! 

Och när jag ändå pressar dig på saker, hit med din bästa spotifylista också!
Åh hjälp vad svårt. Jag har hur många listor som helst då jag tycker om att sitta och göra listor med vissa teman men min överlevnadsguide är jag lite nöjd över i alla fall: Överlevnadsguide inför det svenska livet

Nu när jag tagit det mesta, finns det något du vill hälsa mina fina fans? Eller dela med dig
av nått fint vidsomsord?
Jag har inte så mycket att säga mer än att jag hoppas att alla har det fint och att om ni inte har det så kommer dyker det alltid upp ett ljus i slutet av tunneln.

JAG TRÄFFAR..




Som jag fått böna och be! Men äntligen har hon tid att ställa upp, ingen mindre än.. jag själv!

Tjenixen Hannaponken och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?
Tja tja bloggen. Jo det är bra, har dock får en djävulsk nackspärr vilket försämrar tillvaron ordentligt!

För dem som fortfarande inte vet vem du är, kan du dra det en gång till?
Alltså. Nu ska vi göra det klart en gång för alla det är alltså jag som sitter och skriver dessa inlägg dagarna långa. Det är jag som är kulturbloggarN! Fattar alla?

Nu ska det nog vara glasklart. Vad kan vi förvänta oss av bloggen nu till våren?
Jag tror att det är nu bloggen drar igång på allvar. Jag kommer resa en del och ni kan förvänta er riktigt mycket från det!

Jasså? Vart ska du, om man får lov att fråga?
Absolut. Jag skryter så gärna. Jag ska om två veckor på en snabbvisit i Polen och det blir nog en sväng förbi Tyskland också. Efter det blir det Finland, och förmodligen Estland också! Sen i sommar smider jag stora planer, riktigt stora..

Tänka sig. Har du *fAnZ* i alla länder?
Nja.. väntar fotfarande på det där internationella genombrottet (eller ett genombrott av huvudtaget)

En liten fågel har viskat i örat att det kanske händer något spännande i veckan..?
Schhhhh!

Vad är det tråkigste respektive roligaste med att driva denna lilla blogg?
Det tråkigaste är att sitta och redigera bilder (kisse-style), sortera, kopiera, byta namn, göra nya mappar. Jag vill ha en assistent! Det roligaste är att komma i kontakt med alla fina människor, samt försöka steg för steg få idéer till praktik.

Det känns som du satt både fotografering och läsandet på hyllan?
Du! Försök hitta en studentklänning, driva en blogg, gå i skolan, vara sjuk, hinna sporta, hinna sova, plugga, skriva studentinbjudningar, fixa hår, byta kläder, alltid vara fin och försöka hinna andas på samma gång. Jag skulle behöva ungefär 7483247024,89 extra timmar på dygnet.

Frågan som är på allas läppar, kommer du sluta blogga efter stundenten?
Aldrig i livet! Varför skulle jag?

Vem skulle du helst vilja se här på bloggen inom kort?
Kitty.. eller Cissi Wallin. Kanske någon riktig surgubbe? Bob Hansson skulle också få plats. Tänkte säga Astrid Lindgren men kom i sista sekund på att hon är död.

Hur hittar du alla intervjuoffer?
Jag får mängder av tips. Sen är jag ganska rakt på sak, Du ska vara med!

Hur kommer det sig att 100% än så länge svarat ja?
Jag vet inte. Undrar ibland också? Antagligen för att jag är så charmig?

Vi får ju in ganska mycket mejl om just dig. Hur kan du låta bli att skriva om dig själv?
Jag lever nu mera på smicker. Så börjar jag skriva ett inlägg om min frukost så kommer jag på
att bloggen inte heter hannabloggen.

Vi har hört rykten om att du får massa hatmejl?
Ja det ryktet har spridit sig över vår lilla landsbyggd snabbare än pesten. Men det stämmer, kan ju passa på att hälsa till Erik, Leif och Anonym som gillar att kritisera varje stav fel okk sär skrivning. Hej på er grabbar!

Vad blev de mest arga för?
När jag skriver fel på "ända" och "enda". Samt när jag sa att det håller på att ske en åldersuppdelning inom kulturen.

Va sa de då?
Att jag var ful. Och obildad.

Låter som härliga fans! Inga fanbrev än så länge?
Väntar fortfarande på att ni ska skicka in pengar, blommor och teckningar på mig!

Vill du hälsa något åt dina fans eller kanske.. ja du vet ju hur detta går till:
Hej Björn om du tittar in! (detta är ett test!!) och.. va er själva, och skit förfasen nu i vad alla andra tycker!

Twittra!




Fortsätter lite snabbt med en sak. Henrik Elmér fick ju en minut på sig att övertyga oss om att sluta twittra. Superkul. Ni kanske missade det? Äh hittade nästan en lika rolig intervju med samma man.

Henrik, du måste beskrivas som rätt avant garde, och när twitterhysterin är över kan du säga att du bokstavligen var den första svensken i trenden med att sluta twittra. Varför övergav du egentligen mikrobloggandet?

- Jag twittrade bara en dag. Skrev fyra inlägg den dagen, men tyckte inte det gav så mycket tillbaka.

Varför hängde du inte på när alla andra började?

- Men orka. Det var ju ingen som hängde på när jag började. Inte ens Obama.

Läser du twitter idag?

- Går in och tittar på mina egna inlägg ibland. De ligger kvar, och jag tycker fortfarande de är oöverträffade.

När lämnade du facebook? 2002?

- Oj, 2002 var jag färdig med i början på 90-talet.

Vi har märkt att du fortfarande har en e-post-adress. Är det något du funderar på att sluta med?

- Har egentligen slutat med det, men kan ändå nås den vägen. Min e-post skickas nämligen vidare direkt till min neocortex.

Du var ju en early adopter. Skulle du själv beskriva dig som en early discarder?

- Va? Jag trodde den här intervjun var avslutad redan.

källa, http://www.makthavare.se/2010/12/02/henrik-elmer-forst-med-att-sluta-twittra/


JAG TRÄFFAR..



Den begåvade entrepenören, designern och inspiratören Sandra Forsman, upphovskvinna till klädmärket Kan Dee!

Hej Sandra och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?

Hej hopp och tusen tack! Allt är toppen med mig! Solen skiner och jag har massvis med härligt jobb att utföra, kan det bli bättre?

Du är verkligen tjejen på allas läppar men tror du att du hade varit lika känd utan Lindex-tävlingen?
När jag först startade min blogg var Lindex-tävlingen ingenting jag nämnde så de flesta visste inte att jag vunnit den. Jag körde mitt race ändå och visade glatt upp min konst för alla som ville beskåda den.


Du har verkligen lyckats inom konsten, vad tror du det beror på?
Jag har satsat, kämpat och varit envis. Det finns en sanning i det uttryck som lyder "syns man inte, så finns man inte". Jag försökte att synas överallt, kommentera andra bloggar, vara aktiv och uppdatera bloggen hela tiden. Dessutom marknadsförde jag mitt "varumärke" överallt. Kan Dee skulle synas vart du än befann dig. Sedan kan jag ha haft mycket tur också. När jag startade min blogg så fanns det inte, vad jag vet, så värst många konstbloggar. Jag kände mig ganska ensam där. Och till sist så var mina teckningar och det jag skapade väldigt orginella och det uppskattades av väldigt många. Man såg ganska direkt om det var en "Kan Dee"-skapelse. Stilen blev mitt signum.


Vad är det med din konst som verkar tilltala så många?
Om jag det visste, haha! När jag ser tillbaka på det jag skapade när allting började så kan jag inte förstå hur folk kunde tycka så mycket om det. Jag tycker att det ser förjävligt ut! Jag ritade alltid ansikten med sådana extremt förvrängda drag. Som jag berättade tidigare, gigantiska ögon och läppar, jättesmå näsor och hakor. Huvudet var stort som en jordglob i förhållande till kroppen osv. I dag när jag ser tillbaka på den stilen så får jag en känsla av att jag var väldigt liten och osäker. Det känns att jag mognat avsevärt sedan den tiden. Det ser man även tydligt i den konst jag skapar idag, även om vissa statements finns kvar och man fortfarande kan se (hoppas jag) att det är en "Kan Dee"-skapelse.


Du målar i en ganska grov och tuff stil, representerar den dig? På vilket sätt?
Allt jag skapar kommer direkt från den djupaste delen i mitt hjärta. Och ja, allt representerar mig. Jag säger fortfarande som Carolina Gynning "Min konst är väldigt egocentrisk. Allt handlar om mig, mig mig." Allt det jag skapar utgår ifrån vad jag själv tycker, tänker och känner. Ritar jag ett ansikte, ja då är det mitt ansikte du ser. (Även om det inte är det minsta likt). Det är som att jag vänder ut och in på mitt skal när jag tecknar och skapar. Alla mina verk är otroligt personliga, även om jag inte alltid erkänner det. Allt av det jag skapar kan liksom vara en del utav min personlighet och den jag är.


Du anspelar dig mycket på sex också, varför? Sex Sells?
Haha ja så kanske man kan tro. Det kanske är så att det säljer bättre? Men för mig handlar det inte bara om det, utan det handlar som jag skrev ovan om mina personliga tankar och känslor. Sex är även det, en del utav mig och den jag är. Sex är för mig något utav det vackraste som finns mellan två människor som älskar varandra så starkt. Det är vackert och innefattar så otroligt många känslor under ett och samma ögonblick.


Det är mycket tuttar, tjejrumpor och annat på dina målningar, kan vi inte få se en riktig six pack snart?
Tuttar är vackra, rumpor likaså. Visst six pack är ju jäkligt hett det med! Men jag tycker fortfarande att kvinnor är vackrare, missförstå mig rätt haha. Fast vem vet? Vi kanske får se en riktig hunk snart..


Tycker du inte vi redan får se för mycket stora tuttar och perfekta magar i media?
Jo men tydligen är jag inte den ända att tycka att det oftast faktiskt är fint..


Kan du inte bara dra till med värsta överviktiga tjejen nu när du har lite makt? Kom igen! Förändra kroppsidealen lite!
Ja, jag får väl försöka då!


Vad skulle du aldrig trycka på en tröja?
Åh gud vad svårt! Jag vet inte.. Allt är nog möjligt bara man gör det "rätt".


Många stora bloggare använder dina kläder, vem skulle du allra helst se med en Kan Dee tröja?
Jag skulle dö om jag fick se typ Elin Kling bära något utav mina plagg. Hon är ju trots allt som en Guru inom modevärlden.


Namnet på ditt märke är ju Kan Dee, hur i sjutton kom du på det namnet?
Ja hur kom det till egentligen? Det är inget namn jag gillar idag om jag ska vara helt ärlig haha! Bra nu när det är omöjligt att ändra liksom. Men det kom helt enkelt till på det sättet att jag fick ett smeknamn när jag gick i gymnasiet. Jag kallades först Sandy, sen blev det Candy. När jag skulle starta mitt klädmärke så ville jag fortfarande ha kvar Candy, men jag ville ändra stavelsen så att det skulle se mer orginellt ut, så då fick det bli Kan Dee. Det uttalas dock lika som Candy.. Eller kanske mer.. Can-Di för att vara petnoga..

