Jag träffar..



”Jag var helt oerfaren i början”
Madelen Andersson, en av de tio tjejerna som tog initiativet att börja med teater, helt oerfaren. Nu på torsdag sker hennes debut på scen, i pjäsen ”Mirakelmedlet”. 

Det finns idag ett socialt minskat intresse för kultur. Dock finns det ändå en drivkraft att uppmuntra det kulturintresse som finns idag. Allt ifrån debutantpriset till olika kulturarrangemang införs för att uppmuntra och hylla de olika människorna som utövar kultur. Men vi glömmer de viktigaste, de unga som vågar ta steget till att helt obekanta inta kulturvärlden. Vart är deras pris, uppmuntran och hyllning?

Jag träffar Madelen Andersson, 15 år från Holsljunga som nyligen börjat engagera sig i Svenljunga kommuns teatergrupp, för att prata om hennes eget kulturintresse samt det generella intresset bland dagens ungdomar.
Madelen Andersson, till ytan en vanlig tjej som går nionde klass på Mogaskolan i Svenljunga. En blyg, men ändå sprallig tjej som verkar se det mesta positivt och älskar skolan. Utöver det är musik en stor passion i livet.
- Micheal Jackson och E.M.D är mina absoluta favoriter, berättar hon.


Madelen Andersson läste Svenljunga-Tranemo tidning och upptäckte då en annons om teatergrupperna som kommer arrangeras i Svenljunga kommun, och bestämde sig för att anmäla sig. Detta var i slutet av sommarlovet, och teatern skulle börja parallellt med skolstarten.
- Jag hade redan då skådespelardrömmar, och teater kändes som ett bra sätt att börja på.
Genom tidningen kunde hon komma i kontakt med teatergruppen. Några samtal senare var hon anmäld i god tid och kunde veckan efter gå till hennes första teaterträning.
- Jag tycker det borde finnas mer reklam om olika aktiviteter som finns i kommunen. Det är inte så att jag går in på deras hemsida och letar, säger hon.
Idag har hon medverkat i teatergruppen nästan ett halvår, varje Tisdag har de träffats för att träna.
- Lokalerna har varit bra, och även vår ledare. Det var mycket roligare än jag trodde!

Även fast den generella uppfattningen om folk som sysslar med teater är att de är öppna, glada, spralliga och galna så verkar Madelen bevisa motsatsen. Man behöver inte vara på ett visst sätt för att spela teater.
- Jag brukar vara lite blyg när jag träffar nya människor, vilket borde göra det svårare för mig. Men när du går in i en roll så är det inte du längre, vilket blyga personer oftast inte tänker på, tipsar Madelen.
Trots detta kom Madelen in i gruppen mycket bra även fast hon inte kände någon sen tidigare, och idag tycker hon att gruppen är mycket tajt när det kommer till sammanhållningen.
- Det beror mycket på vår ledare, Hanna. Hon hade ett bra sätt att få oss samarbeta, Berättar Madelen glatt.

Hon tycker även detta varit en stor chans att träffa nya vänner samt få skådespelarkvalitéer till framtiden. För framtiden lurar bakom hörnet och snart är det dags för gymnasievalet.
- Jag har inte bestämt mig än, men det lutar åt Bäckängsgymnasiet i Borås, där jag vill studera estetiska linjen med inriktning Teater.
Detta kommer inte som en chock för någon menar Madelen. Hon har alltid haft ett stort filmintresse, och berättar att hon har upp emot 260 filmer hemma.
- Jag köper nya hela tiden, skrattar Madelen.
Samtidigt vet Madelen inte hur hon ska göra med denna fritidssyssla. Hon är fortfarande helt ovetande vad gymnasiet kommer erbjuda i tidväg och är skeptiskt till att hon kommer hinna med att fortsätta i den äldre teatergruppen i Svenljunga.
- Men har jag tid, då fortsätter jag gärna, menar hon.

