Kvinnor, tar vi medvetet an offerrollen? Eller blir vi placerade i den?

Kvinnan; tystlåten och känslig. Gråter för minsta lilla, pratar helst om känslor, är lika svag i själen som kroppsligt. Ska laga mat och ta hand om barnen. Samtidigt vara vacker och en fröjd för ögat.
   Vart kommer alla dessa fördomar från om oss kvinnor?

Att försöka hitta roten till en fördom är svårt. En fördom som denna i sig är mycket naiv och dömande. Egentligen vet en förnuftig människa att den inte är sann och att detta bara är en felaktig syn på kvinnan som kommer från en tid då människan inte hade utvecklats mentalt. Idag är vi generellt intellektuellt utbildade och besitter den kunskap det krävs för att kunna tänka resonerat kring sådana påståenden och kunna dra slutsatser om det stämmer eller inte. Idag finns denna fördom kvar, dock är den inte lika enkel som den ovanför. Kvinnosynen idag är ett komplext begrepp som gestaltar sig i olika sammanhang. De är svårt att reda ut, då man uppfattar det på olika sätt. Det är i dagens samhälle ett ganska känsligt ämne då de finns mycket delade åsikter om den, då de för några år sedan pågick en het debatt om jämställdhet på arbetsplatser och i lönesammanhang som ännu inte riktigt svalnat.

Allt grundar sig i hur kvinnans roll var förr i tiden. Kvinnan lagade mat och tog hand om barnen. Om vi tänker tillbaka ända till medeltiden, som vi måste för att försöka hitta någon rot i det hela; så var mannen fysiskt mycket starkare än kvinnan och det resulterade i att mannen automatiskt fick de tyngre jobben och kvinnan som kanske var mer estetisk lagd och svagare fick de arbeten som vi idag kallar; kvinnogöra, kvinnojobb.
   Man måste ha i åtanke att på den tiden männen var jagare och kvinnan bar på barnen och samlade frukt, det var redan då man sådde fröet som sedan skulle växa till en het debatt om jämständighet.
Våra tankar har sen den tiden utvecklats och vårt sätt att tänka och se på saker har förändrats. Genombrottet kom under 1700-talet, tiden som kallas upplysningen i Europa. Upplysningen är fadern till mer intellektuella tankar, man började tänka utanför ramen och utvecklade sin kompetens och läskunnighet. T.ex. innan läste man högt för alla, nu istället fick varje person sin egen bok att tänka och analysera kring.
Daniel Defoe är en person som utmärker sig för att vara en upplysningsman. Han är författare till den odödliga klassikern Robinsson Crouse. Som handlar om en upptäcktsman som åker vilse på en upptäcktsfärd och hittar istället något ingen visste fanns.  Den är även en klassisk upplysningsroman på det sättet att huvudpersonen får dra logiska slutsatser som sedan visar sig vara rätta. Det är en bok som öppnar vyerna.
Men några andra tankar som har rötterna i 1700-talets upplysningstid är feminismen. Anna Maria Lenngren var en svensk känd poet som skrev en dikt som knyter an till dåtidens kvinnosyn.

          ”Med läsning öd ej tiden bort -

Vårt kön så föga det behöfver,

Och skall du läsa, gör det kort.

Att såsen ej må fräsa öfver!”

Dikten kan, som mycket annat tolkas på många olika sätt. Lenngren var i sin ungdom mycket engagerad i kvinnors rättigheter, men hon gav upp dessa tankar senare i livet. Ska man tolka det bokstavligen eller ska man läsa mellan raderna?

Ska man tolka det som att hon hånar synen på kvinnors rätt, eller att hon bokstavligen tyckte att kvinnor inte skulle hålla på med poesi och författarskap?
Personligen uppfattar jag dikten som ren ironi. Jag tror att detta är Lenngrens upplysningstankar kring kvinnans roll i samhället. Upplysningen var som en mental revolution som öppnade många nya dörrar som gav möjlighet till människor att tycka på andra sätt. Hon kanske fick upp ögonen för att det var mansdominerat och att kvinnorna fått en roll i samhället som inte var lik mannens. Hon ifrågasatte kanske denna roll, varför kan vi inte vara på ett annat sätt?
Det sägs att hon gav upp sitt engagemang i kvinnorätt senare i livet. Denna dikt kanske beskriver det. Hon kanske gav upp och tyckte att hon hade slösat tid på att läsa och bli bildad men ändå fanns denna trånga kvinnosyn kvar – och det gjorde den ända tills idag.
Det som är intressant är att denna dikt skulle kunna skrivas av någon idag. Men då skulle den uppfattas som ren ironi och ett hån mot alla som tycker att kvinnan ska stå jämte spisen med ungen i famnen.
På 1700-talet var feminismen ung. Idag känns den nästan uttjatad. Idag handlar kvinnosynen mer om sexuella trakasserier, våldtäkter och kvinnomisshandel. Istället handlar mycket om dagens kvinnosyn om den sexuella biten vilket bottnar i denna förtryckta syn men också på mycket annat. Att kvinnor säljer sig, att våldtäcker blivit mer vanligt har gjort att respekten för kvinnan och dens kropp har försvunnit. Vi har vant oss att det är så synd om oss kvinnor i dagens samhälle att vi automatiskt tagit offerrollen. Vilket startar en ond cirkel. En fördom om oss kvinnor är att vi är känsliga och svaga själsligt som kroppsligt. Om vi tar oss an offerrollen som det utsatta könet i samhället sänder vi ut ett budskap till det andra könet att det är synd om oss kvinnor, vi är svaga och kan inte försvara oss. Ger vi denna signal så blir vi lätta offer för omvärlden.