Vad är din största drivkraft inom konsten? Vad får dig att vilja fortsätta?
Den största drivkraften är nog min möjlighet att kunna sprida lite viktiga budskap till världen. Men också att få en fysisk bild på mina känslor, åsikter eller tankar. Jag är inte en sån som skriver dagbok. Jag ritar mina känslor istället.


De flesta lider av inspirationsbrist, men du verkar inte göra det. Eller?
Du måste skoja! Det är ett av mina största problem som konstnär. Eller det är egentligen inte själva inspirationen som brister utan det är nog mer rädslan för att misslyckas. Inspiration finns alltid hos mig och jag kan veta exakt vad det är jag vill få ner på pappret. Men det bara går inte och jag vet inte varför! Inspiration finns egentligen att hämta överallt, det gäller bara att se den.


Hur gör du om du verkligen kört fast och det känns helt tomt i huvudet?
Ingenting oftast. Surar lite och låter det passera tills en dag då jag vaknar och vet precis hur jag ska göra!


Du har i en tidigare intervju sagt att du är lite naiv och en drömmare med stora drömmar, vad är den ultimata drömmen för dig?
Jag är den största drömmaren man kan hitta. Jag är väldigt filosofisk och ibland kan jag överfilosofera saker och ting. Men jag har en dröm om att en vacker dag äga ett lagom stort hus nära stranden och havet tillsammans med min älskade pojkvän. Ett hus med en egen stor ateljé och en egen stor trädgård där jag kan ha en massa djur springa omkring. (Jag älskar verkligen djur). Sedan drömmer jag om att starta någon hjälporganisation för våra djur av något slag.


Beskriv känslan av att se sina egendesignade kläder i tidningar, på kändisar och på bloggar!
Går den verkligen att beskriva? Jag känner först och främst en enorm lycka och glädje, sedan blir jag stolt och till sist blir jag triggad att jobba ännu hårdare!

Känner du att konst är det du verkligen vill hålla på med livet ut?

Oja, om jag skulle bli av med min högra hand vet jag inte vad jag skulle göra. Jag vet inte vem jag är utan konsten? Vad skulle jag då göra? Det finns liksom inte i min värld. Just därför är jag för evigt otroligt tacksam, lycklig och glad för att jag får möjligheten att göra det jag verkligen brinner för. Jag kommer att syssla med det här sålänge jag tycker att det är kul.


Hur gör du för att utvecklas?
Tänjer på gränser skulle jag tro. Man måste ju våga göra nya saker för att utvecklas. Även om jag är väldigt rädd för att misslyckas..


Vart kommer vi se dig här näst?
Jag vill slå igenom i USA med storm.. Det är en annan dröm jag har hihi.

 

Har du någon dold talang som gömmer sig bakom allt ritande?
Jag är en jäkel på att laga god mat. Är bra på att laga goda pastasåser.

 

Vad är du riktigt dålig på att rita?
Händer. Jag hatar att rita händer trots att jag tycker att händer kan vara det vackraste som finns på en människas kropp.


Om du inte höll på med konst skulle du..?
Jobba med djur, helt klart!


Får du aldrig jätteont i handen när du håller på att rita så mycket?
Haha vilka roliga frågor! Jag ritar inte så mycket som jag skulle vilja. Jag skulle vilja teckna varje dag, men jag hinner inte det. Men visst kan det kännas lite i handen om jag ska fylla stora ytor med blyerts och måste trycka lite extra hårt. Men det är det värt!


Kommer du försäkra din rit-hand i framtiden?
Självklart! Haha!


Bryta båda benen eller bara rit-handen?
Ajajaj, det kommer göra ont men jag måste säga båda benen. Jag är alldeles för beroende av mina båda armar!


Man vet ju inte så mycket om dig bakom hela målarfasaden, chocka läsarna nu med något de inte vet!
Åh, vad skulle det kunna vara? Låt mig fundera lite till på det..

Och till sist Sandra, får du möjligheten att hälsa till mormor eller mamma, eller bara komma med någon fräsig kommentar såhär på slutet..
Mormor; jag saknar dig och jag hoppas att du har det prima där uppe i himlen. Mamma; det är du och jag för alltid. Alla ni andra; behandla alla med respekt och så som du själv skulle vilja bli behandlad. (Fan vad tråkig jag är.. kom inte på nåt annat..)


KAN DEE











En del av Sandras teckningar

Hej kompisar!

Tänkte upplysa om att ingen mindre än den begåvade och it-tjejen Kan Dee kommer synas här på bloggen snart. En tjej med ett enormt driv och hjärtat på rätt plats, en verklig inspirationskälla som visar att man från ingenstans kan lyckas, bara man vill! Till en början tänkte jag dra hennes historia så att alla är med på noterna.


Det kanske känns omöjligt, men för dem som inte vet vem du är – berätta!


Jag är konstnär, designer och skaparen utav klädmärket Kan Dee. Driver egna webshopen www.kandeeshop.se samt Sveriges största konstblogg (enligt bloglovin) www.kandeedrawings.blogg.se. Jag föddes den 10 juli 1987 i Västerås, döptes till det alldeles extraordinära och orginella namnet Sandra. Blev redan på mina stubbiga bebisben väldigt intrreserad av att måla och rita. Var en väldigt kreativ unge och väldigt påhittig. När jag blev lite äldre, runt 14-15 kanske, tog jag min kreativa sida mer på allvar och började teckna porträtt efter porträtt. Jag och min bästa vän under den tiden var väldigt likasinnade, så vi brukade teckna mycket tillsammans och gav varandra hutlöst med inspiration och triggade varandra utan gränser. Men det var inte förrän 2008, efter att jag vunnit Lindex designtävling, som jag kom på att jag ville ta konsten och tecknadet till nästa nivå.


Min mamma hade tipsat mig om att Lindex hade en tävling där man skulle design/rita ett motiv som skulle tryckas på t-shirts och säljas i förmån för Bröstcancerforskningen. Utan några som helst förväntningar eller förhoppningar plockade jag fram en gammal teckning jag hade ritat några månader tidigare och började fundera. Kunde den här vara något? Det var en teckning jag ritat helt i blyerts. Ett motiv jag tecknat direkt ifrån huvudet (inget porträtt alltså, det hade jag slutat med helt och hållet då jag tröttnat på det. Nu hade jag i princip lyckats hittat min egna tecknarstil och tecknade bara egna motiv som jag kom på själv). Motivet föreställde en flicka med gigantiska sorgsna men intensivt bestämda ögon, minimalistisk näsa och stora fylliga läppar. Liten haka, smal kropp och en kalufs likt en kantig hjälm. Jag fick idén om att scanna in teckningen och fortsätta bearbeta den lite i photoshop. Den hjälmliknande frisyren fylldes i stark rosa färg. Runda bubblor i samma nyans omringade henne och en text om just bröstcancer placerades som hennes bakgrund. Till sist smackade jag på en stor fet text "GO PINK!" över motivet och det fick bli som pricken över i:et. Jag minns hur mamma och pappa jublade när jag visade mitt färdiga resultat. Dom tyckte att det blev jättebra och det värmde.


Så jag skickade in mitt bidrag och tänkte inte så mycket mer på det. Några månader senare blir jag uppringd av självaste Emma Wiklund och får höra att jag vunnit hela tävlingen! Det första jag utropar är "VAAA?! Nej du måste skojja!". Jag trodde först inte på det. Det fanns liksom inte i min värld. Jag hade aldrig tidigare vunnit nånting och nu vann jag hela tävlingen! Dessutom blev jag extra glad eftersom att jag visste att nu kommer jag via min konst kunna hjälpa Cancerforskningen en liten bit på vägen. Välgörenhet och att vara en hjälpande hand för de som har det svårare är alltid någonting som legat mig varmt om hjärtat. Jag vill vara den som kan hjälpa. Jag har ju aldrig haft något överflöd med pengar, så att jag då kunde bli en hjälpande hand via det jag skapade, kändes för mig helt fantastiskt! Min mormor dog i cancer 1995, jag var 7 år och det var en fruktansvärt svår och jobbig tid för mig och alla anhöriga. Inte bara för oss, utan för alla andra som också kanske måste gå igenom samma sak. Så att få vinna just det här känns extra bra i hjärtat.


Jag var arbetslös och sökte jobb. Ritade och ritade. Kom på efter hela Lindex-grejjen att det skulle vara fantastiskt kul att jobba med konsten på heltid. Kanske trycka upp mina motiv på t-shirts? Jag startade min blogg Kan Dee Drawings i syfte att visa upp min konst och låta andra ta del utav den. Jag fick väldigt fin respons. Sedan började jag söka efter grossister och textiltryckerier. Jag gjorde prototyper och la upp på bloggen, gjorde marknadsundersökningar för att ta reda på om det fanns något intresse och om det fanns några köpsignaler. Responsen blev även här enorm. Nu var allt i gång!


Ni som redan nu är sugna på att få en riktigt cool tischa eller linne, kika in på hennes webshop
eller bara vill kika på hennes konst, klicka er då in på hennes blogg.

http://kandeedrawings.blogg.se/index.html
http://kandeeshop.se/

Snart kommer en hel intervju men Kan Dee!


JAG TRÄFFAR..


en inspirerande Maria som tar sina första steg ut i sin karriär som fotograf!

Hej Maria och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?
Hey, tack! Det är fint bara lite trött efter en lång flygresa igår.  

Berätta lite om dig själv? (bor, fritid, hur du är, jobb/skola typ)
Jag heter Maria, snart 19år och bor i Borås. Jag jobbar just nu som fotograf och marknadsassisten på
Acama Konsult AB. På min fritid håller jag på framförallt med fotografering och musik, utöver det reser jag mycket utomlands (just nu framförallt till Turkiet), umgås med vänner och familj etc. Jag är en väldigt kreativ person som alltid måste ha något att göra och gärna flera bollar i luften samtidigt. 

Du fotografer alltså, hur utvecklades de intresset?
Det intresset utvecklades redan när jag var 6-7år då jag fick min första kamera med film i. Efter det lånade jag mina föräldrars små digitalkameror och sprang runt och fotade allt möjligt. Framförallt fotade jag på våra utlandsresor i bl.a. Frankrike och Tyskland. Intresset kom från att föreviga ögonblick och att sedan få visa upp dem för andra människor.

Vad är det med fotografering som är så roligt?
Just att man har möjligheten att kunna föreviga ögonblick, saker och människor är det som jag tycker bäst om med fotografering. Det ger oss en chans att komma ihåg hur saker och ting var, såg ut och kändes. Bilder är ju helt klart starkare än minnet självt haha!

Som du sa, arbetar du med fotografering berätta mer om det?
Jo, jag arbetar som sagt på Acama Konsult sen ett par år tillbaka som marknadsassisten men för ca 1,5 år sedan anställdes jag även som fotograf. Det är mestadels natur/miljö bilder jag tar då, från parker, kyrkogårdar, trädgårdar, trädgårdsmässor mm. Bilderna används sedan till tidningar, böcker, marknadsföring och hemsidan.