”Mirakelmedlet” heter den pjäs de arbetat nu från sommarlovets slut med. Madelen beskriver den mer som en barnpjäs men att det är riktigt underhållande.
- Torsdagen den 9/12 kommer vi framföra den för allmänheten kl. 18.00 i Svenljunga Teaterbiograf. Det är gratis också, så kom och titta!
Madelen tycker personligen att det gynnar dem som amatörskådespelerskor att den är gratis, men att det också hade varit kul med lite pengar till deras grupp.
- Vi hade kanske kunnat göra något ihop med gruppen, men det spelar ingen roll.

Jag vill ändå tala mer med Madelen om det generella kulturintresset bland henne och hennes umgänge. Madelen säger att det är fritt fram att spela instrument och teater utan någons dömande.
- Det är inte så att man blir mobbad för man spelar trumpet, menar hon.
Men hon tillägger även att man istället mobbad efter utseende numera.
Ändå har hon inte ett stort kulturintresse menar hon själv. Detta bottnar kanske i ordet kultur, att det är ganska laddat. Laddat med tankar om tanter och opera. Samtidigt som det egentligen är mycket av det vi håller på med idag.
- Jag ritar mycket på fritiden, samtidigt som mina familjemedlemmar klagar på att jag sjunger för mycket, och för högt.



Sydsvenskan publicerade inte för så länge sedan en text om att teatervärlden i de mer seriösa förhållningarna är extremt mansdominerat. Men så är inte fallet i Madelens grupp. Könsfördelningen i gruppen är till hundra procent dominerad av det kvinnliga könet. De tio som utgör denna teatergrupp är alla tjejer.
- Jag tror inte killar vågar lika mycket som vi tjejer i min ålder. De har ingen ork, de spelar hellre dataspel, förklarar Madelen.
Hur ska man då få killar som vill, men kanske inte vågar att börja med teater?
Madelen tycker att man ska uppmuntra det mer i skolorna, talangerna är inte könsfördelade utan det är individuellt. Därför tycker hon fler av det manliga könet ska våga prova på.
- Om man inte vill stå på scen, kan man fråga om man få göra någonting annat. Ljus, ljud och sådant. Det handlar ju mycket om att vara en del av någonting, en gemenskap, säger Madelen.

Att det är svårt att lära känna nya människor, det vet vi alla. Men att det direkt förväntas av dem att kunna samarbeta gör det hela ännu svårare.
- Jag är en sådan person som tar tid på mig innan jag släpper in människor, men ändå tycker jag att vi lyckas skapa en kamratskap, säger Madelen om hennes situation.
Samarbetet testas lite genom att vissa i gruppen har tidigare erfarenhet och andra inte.
Madelen ser detta dock inte som ett problem utan en fördel.
- Jag lär mig av dem. Att spela mot någon som är bättre gör att du automatiskt presterar bättre, så de gynnar mig!

Fördomar är något som kulturvärlden får leva med varje dag. Precis som mycket annat. Teater har länge haft ett stämpel på sig, för att vara till för ”speciella individer”.
- Jag tycker teater känns mycket accepterat, mycket tack vare att det fått ett mer humoristiskt stämpel istället. Många förknippar dagens teater med improvisation, vilket många ser som en rolig sak, tycker Madelen.

På tal improvisation så berättar Madelen att det var en av sakerna hon var rädd för, främst för att alla hade sagt att det skulle vara svårt. Men det visade sig vara tvärt om, och är idag en av hennes favorit saker med teater.
- Samma sak var det med att lära in repliker, nu har vi inte så många repliker, men det var inte lika svårt som alla hade sagt.

Jag frågar som avslut hur det kommer kännas inför hennes debutuppträdande. Madelen tänker efter en lång stund.
- Roligt, lite pinsamt kanske, säger hon.
Nervositeten då?
- Det är ju min första pjäs, så nervositeten kommer jag nog inte undan.

Nu önskar jag henne, men också hela teatergruppen lycka till. Och vi ses där!




Kommentarer
Postat av: Madde

En kanon bra intervju!!! Vänta dig en till läsare, av bloggen (alltså jag/mig!), Tack vara din fantastiska idée om att intervjua människor! Om det hade funnits "gilla"-knappar här som det gör på facebook så skulle jag klickat på den direkt! :) Full pott till just dig! :)

Fast vill bara berätta att det är runt 350 filmer :D haha! Vill vara väldigt noga med mina intressen :D haha!

2010-12-13 @ 14:47:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback