Jag har lyckan att kunna studera kulturhistorian vilket kan bidra positivt till min blogg, då den handlar om just kultur. Men att veta bakgrunden till kultur är lika viktigt. Och vem kan nämna kultur utan att tala om de gamla grekerna?

Det antika Rom
En jämförelse mellan Antika Rom och Antika Grekland

Den generella uppfattningen mellan de antika Rom och de antika Grekland är den att det är Grekland som tillförde det mesta till kulturen, byggnadskonsten, konsten och skådespelet under den tiden, och att sedan kom Rom och tog alla ära för det.
 Är detta sant eller falskt?

"Redan de gamla grekerna..."  brukar man ibland säga. Men vad gjorde nu grekerna?
    Redan 2500 f.kr har det funnits hus gjorda av sten i Grekland på den lilla ön Kreta. Det finns många myter kring denna plats och det har spekulerats kring härskare och andra historier. De restes sedan ett palats på denna plats, men det förstördes. Varför? Det finns många svar på det och alla är tyvärr spekulationer, men man tror mest på någon naturkatastrof som jordbävning eller vulkanutbrott.
  Här kan vi alltså börja grekernas utveckling, redan här finns det spår av ett skickligt folk som senare kom att bidra med mycket av den kultur vi har idag.
  Efter denna händelse kom landborna att ta över utvecklingen i Grekland, främst invånarna i Mykene.

Grekland får sedan en blomstringstid som aldrig förr, kring 750 f.kr börjar befolkningen växa avsevärt. Vad som händer med landet i följd av den kraftiga ökningen av människor är förstås att städerna utökas och blir större.
   Grekerna var först med det mesta och även myntet var något som de kom på, kring 700 f.kr införde grekerna myntet till världshistorien, efter det blev det mycket viktigare med handel. Mycket av det som hände i Greklands utveckling har påverkat vårt liv idag på många olika sätt.


Vem var då en typisk invånare i Grekland? Om jag skulle ställa en typisk grek från antika Grekland framför dig så skulle det förmodligen vara en man. Han skulle inte vara varken slav eller en inflyttad man utan en tvättäkta grek. Han skulle förmodligen vara krigare eftersom det var ett vanligt krav för att få vara med i det dagliga samhällslivet.
   Människorna i allmänhet i staden var resonliga, de diskuterade innan de fattade beslut. Det är alltså ingen chock att demokratin har sitt hem i Grekland.

    För att kunna ha en fungerande stad så krävs det regler.  Ca 594 f.kr tog Solon makten i Aten och införde olika saker som hjälpte den enskilda individen i staden att kunna leva mer rättvist.  T.ex. han mildrade lagarna, och han gav alla fria medborgare rösträtt. Han var även mannen med den smarta idén att skriva ner alla lagar, så att alla människor skulle ha tillgång till dem. Dock kan man ifrågasätta detta, kunde alla läsa? Och vad menas med ”alla fria medborgare”, dvs. slavarna förblev slavar och hade därmed inget att säga.
   Under den tid som Perikles var den som styrde Aten (446 – 429 f.kr) så stärktes det demokratiska tankarna. Perikles var mycket stolt över den utvecklingen han tillförde Aten just kring det demokratiska området. 
    ”Vårt startskick är ingen efterapning av våra grannländers lagar. Nej, vårt statsskick är snarare ett föredöme för andra. Det kallas demokrati, för styrandet är inte samlat hos några få, utan hos majoriteten. Och medan lagarna ger alla lika rättigheter när det gäller privatsaker, är det den enskilde medborgarens som bestämmer om han ska ha ett offentligt uppdrag, och fattigdom är inget hinder om bara hans goda egenskaper kan komma staden till godo” – Perikles.
    Något vi känner igen idag? Tänk att vi idag nästan har ett identiskt sätt att styra vårt land på som för flera tusen år sedan, är det inte fascinerande? Eller har vi inte utvecklats? Eller så är det bara så att denna Perikles och alla involverade kom på ett vattenfast sätt att styra ett land. Perikles nämner även att de är ett föredöme för andra, för oss och för Rom. För alla.
    Dock hade grekerna en direktdemokrati, dvs. alla samlades på torget och röstade här och nu i den frågan som togs upp.
   Dock finns det ännu en visentlig skillnad mellan idag och då, att det var endast medborgare som fick rösta. Och det var inte vem som helst som var medborgare, inga kvinnor, slavar eller invandrande arbetare fick inte säga sitt på torget när det röstades.
   Idag skulle inte en direktdemokrati fungera, just för att det bor 9 miljoner människor i Sverige. Alla har även rösträtt; arbetarna, kvinnorna, invandrarna, alla. Det skulle inte gå och samla alla på en och samma plast (vad skulle det vara för plast?) och försöka diskutera en fråga. Dels för att vi är för många, dels för att alla inte är insatta, dels för att människor behöver jobba. Att bestämma över ett land är ett jobb (idag kallat politiker) och alla kan inte ha samma jobb. Idag diskuteras många fler frågor än då. Så även om det finns likheter mellan idag och då, måste vi även kunna se skillnaderna. 


   Hur var synen på människan? Personligen tycker jag att grekerna hade en mycket intressant syn på människan. Förebilden bland människor var ingen modig hjälte. Istället såg man upp till människor med mänskliga drag som var sig själva och kunde visa sina känslor. Gråta, fly och kämpa. Grekerna var mycket självmedvetna, därför hade deras funderingar ett stort fokus på just människan som de ansåg vara naturlig. Men kanske det allra viktigaste som tog upp mycket av deras intresse var kroppen, den skulle man använda på rätt sätt. Och vad var rätt sätt? Idrott.
   Hur man bäst imponerade på en grek var genom att vara duktig på idrott. Vilket inte gör det konstigt alls att vi fått de Olympiska spelen från Grekland.
 

    Till en början var konsten i Grekland bastant och mycket enkel. Men med tiden utvecklades den. Grekerna kom underfund med att allt inte behövde vara synligt. De började studera hur en människa såg ut på riktigt, och la märke till att står man på sidan så syns endast en axel. Man tillförde konsten med denna upptäckt. Jämfört med Egypten som hade mycket konstiga propositioner när de avbilade människor så hade grekerna utvecklats enormt på det konstliga planet.
  Genom att studera människan så kom man fram till en annan upptäckt, avbildningen av foten. Man studerade propositioner och man började förstå hur man skulle måla av dem på rätt sätt från olika vinklar, den första foten som blev avbildad korrekt framifrån var 500 f.kr.
  
    Konst var något som låg nära hjärtat hos grekerna och de ägnade sig mycket åt det, senare övergick de till skulpturer. Varför blev just de grekiska skulpturerna just så populärare? Till skillnad från t.ex. det egyptiska sättet att skulptera så hade grekerna ett mycket mer realistiskt sätt. Allt utgick ifrån att det skulle vara så verklighetstroget som möjligt.
  Så istället för jättelika stenmassor stora som berg som egypterna hade (just för att ju större något var ju mer makt hade det/den) så avbildade grekerna människan i dens rätta storlek, så som människan var.
   Grekerna använde sig av finaste råvarorna till sina skulpturer, det var allt från brons till marmor. Men det viktiga med dessa material var att de skulle ”lysa” eller glänsa. Man målade ofta statyerna med genomskinlig färg som fick dem att blänka och skina.  
  Under den helleniska perioden i greklands historia händer något med konsten, den förändrades. Figurerna blev mer individuella och hela tiden mer och mer dramatiska. 
    En berömd staty från denna tid är ”Den sittande boxaren” när man tittar fort ser man bara en vältränad kropp som sitter, men när man studerar den så ser man vissa drag som gör just honom speciell. Han har utsatts för prövningar och påfrestningar under livets gång, och det syns. Varje staty skulle vara unik, precis som varje människa är.

Under mykensk tid nådde den grekiska keramiktillverkningen en höjdpunkt. Det som kan symbolisera denna tid är de geometriska symbolerna på gravurnorna som kommer från tiden runt 700 f.kr.
   Dock tog staden Korint över som den ”ledare” över keramiktillverknigen. Här började man hämta inspiration utifrån, speciellt Orienten. Hela tiden utvecklades keramikkonsten och i slutet började man experimentera i krukmakeriet. Man gjorde dem svarta eller röda, motiven växlade från vardagliga bilder till mer erotiska bilder. Mer eller mindre blev krukan en statussymbol.