Vad brukar du fotografera? Vad är din speciallite?
Utanför jobbet är min speciallite porträtt och djur/natur bilder som jag ofta blandar med varandra dvs. porträtt i naturen. Sen är jag även mycket för att fotografera historia om man nu kan säga så. Med det menar jag slitna, nästintill fallfärdiga hus/möbler, ruiner mm.     

Är foto det du vill hålla på med i livet?
Oj svår fråga, det är nog lite tidigt för att svara på det än. 

Jag vet att du ställt ut några av dina foton, berätta mer om det!
Ja det stämmer, jag har haft utställning av ca 20 foton på Fotografiska i Stockholm. De visades 10 foton åt gången i 15 minuter. Sen har jag haft en bild utställd på konstmuseet här i Borås i samband med att jag vann en kategori i Borås Fotomaraton.

Vad är målet?
Mitt mål är att bli en mer professionell porträtt och resefotograf. Om jag skulle jobba med foto hela livet vill jag definitivt kombinera det med mitt stora intresse för resor.  

Många unga gillar att fota, men tycker mest att de blir en i mängden av alla fotografer,
vad har du för tips för att sticka ut som fotograf?
Ja tyvärr är det ju så, jag kände så själv tills jag fick ställa ut på fotografiska och där råkade jag höra flera stycken som sa hur bra de tyckte bilderna var. Det fick mig att inse att man inte ska tänka så mycket på vad alla de andra gör runt omkring utan bara fokusera på vad man själv är duktig på och sen bara köra sitt eget race!  

Har du några tekniska tips till nybörjare?
Haha oj, det vet jag inte riktigt. Jag är själv inte helt 100 på tekniken utan lär mig efter hand, men en sak som jag gör är att jag använder de olika inställningarna på kameran till mer än bara det dem är avsedda för. T.ex. finns det inställningar för att ta bilder av solnedgångar respektive soluppgångar och de inställningarna använder jag ibland när jag fotar porträtt för att få fram lite annorlunda effekter så det är väl det jag kan säga i så fall, våga prova er fram!

Vad har du för kamera när du fotar?
 
Just nu fotar jag med en Nikon D5000 tillsammans med två olika objektiv Nikon 55-105mm & Tamron AF 70-300mm.

Hur mycket kunskap hade du innan du började foto "på riktigt"?
Inte speciellt mycket. Jag lär mig efter hand som sagt.
Men jag planerar att utbilda mig mer inom fotografi till hösten detta år eller våren nästa år.  

Man tycker ju att nästan alla bloggare beter sig som fotografer, vad är skillnaden
mellan proffs och amatörer?
Ja det är inte så lätt det där eftersom att det plötsligt blivit en stor trend att alla ska ha stora systemkameror precis som proffsen. Inte för att jag vill kalla mig själv ett jätte proffs men jag vet många med mindre intresse och kunskap än jag som har exakt samma kamera bara pga att de hört att dem tar bättre bilder än små digitalkameror. Men saken är den att det inte enbart är kameran som gör jobbet, det är personen bakom kameran som väljer motiv, fixar med inställningarna och ibland har även planerat bilden noga från början. Skillnaden mellan proffs och amatörer skulle jag säga är att proffsen lägger ner mer energi och tanke i bilderna än amatörerna. 

Har du någon förebild inom foto?
Ja, det finns faktiskt två fotografer som jag beundrar och hämtar en del inspiration ifrån, Elin Kero och Mattias Klum.    

Skulle du vilja ha mer möjligheter att visa upp vad du gör i din hemkommun?
Faktiskt inte, jag siktar på att visa upp mina bilder i större städer som Stockholm, Göteborg, Malmö och sen även i andra länder.  

Vilket land skulle du vilja åka och fota i?
Turkiet absolut! Jag har varit där ett par gånger men bara haft min lilla digitalkamera med mig vilket verkligen är synd och skam så nästa gång ska jag se till att ha min riktiga kamera med mig för det finns så otroligt mycket vackert, historiskt och intressant att fota där!  

Ditt absoluta drömjobb..?
Svårt att säga! Jag är en sådan människa som gillar att syssla med många olika saker. Så jag har nog inte ett specifikt drömjobb utan min dröm är att få prova på många olika jobb och branscher under mitt liv!

Om du var tvungen att fota en och samma person resten av livet, vem skulle det bli?
Min bästa vän och även modell Amanda måste jag säga i så fall. Hon är otroligt vacker, sätter i storts sett alla bilder perfekt och behöver väldigt lite instruktioner eftersom att allting flyter på naturligt och av sig självt. Så utan att tveka definitivt Amanda.

Gillar du att stå framför kameran lika mycket som bakom?
Haha verkligen inte, jag undviker att stå framför kameran så mycket som möjligt. Min plats är bakom kameran helt klart!  

Nu glider intervjun mot sitt slut, någon du vill hälsa till? Eller bara slänga ur dig en sista kommentar?
Ojdå redan? Jag skulle vilja hälsa stort tack till alla som inspirerar mig till att fotografera och till min nyaste inspirations källa Zaffe som har satt igång en enorm kreativitet inom mig!  Sen vill jag säga till alla som läser att vad man än drömmer om och vad man än vill göra är inget omöjligt bara man tror på sig själv!

Vill ni prata mer med Maria? Någon fråga? Lämna en kommentar så ser jag till att den kommer fram till Maria.


JAG TRÄFFAR..


Supercoola Mango för att snacka allt från kultur och allt vad det innebär!

Hej Maria, och välkommen till kulturbloggen. Hur är läget?
Hej! Är väldigt trött men sitter fortfarande i skolan (18.32) och lär nog sitta här tills det blir natt. Men det är kul!

För dem som inte vet, vem i hela friden är du?!

Jag är ganska liten en tjej på 19 jordsnurr som oftast är väldigt glad och skrattar åt det mesta. Just nu längtar jag till en mysig spelning som äger rum i övermorgon!
 
Vad sysslar du med på fritiden?
På fritiden så umgås jag med vänner och lagar mat. Eller äter. Eller handlar mat. Men annars så gillar jag att dansa och pyssla. Sitter kvar i skolan väldigt mycket, that's how i'm rolling!

Du är vegetarian, men varför?
Vet inte om jag ska skratta eller sucka? Jag ler för att många verkligen tror att jag är vegetarian men suckar för att jag känner mig så dålig för att jag inte är vegetarian. Men. Bara för att jag inte är vegetarian så betyder det inte att jag äter kött varenda dag, varenda måltid. Tvärtom. Men det är en sak jag är intresserad av och strävar efter! 
 
Men saknar du aldrig en riktigt fet hamburgare från Mcdonalds?
Verkligen inte. Mår alltid dåligt efter att jag har käkat en. Men fiskburgarna är väldigt ok där i nödfall!
 
Om du vore ett djur, i vilken form skulle jag intervjua dig i då?
Jag hade varit en söt kissemisse som bor hos en snäll ensam tant eller en familj med tio barn. 
Om jag inte hade varit en katt hade jag varit en sengångare, chilla chilla och le.
 
Jag har följt din blogg sen tidens begynnelse, varför tror du man fastnar för dig?
Har du? Pinsamt! Ingen aning egentligen? Kanske att jag brukar variera mina inlägg väldigt mycket men ändå inte. Jag bara är jag. 

Beskriv din personlighet!

Jag gillar färger och är väldigt omtänksam. Bryr mig kanske för mycket om andra människor omkring mig men jag tror på karma! Låter töntigt men jag är nog en såndär "easy going" person! 

Låter sjukt bra. Hur ska man våga vara sig själv?

Man bara måste! Gör det du vill! Tyck det du vill! (bara det inte skadar någon)
Det tog mig ungefär 16 år innan jag fattade vem jag var, vad jag tyckte om och inte tyckte om. Annars har jag varit väldigt osäker i mig själv och bara velat vara som alla andra. När man vågar vara sig själv och tycker om sig själv, då kan andra personer tycka om dig.

Vad gör dig unik då?
Alla individer är unika! Dock vi har ett väldigt ytligt tänkande, tyvärr. Men ja, jag försöker att inte bry mig så mycket om rätt och fel eller vad som är inne eller ute. Jag tror att personer utvecklas i samband med alla händelser som sker i livet och jag har väl haft "turen" i att vara med om ett par saker. Resor är ett exempel!

Har du några tips på hur man hittar sin personliga stil? 
Det ska kännas bra i magen helt enkelt! Men hitta en najs inspirationskälla, kanske en tidning eller ett band. Finns tusentals inspirerande bloggar och glöm inte alla människor omkring dig!
 
Du har ju en galet snygg och unik stil, under vilken sten hittade du den?
haha gudars, tack!
 
Om man känner sig inspirerad av din stil, vart ska man köpa sina kläder då?
Jag är en sådan som kan hitta saker i nästan vilken butik som helst. Allt från Dressman till Tophop. Men för det mesta så har jag på mig second hand plagg och reaplagg. Om inte kläder jag snott/fått av vänner/familj.

Inte bara en grym stil, utan en suverän musiksmak. Vad lyssnar du på?
Just nu har jag ingen koll på "ny" musik, förut spenderade jag tid på att finna nytt att lyssna på men just nu är jag väldigt bekväm med det som redan finns framme.
Bästa låten just nu: Mighty Mighty - Moko 

 Vad skulle livet vara utan musik?
Ingenting! Tänk om man skulle vara döv.Vad ska man dansa till? Vad ska man plugga till? Vad ska man diska till?
 
Du är en av få som föredrar skivor istället för musik i digitalform, hur kommer det sig? 
Det är en helt annan känsla att öppna ett skivfodral och kika i boken man kan få med ibland.  

 Finaste skivomslaget?
Världens svåraste fråga! Finns nog tusen till fina.
- Best Coast
- Panda Bear - Person Pitch 
- Santogold
- Studio - Yearbook 2

Du känns även som en festivalmänniska. Nu får du några meningar på dig att försöka 
omvandla mig till en festivalmänniska! Tycker mest det känns trångt och lerigt..
Jag har bara varit på två "riktiga" festivaler. Men. Att träffa så många härliga människor! Och ha så kul med dina vänner samtidigt som det är döbra musik på scenen. Sedan så är det något speciellt med festivalkläder.

Vad förväntar du dig av 2011 musikmässigt?
Jag har inte så höga förväntningar för jag blir alltid så besviken annars! 
Men underbart att Toro y Moi ska släppa nytt. Och Radiohead, de måste fixa en turné också!
Konsertmässigt har jag inte planerat så mycket än. Det är skönt att ta saker som de kommer.

Blir det några festivaler, och i så fall vilka och varför?
Väldigt konstigt att jag inte känner någon festivalshets än trots att många redan har köpt biljetter.
Om jag skulle iväg på någon så skulle jag helst vilja gå på någon utomlands men Emmaboda duger gott och väl. Way Out West gör väl en aldrig besviken?!

Nu till kultur. Vad har du och kultur för relation?
Kultur är kult! Vad hade världen varit utan kultur? Men vad är kultur egentligen?
Iallafall det jag tänker på som kultur; mat, musik, filmer. litteratur, foto och konst. Det är underbart att Sverige är mångkulturellt också!

