Hej!

Reste ända ner till Afrikas kontinent förra veckan, landade i Marocko och steg av på Agadirs flygplats. Det var tillbörjan tänkt vara en helt vanlig solsemester som förhoppningsvis skulle bjuda på mycket sol, bad, mat och shopping. Det blev det också.

Men inte bara det.

Vi fick under en vecka ta del av Marockos kultur på ett väldigt ingående sätt. Spontant inledde vi en vänskap med en kille som bodde i Marocko. Det ena ledde till det andra och plötsligt var vi inbjudna på middag hos dem. Vilken gästfridhet. Väl hemma hos dem fick vi ta del av allt en Marokans middag innebär.. och lite till.

Annars så fick man även svar på alla sina frågor av honom. Han pluggar ekonomi på universitet och pratade god engelska. Han besvarade alla våra nyfikna frågor, hade tålamod när jag brusade upp mitt i en konversation och han var även nyfiken på oss och vårat levnadssätt.

Mycket av de frågor jag vill ha svar på rörde kvinnosynen, skola och utbildning, feminism, mäns ställning där och liknande.

Jag är otroligt glad för att jag inte bara fick ta del av turistsakerna men också få uppleva Marocko på ett rättvist sätt. Nu har man sett the best of both worlds kan man säga. Jag kunde med ett lugn vinka hejdå till Marocko på sista dagen och veta med säkerhet att jag inte missat någonting.

Jag tänkte att detta kunde bli en följetong under några inlägg? Deras kultur är verkligen fantastisk och jag har så mycket att berätta.

Så under några inlägg framöver kommer jag beta av det jag varit med om. Så ni får följa kulturbloggaren under en riktig kulturkrock!


Bara Gabriel och Sandra som saknas. Annars har ni våra nya Marokanska vänner till höger, Mohammed och Ussef!