Du är min. Eller?
Läser även två faktaböcker lite parallelt med allt, fast bara lite i taget. Det är så mycket att ta in så jag försöker ta lite i taget och verkligen försöka få in det i hjärnan tillsammans med allt annat som gömmer sig i hjärnan.
Men det intressanta var att jag satt och pillade neurotiskt på boken här om dagen, och upptäckte att det stod "Du är min" på sidan av boken. Efter ett tag skulle jag visa det för en vän och hon utbrast "Jag är din" menar du väl?
Och jag var sååå säker på att det inte var det jag hade sett.
Sen kom vi på kruxet, att det blir olika åt olika håll. Skönt. Trodde att jag på riktigt hade blivit galen först. Insåg hur jobbigt det måste vara att vara säker på att man sett något och alla andra inte har det. Usch för den kännslan!
Fiffigt var det, tror de var boken "Konsten att läsa tankar" hela boken är ett hjärntvätteri och jag blir på riktigt trött i huvudet av att läsa den. Därför det är skönt att varva med lite lättsam humor-läsning.