Vad skulle det, av din kommun krävas för att du skulle bli superengagerad i

deras kulturliv?
En bra kommunikation och möjligheter. Att man ska få mycket hjälp med att arrangera saker och att det ska vara möjligt. Sen att befolkningen uppskattar det man gör är också jättejättejätte viktigt för mig.

När läste du en bok senast, och vilken var det?
Gudars! Jag minns inte den boken jag läste ut senast. Men jag har precis börjat bläddra i "Hyperactivitypography", den är så fin!

Hur ofta besöker du ditt lokala bibliotek?
Någon gång i månaden. Förut var det mycket oftare då jag och min bästis försökte gå dit ofta.

Gör du något för att stötta den svenska kulturen?
Jag rullar köttbullar (not). Vad är den svenska kulturen? Midsommar? Det firar jag knappt. Julafton? Det firar jag inte heller. Jag vet inte riktigt, nu känner jag mig så himla osvensk. Jag har läst Svenska C! Men annars så stöttar jag svensk musik väldigt mycket.
..Dalahästen är fin.

Jag säger kultur och du säger..?
KULT!
 
Vad har du stött på för fördomar om kultur?
Jag kan ju lätt medge att jag har blivit smått äcklad av begreppet den "svenska kulturen" men det är ju sverigedemokraternas fel. 

Varför? Och stämmer det du hört?

Sverigedemokraterna har ju så himla jävla fel. Blir så arg! Vad vore Sverige utan mångkulturen?!

Varför tror du att kulturen i Sverige är så underskattad, både ekonomiskt och socialt?
Socialt tror jag att vi bara inte tänker att vissa saker är kultur utan vi bara diggar det. Det är mycket som är ekonomiskt underskattat men kanske för att vissa anser att vissa typer av kultur är lite väl flummigt/oseriöst?

Men du, tillbaka till dig. Om vi blickar 100 år framåt i tiden, vad vill du bli 
ihågkommen för?
Helst något jag har skapat! Men det hade varit fett att bli ihågkommen för att blivit hur rik som helst och hjälpt behövande människor och gett alla kids en vettig utbildning. 

Om du vore en bajamaja, på vilken festival skulle man kunna bajsa på dig?
Om jag skulle bli nerbajsad och nerklottrad på ett ställe så hade jag nog valt way out west. Det är ju lite fräschare där!
 
Vad är det bästa med ditt liv?
MAT!! Men det är också najs att se att saker går framåt, det händer alltid någonting!

Om du vore en låt, vilken skulle du vara? 
Chocolate girl - animal collective!

Och till sist Maria, vill du hälsa till någon av mina miljarder läsare?  
Jaaa hej hej alla! Kramas mera! Ät meeera! Våga meeera!


STT

Idag kan ni som bor i Tranemo, Svenljunga eller Ulricehamn läsa en liten intervju om mig i STT!
Och för er som inte får tidningen så kan jag glädjas med att den finns på internet också.

http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/default_s.aspx?gKey=nm864x4b&gInitPage=1&gAction=leave





Den stora frågan är såklart, vad gör jag med handen?


BT


För er som missat så kunde ni läsa och mig och bloggen i Borås tidningen här om dagen.



Vill ni läsa hela intervjun? Klicka er in här!
http://www.bt.se/nyheter/tranemo/hon-bloggar-for-kulturen(2271364).gm


JAG TRÄFFAR..



Den fantastiskt begåvade tatueraren och konstnären Maria/Bokkei för att snacka lite konst.

Hej Maria, och välkommen till kulturbloggen! Hur är läget?
Aloha! Allt är prima med mig, hur är det själv?


Med mig är det alltid bra! För dem som inte vet, berätta vem du är..
Jag är en tjej född 1985, bosatt i Östersund tillsammans med min man och en spattig sköldpadda, jobbar som tatuerade på Mans Ruin här på Frösön. Målar och tecknar väldigt mycket och envisas med att lägga upp det på min blogg under namnet Bokkei.

Du är ju minst sagt begåvad när det kommer till att rita och måla, berätta mer om det intresset!
Min mamma har alltid ritat och målat mycket så hade alltid tillgång till pennor och papper då jag var liten, snodde ganska ofta min mammas akvarellfärger. Är hennes akvarelllåda som jag fortfarande har. Vet inte riktigt om hon gett upp hoppet om den och jag fått den eller om hon inte vet om att jag snott den av henne.

Nu känner vi till den talangen, men har du några andra hemliga talanger som gömmer sig?
Haha, jag är en hejare på att bygga SCV's i Starcraft. Räknas det som en talang?

Absolut något att lägga på ditt CV! När bestämde du dig att blogga om ditt intresse?
Det är för ganska exakt två år sen nu. Började med att jag ville ha någonstans att lägga upp mina bilder, som en arbetsdagbok. Då passade bloggformatet bra.


Hur har du blivit så bra?

Övning, intresse och envishet är det nog det tråkiga svaren som gäller. Gick bild och form på gymnasiet och sen två år på Östersunds konstskola.

Hur skulle du beskriva ditt sätt att måla, vad är det för stil?
Oj, det är en svår fråga det där, kanske är på väg mot någon konstig blandning av realism och popkonst?


Vad har du för nybörjartips till den som också vill prova på att måla i samma stil som du?

Jag tror att det viktigaste är att hitta en stil som man personligen trivs med och som man tycker är kul att måla i. Då jag tecknar ritar jag helt enkelt det som faller mig in. Vet fortfarande inte om jag hittat min egen stil, känns som att det hela tiden är en pågående process så vet inte riktigt vad jag ska ge för tips. 


Du målar mest porträtt, är det av någon speciell orsak?

Jag har helt enkelt fastnat och verkar inte bli less på det. Alla ansikten ser ju olika ut och samma ansikte kan se ut på helt olika sätt beroende på ljus, vinklar och minspel.


Vad är du riktigt dålig på att avbilda?

Oj, är en hel del som jag inte så bra på att rita. Landskap är jag riktigt kass på! Ser bara ut som en hög med skit de gånger jag försökt.


Sen till en fråga som jag tror att du får rätt ofta, hur hittade du dessa magiska pennor du målar med?
Kommer faktiskt inte riktigt ihåg vart jag såg pennorna först. Min första tanke var att de skulle vara bra att göra skisser till kunder i studion med. Men de var så sjukt roliga att teckna med så jag började använda dem även för mer avancerade teckningar.


Och vart kan man köpa dem?
De finns i de flesta hobbybutiker och konstnärsmaterialsbutiker. Finns väldigt många återförsäljare över internet också. http://www.artistbutiken.se har snabb leverans och bra priser, eller så kan man köpa de direkt från http://www.letraset.com

Hur mycket tid lägger du på att måla om dagen?

Är väldigt olika, det som hamnar i bloggen är bara en del av det jag tecknar. I stort sett allt som jag tatuerar på mina kunder är saker som ska tecknas upp. Så blir en hel del timmar i veckan. 

Har just börjat med ett nytt projekt då jag ska göra en teckning varje dag i ett litet moleskineblock som jag köpt, sen spelar det inte så stor roll om jag en dag gör en skiss på trettio sekunder eller sitter flera timmar. Bara jag tar upp pennan och gör något. För min del känns det viktigt att jag håller igång, är så lätt att bara ligga i soffan och peta sig i naveln istället och det utvecklas jag ju inte så mycket av.


Ajdå, det där med navelpill som är min stora talang. Många lider av inspirationssvårigheter, du verkar inte göra det - eller?

Jo då, det händer rätt ofta. Men jag brukar försöka ignorera det.


Ser du någon framtid i din konst?
Jag hoppas på det. Har gått ner lite tid i tatueringsstudion för att kunna koncentrera mig mer på att måla och rita. Får se hur det går och vart jag hamnar.


Du har inte börjat sälja något av det du gör än?

Jo då, jag tar både på mig uppdrag ibland då jag har tid, men de brukar jag sällan blogga om då de oftast är personliga för de som gjort beställningen eller tänkta som presenter. Men säljer även vissa av de teckningar som jag lägger upp i bloggen. Just nu tar jag inte på mig beställningar från privatpersoner för jag vill bygga upp en portfolio och utvecklas i mitt tecknande.


Hur känns det att ha blivit "ansiktet utåt för promarkers"?

Haha, jag får ta det som en fin komplimang. Det känns bra att det jag gör blir uppskattat!


Ser du dig själv som en inspirationskälla?

Jag hoppas någon kan bli inspirerad av det jag gör, men jag vet inte om jag själv skulle kalla mig själv för en inspirationskälla.


Vad får du mest kommentarer kring på din blogg?

Det absolut vanligaste är nog angående pennorna och om jag tar på mig att göra beställningar.


Har du något speciellt mål med din konst, någonstans du vill komma?

Jag är skitdålig på att ha mål. Visst jag har ju drömmar. Skulle kännas skitbra om jag en dag bara poff börjar producera skitbra tavlor på löpande band och precis alla gillar mina bilder och bara kastar pengar på mig vart jag än går. Eller att Wired ringer upp och frågar om jag har tid att rita en bunt med illustrationer till tidningen. Men jag har faktiskt inga direkta mål. Saker får bli som de blir.


Har du någon favorit konstnär, som du hämtar inspiration ifrån?

Har massor av favoriter i konstvärlden, men mest inspiration får jag oftast då jag hittar någon helt ny. http://www.booooooom.com är en bra blogg som jag ofta hittar mycket inspiration på.


Är du allmänt intresserad av konst?

Jag är nog allmänt intresserad av det mesta inom färg och form, konst, design, arkitektur, smink osv.


Nämn den största orsaken!
För att det är sjukt kul och intressant helt enkelt.


Sen lite roligare frågor för att du inte ska tröttna! Måla varje dag eller aldrig mer?

Absolut varje dag!


Vilken färg representerar dig bäst?

Kanske rosa, eller grått, eller möjligtvis någon helt annan färg...


Om du inte målade, vad skulle du troligtvis syssla med då?

Då skulle jag nog vilja jobba som sminkös alternativt jobba inom entomologi.

Om jag kikar in genom fönstret hemma hos dig en vanlig torsdagskväll, vad ser jag troligast då?
Beror lite på vilken tid du kikar in, troligtvis har jag och min man nyss ätit middag och jag har däcket i soffan inne på vårar kontor och slösurfar lite medans jag smälter maten. Inte alls vidare kreativt eller spännande. Du får komma tillbaka till helgen istället...

Vem ska du måla av här näst?

Det vet jag faktiskt inte. Brukar bestämma mig ungefär en kvart innan jag sätter pennan i pappret.


Och till sist, vill du hälsa till någon? 

Oh får jag hälsa till någon?! Då vill jag nog hälsa till min mamma och till Larry David om han råkar läsa det här!


JAG TRÄFFAR..


Foto, http://www.zenitkultur.com/artist.php?id=999
Här har vi alltså Juans Tranemobidrag till "Robinson 2011", Björn Bergsten. Jag har ju haft båda bröderna Bergsten i skolan i diverse ämnen och måste faktiskt hålla med. Det skulle vara väldigt roligt att se!