Åh, tänk om du hade gått en annan väg
Eller inte vart så korkad och gått ute själv
Du kanske hade fel kjol eller kanske gick för sakta
Det måste va' ditt fel
Det måste va' ditt fel
Vem skulle ha trott dig?
Du fyllde i blanketten som inget
Och sen så var det borta
Allt som var ditt

Säkert sjunger om en våldtäkt 2007. Om kvinnans sätt att se ner på sig själv. 
Vi tycker så synd om oss själva att vi inte ens tillåter oss att inse att det är fel. 
De männen gör mer oss är fel, så himla fel de kan bli. Men vi kvinnor vet inte bättre, de är vårt fel.
Det måste vara det, det är ju alltid vi?
”Våldtäkt handlar om makt, inte sex. En våldtäktsman använder faktiskt våld eller våld 
- eller hot om det - att ta kontroll över en annan människa.” 

Det är inte konstigt att en kvinna efter en våldtäkt automatiskt placerar sig själv som ett offer. 
Hon är ett offer för en våldtäktsman. Hon var en gång ett offer. Att sluta vara ett offer, det är de
 som kvinnan måste bearbeta för att kunna ”komma tillbaka”. 

Våldtäkter är ett av de största problemen vi har idag. Män som ger sig friheten att under en 
kort period ta över en kvinnas kropp, hur kan de tro att de får de? "Jag föredrar att karakterisera 
våldtäkt helt enkelt som en form av tortyr. Precis som torterare är våldtäktsmannen motiveras av lust 
att dominera, förödmjuka och förstöra sitt offer. Precis som en bödel, han gör det med hjälp av de mest 
intima handlingar tillgängliga för människor - sexuella sådana.” - Helen Benedict, Virgin eller Vamp, 1992

 När en man förgriper sig på en kvinnas kropp bryter den ner kvinnans integritet, för integriteten börjar i kroppen. Det är inte bara kroppsligt som kvinnan går sönder, utan på så många andra sätt. Laura Esquivels skriver i sin roman Kärlek het som chili om synen på våldtäkt; Kroppen är som en oanvänd tändsticksask. Vi har alla samma potential att brinna men om vi inte aktar oss så kan vi bli angripna av fukt. Inträffar detta går det aldrig att tända igen.
”Det spelar ingen roll att den första kvinnan dör i sviterna av en dålig utförd abort och den andra för att hennes valde att ge familjens mat till hennes bror. Att den tredje avlider efter att hennes man angripit henne med frätande syra och den fjärde togs bort redan som foster eftersom doktorn konstaterat att hon var flicka. Det är samma död. Det är en politisk död. En logisk konsekvens av att kvinnor över hela världen anses vara mindre värda än män.”  Skriver Katrine Kielos i boken ”Våldtäkt & Romantik”

Kvinnor är mer utsatta för våldtäkt än män. Vilket gör att det ständigt finns en dold rädsla inom kvinnor för att gå ute själva, mörka gränder och att passera killar ensam. Detta är en rädsla som är orättvist delad i Sverige. Ett kön går städigt runt och är rädd för det andra, är det så vi vill ha samhället? Kommer det komma till gränser då vi måste separera de två könen åt för att alla ska känna sig säkra? Generellt sätt så går kvinnor runt med ständig rädsla för våldtäkt om kvällar och sena nätter, ännu en gång tar vi oss an offerrollen för våldet som finns ute på gatorna.
”I en intervju i Dagens nyheter pratar Guillou om vikten av att ett våldsoffer inte ser våldet som förknippat med en speciell gärning. När man gör det skjuter man över skuld på sig själv och fastnar i den tilldelade rollen som i grund och botten är själva problemet” Fortsätter Katrine Kielos.
En kvinna som förknippar våld med våldtäkt fastnar i våldets system genom att ständigt vara rädd och sårbar.

Det som är intressant är att tankar och handlingar som hände och tänktes för över 100 år sedan fortfarande lever kvar. Hur arbetet fördelades i familjerna under medeltiden har haft en inverkan på dagens syn på kvinnor. Vi vet detta idag, därför måste vi förebygga liknande problem till framtiden. Det är dags att acceptera transexuella, homosexuella osv. könet måste få en mindre betydelse. Vi måste se varandra för de personer vi är, inte hur starka vi är generellt sätt. Sluta generalisera! Vi måste ta varje person som en enskild individ.

För att kunna kvinna och känna sig säker och fri så måste vi först förstå det som är fel. Män har ingen rätt att förolämpa mig på grund av mitt kön. Vad är ens ett kön idag? Kvinnor kan bli män och män kan bli kvinnor. Män kan klä sig och se ut som kvinnor och tvärt om. Det går sakta men säkert framåt mot en tid då könet inte har en betydelse och forntidens kvinnosyn bara är ett historiskt dokument och inte ren fakta som speglar av sig på kvinnosynen än idag. Ekonomiskt sätt och politiskt sätt så bryr jag mig personligen inte om jämställdhet, det kan man skapa sig på sin arbetsplats genom styrka eller mod. Men att behöva gå runt att vara rädd, osäker och inte kunna vara sig själv på grund av det andra könet är inte rätt. Att kvinnor ska acceptera att någon tar över dem och utnyttjar dem är inte rätt. Hela samhället är emot våldtäkter. Det är en sak vi är överrens om.
Men det är också din plikt som kvinna att försöka påverka systemet idag. Våga stå upp mot mannen som tar dig på rumpan på jobbet. Killen i hissen som säger uppmuntrande saker om din byst. Och våga anmäla killen som våldtog dig i parken.
”Du kan trampa ner mig i mycket smuts, men ändå; som damm ska jag öka” Maya Angeluo