Något du kommer att få skåda om du åker till Aten är de väldiga teatrarna. Det är faktiskt så att templen och teatrarna är de som kännetecknar de antika grekland mest.
  Att utvecklingen av dramat har störst anknytningar till Aten är orsaken till att du hittar de största och mest bevarade teatrarna från antiken just där.
  När Aten vann kampen mot perserna, det var just under denna tid som grekerna utvecklades på scen, ifrån lovsånger till faktiska skådespel. Skådespel som vi fortfarande kan uppleva om och om igen på världens olika scener.
  Lovsångerna som sjöngs var främst riktade till fruktbarhetsgudinnan Dionysos. Dessa sånger kom att kallas dionysossånger.
  Till en början var det ingen skillnad på publik och skådespelare, man sjöng och drack alla ihop i en röra till Dionysos ära. Som allt annat utvecklades detta och blev mycket avfattat.  Dessa sånger framfördes oftast istället av präst och kör, och dans var blandat med sången. Allt detta gjordes utomhus.
  Teatron är namnet på den plast där publiken satt i en halvcirkel framför skådespelarna/sångarna, där sångarna framförde sin sång kallades Orchestra. 
 

Aristoteles skriver på 300-talet f.kr en bok Ars Poetica. Där förklarar han hur dramatik fungerar. Han förklarar hur pjäsen kommer till sin höjdpunkt, dvs. peripetin i en pjäs. Han beskriver hur det följs av tragedier, katastrofen och i komedierna en vändning till det bättre.     Detta är något vi har kvar idag, ska vi analyser en film, pjäs eller en bok kan vi använda oss av denna dramatiska kurva och peripetin. Det är faktiskt såhär många av dagens filmer är uppbyggda.

Musik och filosofi är också två nämnvärda delar av den grekiska kulturen. Vi kan tyvärr inte spela upp musik från antika Grekland, eftersom vi inte har någon aning om hur den lät. Dock finns det andra sätt, vi vet t.ex. vad de gamla filosoferna tänkte och tyckte om den.
    Pytagoras han var en man som sysslade med samband mellan musik och matematik. Hur funkade det?
   Han hävdade även att det fanns ett samband mellan mänskliga själslivet och kosmos. Dessa tankar förblev kvar tills Platon tog sig an dem och spann vidare på dem. Inte bara Platon fascinerades av Pytagoras tankesätt, utan även Aristoteles började fundera i dessa banor. De hävdade att vissa tonarter var farliga och nedbrytande, medan andra var tvärt om, dvs. uppbyggande och hälsosamma.
    Aristoteles hävdade att man kunde använda sig av musik för att rena och frigöra människan från det som skapar förtvivlan och förvirring hos oss.
   Detta kan vara sant och falskt på olika sätt. Att musik har en lugnad effekt på olika människor är sant. Dock är detta något från person till person, och grekerna borde sett det på samma sätt som med statyerna – varje människa är unik och upplever/känner olika saker av olika ting.
     Annat som grekerna har varit grund till är matematiken, nytänkande kring rymden osv. Grekerna är fadern till mycket som vi idag har. Jag tror även att Grekland trivdes med att vara en förebild för andra. Sedan kan man spekulera i hur just denna befolkning kom på ”allt”? Var det just det tillfället i historien som gjorde det, eller hade något annat land kunnat göra samma sak?
  Något land som verkligen tog Grekland till sin största förebild är Rom, som utnyttjat mycket av Greklands idéer och ”tagit över” dem lite? Eller är detta bara en myt? En feluppfattning?

Rom har en mycket mer intressant början än Grekland, fast dock har både någon form an myt i början av deras ”storhetstid”. 



   Det finns i alla fall två berättelser till hur allt började i Rom, den första handlar om två bröder som är söner till en krigsgud och blir uppfostrade av en varghona, sedan dödar den en brodern den andra, den brodern som blir kvar grundar Rom.
   Den andra handlar om en man som flyr med sin far på ryggen och grundar staden efter faderns död. Både är förstås myter.
  Varför heter de inte ”en jämförelse mellan antika Grekland och antika Italien”? Jo, sanningen är den att romarna var bara ett var många italienska folk.
   Samtidigt som Grekerna (ca 700 f.kr) inför myntet, sätter de igång landet och det blir allt mer viktigt med handel. Omkring samma tid när Rom är erövrat av etruskerna som utvecklade en högkultur i landet så börjar de handla med just Grekland men även andra länder.
    Precis som grekland börjar Rom växa, men under styret av Alexander den store. Landet fortsätter att växa fram till kejsar Trajanus död 117 f.kr. Rom är då hur stort som helst, och innefattar många länder kring medelhavet, bland annat nuvarande Spanien och Frankrike (även norden).
   Hur kom det sig då att Rom/italien lyckades växa så oerhört? Det kan man tacka(?) deras ledare; de har varit välorganiserade, modiga och disciplinerade. Dock var romarriket mycket centrerat, och det var bara Roms medborgare som fick några fördelar av alla erövringar.
     Varför störtade Romarriket? Det säger sig självt att det är svårt att kommunicera när man har ett så stort rike, och man hade ingen tillit till någon. Ledarna gick bakom ryggen på varandra, och för ett sådant stort rike är det viktigt att just ha starka ledare. Faller de, faller hela landet.