..Juan Ochoa chef på Tranemo kulturskola och snackar lite lokal som allmän kultur.

Hej Juan, välkommen till kulturbloggen. Hur är läget?
Bra tack, hur mår du själv?

Jag mår superbra! För dem som inte vet, vem är du?
Jag arbetar som kulturskolechef och lärare i musik, både ensemble och instrumental undervisning.

Du jobbar ju som sagt på Tranemo Kulturskola, hur viktig tycker du ditt arbete är?
Jag tycker om mitt arbete och min erfarenhet säger mig att det är viktigt, jag stödjer mig mycket på forskning och "vet" att kultur skapar bra förutsättningar med allt i livet.

Vad tror du krävs för att ungdomar ska visa mer intresse till just kultur?
Kultur är kanske inte något man blir intresserad av, det är snarast var och ens sätt att leva. Det är kultur. Vi människor är närmare kulturen än vi tror. Skulle kulturen försvinna från våra liv så skulle alla bli mycket mera medvetna om det. I Sverige är det kanske så att vi inte är så hungriga på kulturella aktiviteter pga. att vi lever nära dem. Kulturarbetarna borde närma sig ungdomarna mera t.ex. avdramatisera kulturen. Här på landet kan ungdomarna vara lite rädda för kultur, därför har skolorna en viktig roll. Skolan har svårt att satsa på kultur om det kostar pengar, skolan är inte angelägen att försvara kultur när ekonomin inte räcker till allt. På samma sätt agerar politiker här i landet. Det är mycket som går före kulturen. Detta trots all forskning som rekommenderar satsning på kultur.

På Tranemos hemsida hittar vi en slogan, "En liten kommun men en livaktig kultur- och fritidssektor". Tycker du Tranemo har en livaktig kultur?
Det tycker jag. Och det är inte enbart institutionerna som underlättar detta. I en så liten kommun finns det flera kulturföreningar som galleriet med Tranemo Konstnärsgrupp, föreningen ”3 trappor upp”, Gula huset etc. Det finns ett behov och en tradition i kommunen som gör att konstnärer t.ex. flyttar hit för att leva och verka.

Hur tycker du Tranemos kulturliv kan förbättras?
Alla ska öppna ögonen, vi ska lära oss att våga och vi ska ställa krav på det vi ser omkring oss.

Vem bär ansvaret för det minskade intresset för kultur hos ungdomar?
Jag säger inte att det har minskat, har inga siffror på det. Vi kanske skulle behöva inventera ungdomarnas kulturutövning och intresse först. Vi ska i vilket fall inte pracka på någon just begreppet kultur, vi ska möjliggöra, uppmuntra, avdramatisera.

Vad gör du själv för att uppmuntra kulturen i Tranemo?
Jag förbereder just nu en kulturfestival som kommer att heta Globalfestivalen som kommer genomföras vecka 19, jag vill att så många människor som möjligt ska delta. Det kommer att finnas musik, dans, teater, konst. Osv. Jag vill att alla föreningar som vill ska ha möjlighet att visa vad de gör, all sysselsättning kan betraktas som kultur.

Vad vill du säga till de ungdomar som vill ägna tiden åt kulturaktiviteter, men kanske
inte vågar ta steget?
Alla är välkomna till Kulturskolan, det finns många specialister här som kommer att hjälpa folk att komma igång med vad som helst och alltid på ungdomarnas villkor.

Vad kan man göra på kulturskolan?
Dansa, spela teater, måla, skulptera, göra film, spela instrument m.m.

Om jag vill börja spela gitarr i Tranemo, hur går jag till väga?
Då kommer du hit och anmäler ditt intresse, du placeras då i en kö och vi talar om när det är din tur att börja.

Dina bästa tips till den som vill lära sig hemifrån, hur gör man?
Internet, det finns lektioner och många tips!

Har vi några unga blivande Tranemostjärnor på musikfronten?
Curly Camel, en jazztrio som spelades förra veckan på P2 och har fått fantastiska recensioner på nya plattan.

Hur tycker du framtiden ser ut för Tranemo kulturliv? Är ungdomar framtiden?
Bra! Ungdomar är alltid framtiden. Ungdomarna borde bli medvetna om detta och göra framtiden till det de vill.

Så till sist lite roligare frågor för att lätta upp stämningen. Om du var tvungen
att lyssna på en och samma låt resten av livet, vilken skulle det bli?
James, Pat Metheny.

Om du fick födas om till någon annan person, som vem skulle vi då hitta dig?
Som en stor målare.

Om jag ringer upp dig en onsdagskväll kl. 21.00, vad är troligast att du gör då?
Äter. Men du får gärna ringa!

Vilken Tranemobo vill du helst se i "Robinson 2011"?
Björn Bergsten.

Och till sist, vill du hälsa till någon av mina miljontals läsare?
Ja, till Lucien Freud, "Tjena, jag är på gång, snart så målar jag lika bra som du haha"

 


ETT SKEPP KOMMER LASTAT MED HANNA




Hej! Nu måste vi reda ut detta för en gång skull. Har fått upp till 4 kommentarer om just mig själv. Jag trodde jag hade matat er mätta på mig själv i min oerhört skickliga intervju med mig själv, men så fel jag hade. Nu hungrar ni efter mer.

Jag vet inte hur jag ska se på saken eftersom jag inte har valt att fokusera på mitt liv här. Här ska det handla om vad som händer i Herr Kulturs liv. Men för en sista gång väljer jag att ägna ett helt inlägg åt mig själv.

Bra för mitt ego. Dåligt för kulturbloggen. Här kommer frågor jag i alla fall tycker är intressanta. Och detta skulle väl handla om mig?


Hej Hanna, och välkommen tillbaka, hur känns det att vara så eftertraktad?
Tack så mycket. Det känns som det ska, hade absolut räknat med denna oerhörda respons.

Nu var det ju faktiskt så att det endast var fyra som hörde av sig, inte mycket till "oerhörda respons"?
Du! Nu är det så att fyra små vilsna själar har hittat sin förebild, för dem är detta stort. Vågar påstå att det är deras livs största ögonblick. Föda barn och gifta sig kommer i jämförelse kännas tråkigt.

Om jag ringer dig ikväll runt 21.00, vad gör du då?
Då gör jag spännande saker, botar cancer, pratar killproblem med Prinsessan Madelen eller är med i något häftigt tvprogram. Okej. Nu kanske jag övedrev lite. Du hittar mig i sängen, framför datorn. Oftast med Per Mobergs matlagningsprogram i bakgrunden, varvar detta med Twilightläsning och korsord.

"Övedrev lite" räcker nog inte för att beskriva skillnaden. Det låter ju rent ut sagt väldigt tråkigt, helgerna då? Vad händer då?
Då är det symöte med Ragnhild och Berit, om inte det så avnjuter jag trefikat till Allers. Eller inte. Helgerna spenderas i fart och fläkt, är det inte bio är det shopping, om inte fest så en filmkväll med vänner eller pojkvän. 

Fart och fläkt, är du rastlös av dig?
Det är nog ett personlighetsdrag jag lagt till på listan de senaste året. Är i städnigt behov av att göra något. Var hos min farmor under julen och satt och titta tv tillsammans med henne. Jag var som jag alltid är, vilket innebär att jag snurrar helt hysteriskt på stolen, biter på naglarna, tittar lite i tidningen, löser soduko och pratar och allt om igen. Efter en stund ser jag hur farmor stirrar fundersamt på mig, och jag undrar såklart vad det är. "Är du helt säker på att du inte har ADHD?" Det förklarar väl allt?

Vad är det godaste man kan stoppa i munnen?
Kräsen kan jag nog också lägga till på den där personlighetslistan. Kräsen är jag när det kommer till mat. Oftast tycker jag jordgubar, youghurt, kyckling, cesarsallad och grillat är det godaste. Potatis är det äckligaste, i sin vanliga form dvs. kokat, om du nu ville veta det också. (Fick en snilleblixt nu, bulgursallad med panerad kyckling!!!!)

Listan växer bokstavligt talat för varje minut. Vad såg du senast på tv, som var bra?
Det måste nog vara "Jakten på lycka" eller Byonces livsberättelse på E!, annars var Missning person Unit också bra!

Äta en katt eller leva med 20 innekatter?
Förlåt alla djurvänner där ute, men äter nog en katt. Är väldigt allergisk mot katter, vill inte ens veta vad 20 stycken skulle kunna göra med mig!

Aldrig mer fira jul, eller sommar året runt?
Julen släng dig i väggen, nu åker bikinin fram!!

Nu blir inte Jultomten glad, hur är er relation annars?
När jag var liten var jag väldigt tuff och stor i mun innan jultomten kom. I Finland har vi som tradition att små barn (eller stora får ju också givetvis) sjunger för tomten. Och jag lovade såklart att jag skulle sjunga, varför skulle inte JAG våga det liksom? När ringklockan ringde tog jag tag i pappa för kung och forsterland och släppte inte innan jultomten lockade med lite julklappar.

Vad fint. Andra barndomsminnen du vill dela med dig nu där du ändå är igång?
Jag var väldigt bra på att inbilla mig saker. En julafton när jag stod vid fönstret riktat mot vägen och väntade på jultomten och såg honom köra in med sin bil (då utbrast jag även att jultomten bytt ut sin Bmw mot en Audi, var en jäkel på bilmärken som liten) då påstod jag med all övertygelse som fanns i min lilla kropp att jag såg hur jultomten hade tryckt in sina renar i baksätet. Farmor säger idag att min övertygelseförmåga redan då var stark som berg och hon började nästan se renar hon med!
En annan gång var på finlandsfärjan, vi stod ute på däck när vi skulle åka mot Sverige. Plötsligt börjar jag ropa på farmor, jag såg tydligen Titinic-halsbandet på botten. Bra där Hanna!

Hur skulle du beskriva din barndom?
Världens bästa barndom. Skulle inte byta ut den mot någonting. Vill nästan krypa tillbaka och lägga huvudet på mammas livmoder och börja om igen.

Dagistiden då? 
Har massa minnen! En kille som hette Rasmus kom en gång till dagis med en kökskniv för han skulle mörda en annan pojk som hette Dennis. Då lät det inte så hemskt, men idag hade det nog lätt blivit en första sida i Aftonbladet. Annars så fann jag min bästa vän Linn där. Tillsammans hittade vi på hyss och svenskan började jag lära mig med långsamma steg. Gjorde även de berömda "stol-tricket" på dagis, nivet. När någon ska sätta sig så dra man bak stolen, det var ett stor händelse i mitt liv - har nog aldrig varit stoltare.
Dagisfröken Gunnel gillade inte mina och Linns upptåg så vi fick gå 38 varv runt dagiset fast vi inte ens kunde räkna till 10. Stod ofta och grät på basketplanen och ropade att mamma skulle komma och hämta mig. Fick nya ballerina skor av mamma, ramlade i dagistrappan och slet upp hela hakan. Fanns en tjej som hette Emma som gillade att bita mig på axlarna och slicka av allt smör på knäckebrödet. Åt varken sås eller bröd, vilket resulterade i att tallriken alltid såg re ut så då fick man ingen efterrätt, för de trodde att man inte hade ätit något. Brödet fick jag sitta och tvinga i mig själv vid bordet, när alla andra fick ligga och vila och lyssna på bamse. Tvångätandet satte faktiskt riktiga spår i mig och kunde inte börja äta normalt i skolan för än andra klass!
Mest tråkiga minnen? Bara sådant som fastnat i minnet.

Berätta om Tranemo, ur ditt perspektiv?
Ärligt talat så är det inte så skit som många tror. Jag tycker det varit tryggt att växa upp här och jag trivs. Självklart längtar jag bort här ifrån med, men det är nog mest bara mina resehormoner som spökar.

Jag får tacka för den här gången, ses vi igen?
Tror jag lägger mig själv på hyllan (hahahahHAHhhahahahahHAhhah börja skratta av tanken) och fokuserar numera bara på kutlur. Kanske kommer det krönikor från mitt liv framöver..


JAG TRÄFFAR..


Den färgstarka bloggaren Evelyn som berättar om sin kreativa sida, samt ger värdefulla råd till oss.

Hej Evelyn och välkommen till Kulturbloggen, hur är läget?
Tack, tack! Läget är bra och ganska gott faktiskt, har precis tryckt i mig en nybakad kladdkakemuffins!
 
För dem som inte vet, berätta om dig själv!
Jag är 21 år bor i Kalmar men kommer ifrån Norrköping. Jag är en otroligt barnslig människa som ofta har svårt att tycka om att vara vuxen, det är ju jämt så himla tråkigt!
I gymnasiet så gick jag i ett program vid namnet Mode/Design och därefter kom jag in på Linnéuniversitetet på designprogrammet i Pukeberg strax utanför Kalmar. Men det var inget för mig då det bara var inriktat på produkter, så jag avslutade mina studier där. Nu jobbar jag lite och kämpar för fullt med nya arbetsprover inför höstens pluggande. Jag är en person som vill studera tills hjärnan inte klarar av det längre, haha! Annars en glad engagerad varelse som är helt galen i färger, 80 och 90talet!
 
Jag har ju självklart gjort min hemläxa och vet att du sysslar med kreativa saker, MEN
hur kreativ är du egentligen?
Oj! Bra fråga, jag tycker att jag är rätt kreativ när det gäller det praktiska. Jag pysslar, syr, konstruerar, ritar m.m. och när jag inte gör något av det så tänker jag alltid på kreativa saker. Jag försöker hitta inspiration, vad ska jag göra härnäst? Drömmer mig bort i alla tankar och idéer jag får.
Men visst kan jag vara lite lat ibland! Men det behöver man vara också, så att man inte snöar in sig för mycket på sina idéer, de behöver ju luftas lite!
Men som sagt, rätt kreativ. Jag hade nog varit mer kreativ om jag hade en hel lokal med alla material och tyger att välja mellan!

Som du säger har du många kreativa sysselsättningar, du syr kläder, bloggar och målar.
Berätta mer om den sidan av dig själv.
Jag har alltid älskat att teckna, sedan jag var liten så började min far att lära mig allt han kunde om färg och form då han är en jäkel på att måla/teckna.
Under högstadiet så gick jag en bild och form linje och fortsatte i samma spår, dagen innan man var tvungen att välja/söka inriktning i gymnasiet var jag helt säker på att jag skulle bli konditor, jag hade till och med tagit ut mina piercingar. Men något i magen sa att: Äsch vad fan jag tar mode/design!
Sedan dess har jag älskat att sy kläder, konstruera och allt som har med processen från skiss till färdigt plagg att göra!
Bloggen startade jag först för att skriva av mig, men efter ett tag så blev det mer och mer om allt jag skapar. Jag tycker om att blogga eftersom människor kan få se det man gör och jag får samtidigt uttrycka mig själv och min kreativa sida.

Inspirationssvårigheter lider alla av, hur fasen gör du när du ska hitta inspiration, när
du t.ex. målar/ritar?
Jag är en av många få som jag träffat som drömmer otroligt konstiga drömmar och kan komma ihåg varenda liten detalj från drömmen. Så inspirationen kommer oftast ifrån mina galet sjuka drömmar, om det är en dröm som jag verkligen fastnar för så antecknar jag känslorna och en mening om vad drömmen handlade om så jag inte ska glömma bort den.  Annars får man mycket inspiration från gator/street art och människor.
Men det är svårt ibland, man får inte försöka tvinga fram en inspiration för då kan det oftast bli fel.

Du har ju minst sagt en färgstark stil, hur representerar din klädstil din personlighet?
Jag har alltid haft en egen stil och stark personlighet. Jag har genomgått många stilfaser i livet allt från tung hiphopklädsel till punkare med tuppkam, men hittade det som jag trivs bäst i tillslut.
Jag älskar färger och inspireras av 80 och 90 talet som jag nämnde tidigare. Båda årtiondena får mig att tänka på alla fina minnen och alla grymma kläder som fanns på den tiden, även glädjen och friheten.
Hela min klädstil visar att jag är en person som vågar stå för det jag tycker och tänker, men även står upp för andra som behandlas på något sätt som jag tycker är fel.
En annan sak som jag tycker min stil visar är att jag är en varelse med mycket glädje inom mig och vill förmedla det med färger!
Det finns för lite färg här i världen så någon måste ju vara färgbomben för att få andra glada och att våga!

Det krävs ju mycket mod att våga vara den man är och klä sig som man vill, hur modig är du?
Haha, jag är nog väldigt modig när det gäller att klä mig i det jag själv tycker om och strunta i vad andra viskar bakom ryggen när man går förbi ibland. Jag är modig när jag ska
försvara någon som blir nertrampad, i sådana situationer är jag väldigt modig.
Men om man skulle kasta en mask eller om det skulle finnas en hemmalös(svarta utan skal/hem) snigel på vägen där jag går så blir jag livrädd! Jag har en sjuklig fobi för sniglar och maskar, förstår inte riktigt varför det är ju inte som att de hoppar och biter en liksom. En annan fobi är vissa insekter, jag ramlade i en myrstack när jag var barn och sen dess klarar jag inte av dom.

Många unga tjejer och killar vågar inte uttrycka sig genom kläder, vad har du för tips
till dem?
De ska försöka att inte bry sig om vad andra ska tycka, gillar de något så ska man ha på sig det. Visst behöver man inte byta stil direkt det kan ju kännas lite obekvämt till en början då man inte är van att se sig själv i just det plagget/modellen/färgerna m.m. Man får ta lite i taget om man är osäker.
Jag vet att det är lättare sagt än gjort men man får tro på sig själv, alla kan ha på sig vadsomhelst det gäller bara att bära upp det och visa att man inte "skäms" för det!
Om det är någon som viskar något dumt när man går förbi är det bara att vifta bort de kommentarerna, oftast kan det vara så att de som viskar bakom ryggen är de som själva skulle vilja våga ha på sig något sånt men inte vågar.

Många blir nog inspirerade av dig och din klädsmak, ge oss top 5 måsten för en riktig
Evelyn-outfit!
Gud så svårt! Det finns så mycket! Men eftersom våren är på ingång så kör vi på vår/sommar tema för det är då det är som bäst att vara Evelyn!

1- En riktigt awesome träningsjacka (80s) med olika mönster och färger, gärna någon neonfärg inkluderat.

2- Ett oversize linne/t-shirt som antingen har ett sjukt grymt tryck/mönster med en tub-BH under.

3- Ett par grymma gamla shorts i enfärgat eller mönstrat. Är det för kallt att bara ha shorts? Ta ett par tights eller tunnare strumpbyxor till!

4- Ett par riktigt färgstarka eller grymt mönstrade tights i olika färger! Kombinera med shorts, det blir sjukt grymt!

5- Till slut ett par grymma sneakers eller tygskor beroende på hur varmt det är ute!

Låter kanon! Föresten, vart köper du dina kläder?
Alla möjliga ställen, främst secondhand, en drömbutik som jag kan vara i flera timmar och alltid fynda något är BEYOND RETRO, det är rena drömbutiken för mig.
Sen så kan man alltid hitta något på de mer vanliga ställena som H&M, Monki och BikBok. Det gäller helt enkelt att kolla överallt! Man vet aldrig när och vart man fyndar
fina plagg!
 
Man kan ju inte låta bli att undra, äger du något klädesplagg i svart?
Haha, jag har två bh:ar och två trosor i svart, jag fick även ett par svarta lacktights i julklapp som fortfarande ligger oanvända så jag vet inte riktigt om de räknas haha! Det är nog bara det, kanske en Tshirt/blus från Monki med stjärnhimmel och svart bakgrund, men jag tycker den inte riktigt räknas då den inte känns som svart när jag har på mig den. Thats it!
 
Om du var tvungen att från och med idag endast gå i en färg tills du dör. Vilken skulle det bli?
Shit pommes! Hmm, det skulle nog ha varit en lite grönare variant av turkos i sådana fall!

Nu är när jag har en expert på tråden så kan jag lika gärna få lite tips, har ju själv designat
en kollektion, vad tycker du?

Haha, den är bra! Det bästa med att rita modeskisser är att man faktiskt kan ha sin egna stil och måste inte jämt kunna alla proportioner! Så det är bara att köra! Så länge man gillar och kan stå för det man ritat så är det inga problem! 

Sköna människor har alltid skön musikstil, ge oss ditt absoluta musiktips!
Jag har en ganska bred musiksmak, men det jag absolut älskar oavsett väder och humör är fransk musik.
Spelar ingen roll om det är gammal klassisk som Edit piaff eller fransk hiphop/elektro som Yelle och TTC.
Sedan har jag hittat en annan liten varelse inom musikvärlden som jag lyssnar på rätt mycket just nu och det är Eliza Doolittle. Annars så kan det vara allt från Beastieboys till Yellowcard

Nu till det viktigatse, kultur. Hur mycket av det du gör skulle du förknippa med kultur?
Nästan allt som har med den kreativa delen att göra, speciellt när man skapar något med ett speciellt budskap skulle jag nog säga!
Det är svårt att säga faktiskt, men kanske sättet jag lever på.

 Vad är det första du tänker på när jag säger kultur?
Haha, jag tänker på min väns mamma och hennes väninnor, min vän kallar de för kulturtanter och sen dess är det dem jag tänker på när ordet kultur nämns!

Vad skulle krävas för att du skulle bli superaktiv inom kulturlivet där du bor?
Det skulle behövas ett tight gäng som man verkligen trivs med och som är riktigt taggade och engagerade! Allt går om man hittar människor man kan samarbeta med och vill något lika mycket som en själv i något område. 

Är du annars intresserad av kultur, Opera? Teater? Något annat?
Kanske inte opera, men teater tycker jag om! I Norrköping har de varje år något de kallar för Kulturnatten som jag verkligen tycker om, ett av mina favorit events jag går på är ”improvisations teatern”. Så teater skulle jag nog säga är det jag är mest intresserad av.
 
Låt oss säga att jag är 15 år och utan hobby, vad tycker du jag ska sysselsätta mig med?
Det beror på om du redan vet vad du tycker om att syssla med, då är det bara att öva eller ta dig tid för det du vill syssla med och "researcha" lite om vad man kan förbättra.
Om du inte vet vad du ska sysselsätta dig med så skulle jag rekommendera att surfa lite på nätet och kolla på vad andra har som hobbys, och om det är något som du fastnar för så är det bara att ta reda lite på mer info så att man själv kan börja sätta igång och testa för att se om det är något för dig.
Med andra ord så är det bara att testa sig fram helt enkelt, vill man inte göra något själv så kan man försöka få med en vän så att man inte måste sitta själv och göra något, sen kan det vara skönt att göra något på egen hand helt själv. 

Låt oss säga att kulturbloggen sponsrar dig till festivalbiljetter, vart drar du och varför?
Om Hultsfredfestivalen skulle vara som förr så skulle jag nog dra dit, men det går ju inte. Jag måste till något större ,röjjigare, galnare smutsigare! Jag skulle nog dra iväg till Roskilde. Har aldirg varit där men de har grymma artister nästan varje år och jag behöver träffa galet folk. Festivaler är min fristad, där kan man se ut hur som helst, vara sig själv och alla accepterar det. Det bästa med festivaler är att bara vara trash. Att inte duscha på flera dagar är en riktigt grym period haha! Jag älskar festivaler. Det är bland det bästa som finns.

Nu är det så att vår lilla intervju glider mot sitt slut, så nu vill jag veta, hur lever
man fullt ut á la Evelyn-style?
Man tar och glömmer den vuxna världen och är som ett barn så ofta det bara går! Det är nog allt som behövs, att vara så lite vuxen så möjligt när man kan, för sen kommer man att ångra sig! 

Ingen du vill hälsa till? Brukar vara ett populärt moment. Annars kan du ju alltid hälsa till
min farmor Riitta som är en trogen läsare!
Haha, i sådana fall vill jag hälsa till alla bloggläsare där ute!

VILL NI KOLLA IN DEN HÄR TJEJEN, KOLLA IN STLEN OCH SKAPANDET?
Klicka in på hennes blogg
http://flamingoo.blogg.se/



SVAR!

Jennifer om carolina gynning:
Hej! Kan du inte skriva LITE mer om dig själv? Tycker det saknas identitet på bloggen.


Självklart Jennifer. Vill du ha mer Hanna, så ska du få mer Hanna. Därför har jag fått möjligheten, trots hennes pressade schema att intervjua.. håll i hatten nu.. mig själv!

Jag kan höra erat jubel!


Intervju med inte vem som helst, utan tjejen bakom Kulturbloggaren.blogg.se (hjälp vilken närbild! Om ni tittar riktigt noga kan ni räkna mina porer och se en skymt av lill-hjärnan!)

Hej Hanna, och välkommen till kulturbloggen! Hur är läget?
Det är en stor ära! Ligger här i sängen och pillar mig i navlen samtidigt som jag hysteriskt äter nötter, hinner knappt andas i mellan - så livet leker.

Nejmen det är ju du som driver den där kulturbloggen som är så bra, eller?
Jamen titta, du är inte lika dum som du ser ut. Det är jag, ta en ordentlig titt eller ett foto - det håller längre.

Men hur går det då?
Med bloggen går det bra. Kanske inte lika bra som jag föreställde mig. Jag hade visionen om 120.000 dyrkande fans. Dock är det en dålig egenskap jag har, höga förväntningar - vilket leder till press och besvikelse. Men fansen kommer väl..
nästa vecka.

Så målet är beröm?
Nu tycker jag att du är väldigt dömande. Målet är självfallet att uppmuntra, inspirera och kanske bidra till en ny bild av begreppet kultur - sen skadar det ju inte med lite fAnZ heheheheheheeeee

Tillbaka till dig och din personlighet. Jag vet att det är svårt, men hur tror du människor uppfattar dig?
Varför skulle det vara svårt att skriva om mig själv? Jag är ju en helt fantastisk person!

Hörru du. Nu är det jag som ställer frågorna här, nå?
Okejdå. Jag är nog till synes en väldigt högljudd person, som ofta låter personligheten ta för mycket plats. En annan uppfattning kan vara lite för gott självförtroende, småelak och självupptagen. Rolig har jag också fått höra på något hörn - men man hör ju så mycket, allt ska man inte tro på.

Oj! Det var hårda ord. Stämmer detta då?
Jag är ju realistisk. Jag och min personlighet har haft snart 19 fantastiska år tillsammans, vi känner varandra väl. Det ovanstående stämmer till viss grad. Dock har jag många fina egenskaper också.

Jasså det har du! Vilka då?
Du låter förvånad? Jag är engagerad och i vissa fall överambitiös. Vill ofta ha ledarrollen eller rollen som "duktig tjej". Jag skrattar lite för högt, är superspontan och en social bomb. Sen lite rastlöshet på det och en gnutta humor så ha du mig.

Det låter ju finemang! Berätta vad händer i ditt liv just nu?
Just nu har jag en enorm fotsvett och funderar faktiskt på att byta sockar. Men antar att du ville ha en mer generell beskrivning? Just nu har jag faktiskt lite panik, ska ut och resa på kommande lov och hittar inget passande flyg. Annars tar bloggen upp mycket tid, har stora planer för den. Utöver det är det skola, vänner och fest som står på schemat. Väntar även på att pojkvännen ska komma hem nu, som den duktiga hemmafru jag är.

Det var mycket på en och samma gång! Vi lämnar bloggen lite, det är dig vi ska fokusera på. Resa sa du, vart då?
Låt oss göra det. På februarilovet har jag och ett gäng vänner tänkt åka till Egypten, Hurghada. Igår hittade jag biljetter och hotell, allt var klappat och klart. Idag var flygbiljetterna slut och ligger nu på en enorm summa. Någon där ute som kan hjälpa?

Har du träffat Herr Google, han brukar vara användbar. Annars har jag inga övriga tips. Reser du mycket annars?
Google och jag har haft en intensiv kärleksrelation de närmaste 24 timmarna. Så ja, jag känner till han. Jag brukade resa mer innan, på sista tiden har så mycket annat kommit i mellan så det har hamnat åt sidan. Vilket är väldigt synd, jag älskar ju att resa!

Då hoppas jag att ni kommer iväg! Är du behov av lite avkoppling och semester?
OM jag är. Är redan så upprymd att jag packat och tänkt ut alla strand-outfitsen. Det har också varit ett tufft halvår så en resa är jag värd.

Redan packat? OCH tänkt ut kläderna? Skulle det inte vara vettigt att boka resan först?
Jag vet.. Men jag är väldigt klädgalen och längtar efter att ta fram sommarkläderna. Det var som sockerdricka i ådrorna när jag drog fram diverse bikinis. Vem längtar inte efter vår/sommar nu liksom?

Du gör det ända vettiga, tar ut en vecka sommar såhär i den fortfarande kalla vintern. Gillar du inte vintern?
Personligen är sommar/vår mina favoriter. Men jag älskar att klä mig i svart och lager på lager-stilen så höst är också en passande outfit-årstid för min smak.

Vad är din absoluta favorit outfit då?
Det måste vara ett par regäla, lite högre kängor i svart skinn. Gärna nått spänne på. Sedan leggins med skinndetaljer på knäna och en svart lång transperant tunika. Över detta en svart kortare, eller symetrisk kavaj. Pengarpung, ringar, stor klocka och skinnjacka på detta. Toppa allt med en fet halsduk.

Vad mycket skinn det var! Förutom mode och resa, några andra passioner i livet?
Duscha tycker jag om. Helst upervarmt efter en kall dag, det måste vara det ultimata. Men annars tycker jag om att läsa. Just nu, nördig som jag är, har jag sparat den sista Twilight boken och är helt inne i den. Annars har jag en mycket bred lässmak, och är beredd att testa dennes gränser.

Twiligt säger du, trodde det endast var 14 åriga tjejer som läste det. Har du något boktips såhär på rak arm?
Till Twilight försvar måste jag säga att böckerna är sjukt spännande och man kommer inte låss riktigt. Författaren är väldigt begåvad och skriver på ett mycket bra sätt, kvalitén är hög. Men jag håller med dig, twilight-hysterin är överdriven och böckerna/filmerna har fått det oseriösa stämplet, vilket är synd. 
Nej men jag har tips på trubbig arm. Nu vart jag rolig va? Alla Mark Levengoods böcker, Martina Haags krönikesamlingar (tycker inte om romanerna) och Mia Skäringes bok.

Det känns som vi måste avsluta denna intervjun annars kommer vi fortsätta tills världen går under. Berätta nu all onödig information om dig så Jessica blir nöjd!
Absolut. Jag älskar dokumentärer och är näst intill besatt av avvikande livsberättelse. Därför består halva min bokhylla av hemska verklighetsbaserade berättelser. Jag är från Finland, Björneborg som är min absoluta favoritplats på hela jorden. På tal om Finland så bor också universums bästa farmor Riitta där. Henne hälsar jag på så fort jag får chansen. Jag är ett ensambarn och ensambarnbarn vilket leder till att folk ofta dömer mig. Jag är galet dålig på att städa min garderob fast mina finaste ägodelar ligger där. Jag är kungen över snoozknappen och kan ställa klockan så tidigt som 03.00 för att få snooza fram till 07.00. Gladast är jag när jag får spendera pengar på kläder, eller när Nadja får mig att skratta. Har en dröm om att bli elektriker, fast mina drömmar byter plats och utvecklas för varje minut. Nu tillexempel lutar det åt något kulturinriktat jobb eller skrivardrömmar.
Pratar för mycket. Viktigt att nämna!

Herregud människa. Det finns ju ingen hejd på dig. Okej nu Hanna, vill du hälsa till någon? Helst kortfattat.
HEJ MAMMA! HEJ MAMMAS ARBETSKARMRATER. HEJ KOMPISAR. HEJ KUNGEN (tar för givet att han läser) HEJ ALLA MÄNNISKOR!

JAG TRÄFFAR..


Sandra Thorén. En fantastiskt levande, optimistisk livsnjutare som är inne på sitt nittonde år på jorden.

Hej Sandra! Och välkommen till kulturbloggen, hur är läget?

Hej, och tack! Jo, det är riktigt fint faktiskt.

En liten fågel har viskat i mitt öra att du håller på med mycket på fritiden? Berätta, var
inte blyg nu.
Jag har fullt upp, haha! Håller på att spela in en CD-skiva, vilket är mitt projektarbete, och kommer fota och designa omslag till den. Så det blir en hel del skrivande, både låtar och poesi. Jag sitter på Viskan alldeles för mycket och fikar, handlar kläder, går på krogen och kollar på film.
Eftersom vi i genom skolan har tillgång till fotostudio så är jag mycket där, och jag fotar även mycket utomhus och hemma. Jag jobbar också på Nelly tillsammans med fina Siri Vikman och Sanna Tranlöv. Tillsammans med dom hjälper jag till och ritar kläder till deras nya kollektion Nelly Trend, som för övrigt släpps i Februari. Hur kul som helst!