    Romarna byggde vidare på de kulturella traditioner som fanns i Grekland. Man kan säga att de tog dessa traditioner och blåste nytt liv i dem. Något som inte många vet är att Romarna och Grekerna i själva verket var mycket olika varandra.
  De grekiska signaturbyggnaderna var alla byggda på kolonner, dvs. pelare. Dessa byggnader var luftiga, och man fokuserade på att ha en känsla av ett ”uterum”, att förena ute och inne till en luftig och framför allt en vacker byggnad.
   Rom hade helt andra prioriteringar, istället fokuserade Romarna på själva rummet, inne. Och centrum av detta rum var människan.
    Men som jag nämnt tidigare var Grekerna mycket självmedvetna, och satte sig själva i centrum också. De var fängslade av sig själva och nyfikna på människan, egocentriska rent ut sagt. Romarna satte ju också människan i centrum, men på ett helt annat sätt. För Romarna var människan i centrum samma sak som att ha makten.
    Vi vet att Grekerna var kända för vackra teatrar och tempel. Men de Romarna var mest kända var vägarna. Deras vägar gick ända upp till Nordeuropa. På dessa vägar reste man fram och tillbaka i sina vagnar. Man har hittat enorma hjulspår i dessa vägar, så man har dragit konklusionen att trafiken på dessa vägar måste varit ofantlig.
  Man kan likna dessa vägar som Romarrikets blodomlopp. Det som kanske är det mest fantastiska är att medan romarna byggde vägar till höger och vänster, lyckades vi i Europa under vår tid som vi kallar medeltiden (som faktiskt var några hundra år senare) inte bygga en ända väg.
  ”Alla vägar leder till Rom” – och det gjorde de. Allt som allt byggde de 300 000 kilometer väg, helt otroligt!

   Dekorationen på främst konst är något som de tog över helt och hållet från Grekerna. Man har hittat det som kallas kolonner i grekisk stil, men de använder inte till samma syfte. De lades utanför hus och byggnader som dekorationer, och Romarna döpte om dem till pilastrar.   För grekerna var dessa pelare inte en enskild sak, utan de tillhörde helheten av ett tempel och kunde endast vara vacker tillsammans med resten. Hos Romarna var dessa pelare ”individuella” de var vackra en och en, och hade ett mer dekorativt syfte än hos grekerna, där var de bärande och sammansvetsade med resten av tempel och byggnader.
    Romarna tog myntet som Grekerna hade infört och satte sin signatur på det, inte mindre än en bild på kejsaren. Detta är ett bra exempel hur de tog något som var grekernas med satte en ”modern twist” på det, sin egen twist. Bilder på kungen på mynt har vi idag i Sverige, och det har vi faktiskt Rom att tacka för. 




Romarna hade ett helt annat sätt att avbilda saker och människor. Grekerna hade ett realistiskt sätt, man kan nästan säga att Romarna hade ett naturalistiskt sätt. De ville verkligen visa hur verkligheten egentligen. Från dessa tankar skapade de ett djup i sina målningar, hur?    Man använde sig av skuggor för att skapa detta djup och ge en ännu mer realistisk bild av hur verkligheten såg ut. De menade att om man bara målade av ett träd rakt upp och ner, så skulle det inte se verkligt ut, därför använde man sig av skuggor för att betona detta.
   Grekerna var mycket sparsamma med färger på sina målningar jämför med Romarna, istället använde sig romarna av alla färger när de målade.

Hur bodde de?
Bostadsstandarden i staden var mycket hög. Nästan alla familjer ägde en egen bostad. De flesta av husen var formade efter Artim-modellen, dvs. ett öppet rum i mitten, där hade man en bassäng där man lät regnvatten falla ner. Runt dessa fanns pelare (precis som i Grekland) statyer och fontäner. Det fanns även mycket målningar i husen, avbildningar var allt ifrån vardagliga saker till historiska händelser, och kanske det mest häpnadsväckande; landskap. Att de målade landskap är ett bevis på att de inte bara tog efter men gick även egna vägar, detta var något som grekerna inte gjort.
   Det fanns även mycket mosaik i hela Romarriket. Romarna utvecklade en egen mosaikteknik, där bilderna mer och mer började likna realistisk konst precis som i deras vanliga tavlor. De kunde även skapa dramatik i tavlorna, man målade upp stridsscener med höstar som föll osv.

Precis som beträffar Grekernas musik, så vet vi knappt något om Romersk musik. Ända skillnaden är att vi inte i Romarikets fall har några filosofer som sagt sitt om musiken. Men vad vi vet mer av är deras skådespel.
  De förde den grekiska traditioner med teater vidare och ansåg den vara mycket viktig, de byggde teatrar över hela riket, och många av dessa precis som i Aten står kvar fortfarande.
  Något som skiljer Romersk teater ifrån Grekisk är att i Romersk finns det ingen grekisk kör. Det som var mest populärt hos folket var komedierna.
  För Rom var det ytterst viktigt att behaga folket med den teater det tyckte om. För att få folk att samlas var ett knep att få dem att lyssna på politiska seminarier. Mycket på teaterscenen var krigsinspirerat. Något som var riktigt populärt var riktiga strider på liv och död mellan krigare som utfördes av professionella krigare, dessa kallades gladiatorer. Vem som dog och inte var upp till kejsare, Tummen upp och förloraren fick leva, och tummen ner..

Inom just teatern var Romarna mycket innovativa och bidrog mycket nytt till denna i grunden grekiska tradition. De är upphovsmännen till pantomimen, ett stumspel som framfördes till musik, något vi idag har kvar. Man införde skådespel där kvinnor för första gången fick delta. Det var olika mimföreställningar där man improviserade. Ofta slutade det med våld och sex.
Här kan vi tydligt se hur saker och ting utvecklades och fick ett erotiskt avslut, detta t.ex. i Grekernas  krukkonst, där motiven efterhand också blev erotiska.

 I Grekiska teatrar förekom både sång och dans. Romarna i sig var inte så förtjusta i dansa. Istället tittade de mer än gärna på professionella dansare som oftast var kvinnor. Och precis som mycket annat fick detta en mer erotisk betydelse.

Hur ska man då binda ihop säcken? Hitta en sammanfattning till dessa så kulturfyllda länder? Kanske med att avsluta det påståendet som hela texten står i grund på? Förmedlade Romarna Grekernas kultur vidare eller var det innovatörer inom kulturen?
  Att påstå att Rom snodde idérna från Grekland vore mycket naivt men mest av allt fel och okunnigt. Grekland var ett land som har gjort mycket stort för den värld vi har idag, de la en stabil grund som man sedan kunde bygga vidare på. Det är exakt vad Romarna gjort. De har tagit detta kulturella arv från grekerna, vårdat det men samtidigt byggt på mer. Grundtankarna finns fortfarande kvar, de förstörde inget, utan de byggde en till våning på grunden.
  Greklands vision var nog att sprida sin kunskap, vara förebilder och förmedla sina tankar. Det var det ingående meningen i det hela och jag tror nog de var nöjda med att någon tog över lite av deras och spred det vidare till resten av världen.
  Man kan likna denna kunskap som ett kulturellt byggnadsprojekt som skippades över till någon annan. Visst kan man tro att det grekerna skapade var nära perfektion, men det går alltid att utveckla en ide eller tanke. Det finns alltid något att bidra, även till den bästa. Det är precis vad jag tror Rom gjorde, de tog grundidéerna och fortsatte spinna på dem.

Det Rom gjorde var att inspireras av Grekland och ta hand om dessa värdefulla uppfinningar och tanker, men även att behandla dem och göra dem till något eget. Allt som funkade för Grekland behöver inte funka för Rom. Därför var Rom tvungen att göra om dem, så att de skulle vara mer passande för deras land.
 Man skulle kunna säga att Grekland är mamma till Rom, Rom har tagit grundtankarna från sin mor men sedan gjort om dem, blåst nytt liv och kanske till och med moderniserat dem.
   Men att härma, eller ta efter någon är ju ett sätt att visa beundran på ett radikalt sätt. Man vill visa att man tycker det de gjorde var så bra att man tog efter och lät sitt land och sina invånare ta del av detta stora och fina.
 Man kan sammanfatta det med att Romarna har tagit efter Grekerna, men på ett mer godhjärtat sätt. Något intressant hade ju varit om Grekerna och Romarna hade sammanbetat kring konst och teater under samma tid, de hade blivit mycket bra. Både hade intressanta sätt att tänka, och Rom och grekland hade nog varit de perfekta arbetskamraterna
Även de största tankarna har brister, man kan alltid bringa något nytt till en tanke. Och de största tankarna behöver inte alltid vara rätt för alla – redan de gamla Grekerna.. visste det.