Jag har ju självklart kollat upp bakgrundsfaktan. Du är väldigt duktig på att illusterar
och pilla med Photoshop. Hur kommer det sig?
Haha, först och främst: tack så mycket! Jadu, jag brukar skylla på för mycket fritid. Jag har alltid varit intresserad av form, färg, design med mera, allt som har med kreativitet att göra i princip. Jag har alltid målat, fotat och tecknat väldigt mycket.
Eftersom jag började fotografera så var det nästan en självklarhet att börja pilla med bilderna i Photoshop, och det lärde jag mig genom att göra fel. Jag körde i princip tryck-på-allt-som-går-att-trycka-på metoden. Jag kollade upp tutorials på internet och bara satt och pillade med programmet. Illustrator testade jag på när jag började pilla med Photoshop, men jag förstod verkligen ingenting så jag struntade i det programmet tillslut. Det var nog inte förens nu i gymnasiet när vi fick lära oss hur programmen funkade, och det visade sig att Photoshop och illustrator är väldigt lika, så det tog inte lång tid innan jag lärde mig det också. Dom flesta av Adobes program är väldigt lika – lär du dig ett kan du oftast klura ut hur dom andra funkar också!

Ge mig och läsarna de bästa Photoshop tipsen, fram med dem bara!

Mitt absolut bästa Photoshop tips är att öppna upp en bild och sedan testa ALLT. Alla verktyg, alla inställningar, alla effekter, allt, allt, allt! Googla på ”Photoshop tutorials” på internet. Ett annat tips är att gå in på http://www.deviantart.com, det är en internationell sida med massvis med inspiration och även tutorials gjorda av riktiga proffs!

Jag missade din dansuppvisning, för alla andra som också gjorde det, berätta om dansen, hur går det?

Det går bra! Jag började ju dansa när jag började i gymnasiet, och har hunnit dansa hip hop, streetdance, locking och lite popping, men just nu kör jag på modern fridans. Det är riktigt svårt, men det är också sjukt kul! Rekommenderar verkligen alla som läser det här att testa på någon form av dans, för det är verkligen den roligaste formen av träning.

Nu sandra, nu blir det prestationsångest. Jag vill veta ditt absoluta musiktips!

Åh, svårt! Jag lyssnar ju verkligen på precis allt från Slipknot till Bon Iver, men jag har självklart favoritlåtar. Just nu gillar jag:
- Knocked Up med Kings Of Leon. Både versionen med och utan Lykke Li!
- Home med Edward Sharpe & the Magnetic Zeroes
- Skinny Love med Bon Iver
- Ingenting + Ingenting med Babian
- Underground med Broder Daniel
- Island med The XX
- Let's Go Surfing med The Drums
- Ceasar med I Blame Coco & Robyn
- Cherry Bomb med The Runaways
- Lust For Life med Girls
Och jääääättemånga fler! Bästa sättet att få reda på vad jag lyssnar på är nog att lägga till en av mina spotify-listor, så här är en länk: That I've been dreaming of ever since, ever since

Du har en grym stil och en galet bra inspirationskälla, men vart fan hittar DU din inspiration? Vad är de hemliga receptet?

Tack! Det är 2 dl fotografier, 3 tsk konst, 5 dl galenskap, 1,5 dl tv-spel, en matsked filmer och 3 dl musik. Blanda försiktigt i en bunke till en ojämn smet och rör sedan ner en rågad kopp med olika bloggar och 3 dl utav din egna personlighet. Häll upp i form och grädda i mitten av ugnen i 200 grader i ungefär en kvart. Låt svalna och strö sedan över en blandning av mod, människor du sett på stan och lite extra galenskap. Färdigt! Avnjutes gärna till Coca Cola.

Och för er som inte har några bloggar eller hemsidor liggandes hemma tänkte jag, snäll som jag är, att tipsa om några!
http://bananaspoon.blogg.se – VÄRLDENS BÄSTA BLOGG! Ärligt talat...
http://leloveimage.blogspot.com/ - Fina texter och bilder om kärlek. Som hon själv beskriver den: ”Dedicated to love. the good, the bad and the unknown.”
http://lefashionimage.blogspot.com/ - samma bloggerska som ovan, men här handlar det om mode! Kläder i massor.
http://igorandandre.blogspot.com/ - Så otroligt fina illustrationer, en blogg att bli kär i!
http://fuckyeahskinnybitch.tumblr.com/ - Väldigt blandade fina bilder.
http://alltheprettybirds.blogspot.com/ - En streetstyle blogg, väldigt bra!
http://hardtoexplain79.blogspot.com/ - Fylld av fina och inspirerande bilder.
http://mybrandnewobsession.blogg.se/ - Svensk tjej som bloggar sällan, men hon är så snygg att man förlåter henne ändå.
http://imfancy.blogg.se/ - En annan svensk tjej, och här säger jag bara WOW. Kolla själva så förstår ni.
http://www.fulheten.com/ - Roliga ful-söta illustrationer.
http://thebeautifulsoup.com/ - Fylld med bilder på otroligt fina rum och lägenheter, får mig att vilja köpa ett hus bara för att kunna inreda det.
http://www.deviantart.com/ - Hemsidan jag nämnde innan! Här finns allt och lite till – flashfilmer, teckningar, foton, musik, poesi. You name it.
http://stureplan.se/bloggar/rebecca – Rebecca Simonsson, den svenska nattklubbschefen som ligger på samma plan som Lady Gaga och Robyn när det gäller mode – vågat, hemmagjort och ASHÄFTIGT!
http://365days.devote.se/ - Två svenska systrar som bor i det finaste huset i världen, och dessutom har väldigt fina kläder.
http://sannaknows.blogg.se/ - Snygga Sanna Tranlöv som jag jobbar med. Hon är stylist på Nelly och vi gör Nelly Trend tillsammans, behöver jag säga mer?

Det här är bara några av dom bloggarna jag kollar in, och även om dom flesta har något att göra med kläder så inspirerar dom mig till både min musik, mina foton och mina illustrationer. Så även om du kanske inte är så modeintresserad, ge dem en chans!

Jag vet att det inte hör hit. Men vad är it-grejen i vårmode-djungeln?

Några av dom största trenderna är utsvängda byxor, ”blockfärger” (alltså enfärgade plagg, gärna kombinerade med oväntade färger på resten av plaggen som t.ex. lavendellila + turkost + rosa), spets, punkiga kläder, jeanstyg, genomskinliga byxor och maxikjolar, taxklackar, 70-tals inspirerade kläder och färgen gult!

Om du bara fick ha på dig en outfit tills döden skiljer er åt, vilken skulle de bli?

Jag skulle ha svarta jeans, vit sliten oversize tshirt, mitt stora silverhalsband (som för övrigt väger flera ton, för dom som ville veta) och en svart kavaj! Varför? För att det är enkelt, snyggt och går att ha både om jag ska ut och dansa, gå och jobba eller fika med vänner.

Mode blir ju lätt ytligt. Hur väger din personlighet upp det ytliga, hur är du?

Oj, haha! Det är så svårt att beskriva min personlighet men jag ska försöka. Jag är extremt positiv, oftast full av energi. Jag är kreativ och jag har världens sämsta humor, men på ett bra sätt. Jag är helt galen (det är alla bra människor) och jag är väldigt spontan. Jag skäms nästan aldrig, och jag har väldigt lätt för att prata med nya människor. Jag är väl ganska snäll och jag ställer alltid upp för mina vänner, oavsett vad det gäller! Min svaga sida är väl att jag litar lite för lätt på folk. Gud vad svårt det här är, men jag tror det här är en kort och någorlunda bra presentation av mig!

Okej låter bra. Men om jag ringer upp dig om 10 år, vart hittar jag dig då?

Du hittar mig i Göteborg eller i Borås i min stora, ljusa lägenhet med walk-in closet och balkong, där jag på dagen sitter och designar kläder, illustrerar eller jobbar med något som jag älskar och tjänar massor pengar, och på kvällarna har förfester och mysiga hemmakvällar med mina fina vänner.

Till slut vill jag ha en experts råd, här är min illustration, vad tycker du jag ska jobba på?

Haha, gud så fin! Mitt råd skulle vara att försöka öva på anatomi, titta på hur människor rör sig, titta på bilder, och försök att inte göra streckgubbar! Det är det värsta man kan göra. Bygg upp människor och kroppar genom olika former, man kan måla upp vad som helst genom att använda fyrkanter och cirklar som bas!

Man tackar! Kulturbloggen sponsar dig med en resa till Thailnad, vad läser du helst på semestern?
Först och främst - AWESOME! Jag skulle nog inte läsa om jag åkte till Thailand, jag skulle gå på stan, göra massor med utflykter, snorkla, sola och dricka lite för mycket alkohol, men okej då! Jag måste ju göra något på planet dit. Jag läser inte så mycket böcker nu för tiden faktiskt. När jag väl läser så läser jag tidningar som Bon, Elle, Vogue och Nylon, och då kollar jag mest på bilderna haha! Men om jag ska läsa en bok så läser jag ”Underbar och älskad av alla (och på jobbet går det också jättebra)” av Martina Haag om jag vill läsa något lättläst, annars läser jag saker som Narnia-böckerna eller Harry Potter.

Nu var det ju faktiskt kultur vi skulle prata om. Vad har du och kultur för relation?

Sant! Nästan allting jag håller på med har något med kultur att göra. Konst, mode, musik, design, foto, internet, tv-spel... Så ja, om kultur var en person skulle vi vara gifta.

Jag säger kultur och du säger..?

Kreativitet! Hm. Kultur är ju så himla brett, men som jag skrev innan - konst, mode..

Vad skulle krävas för att du verkligen skulle bli superintresserad av kulturlivet i just Tranemo Kommun?
Jag är ju faktiskt aldrig i Tranemo nu för tiden – men om Tranemo kunde ha något event liknande FashionDAYS i Borås eller börja ha någon sorts utställning där foto, mode och teckningar/målningar visades upp med lite olika live band som spelar, och lyckades göra det till något roligt, då skulle jag faktiskt tänka mig att gå dit – och eventuellt visa upp lite av mina egna grejer, haha.

Jaha. Nu glider intervjun mot sitt slut, något du vill säga till mina miljontals läsare?

VÅGA LEV MER! Våga färga håret blått om du vill det. Testa nya saker. Köp onödig skit. Klipp av 25 cm av ditt hår, det växer ju ut igen. Lägg lite för mycket pengar på ett par skor. Drick lite för mycket. Prata med människor du aldrig träffat innan. Klä dig i helt galna kläder. Tatuera dig. Flytta hemifrån. Gör det du känner för, när du känner för det! Släpp taget om allt det säkra – om du aldrig satsar något kommer du aldrig att vinna något heller. Jag menar, du vinner ju inte en miljon på skraplotter om du inte först köper en lott, eller hur?

Hälsa till någon kanske?
Haha! Ja! Hej Nadja, Hanna, Ylva och mina bloggläsare som kommer gå in hit och läsa den här – Hej till alla som faktiskt läste igenom hela vägen hit ner helt enkelt!


TYCKER NI OCKSÅ DENNA MÄNNISKAN ÄR STÖRTSKÖN? KOLLA IN HENNES BLOGG!
http://bananaspoon.blogg.se/


Tidigare inlägg