Fånge i ovetandepalatset!

Det finns författare och författare. Det finns bra och dåliga. Beror helt enkelt på vem du frågar. Men en av mina favoriter är Martina Haag. Jag läste hennes första krönikesamling när den kom ut och sen dess har jag varit fast. Som ni säkert förstår är jag ett mycket hängivet fan.
FÖRSTÅR NI DÅ HUR FÖRBANNAD MAN BLIR NÄR MAN MÄRKER ATT HON GETT UT EN NY KÖRNIKESAMLING OCH JAG GÅR RUNT OVETANDE? HA? HA?

Så jag hoppas nu att meddelandet gick fram till Martina Haags lilla hus i Bromma (ja just det! jag vet vart du bor!) och att imorgon kommer DHL med ett paket med ett långt förlåt-brev i. Rimliga krav tycker jag!


Här kommer en liten beskrivning på den som Adlibris.com får stå för:
"Fånge i Hundpalatset ger dig svar på livets stora gåtor, som till exempel hur man mår om man mölar i sig ett kilo kött och en liten, liten bit majskolv, och vad man ska göra om man känner att man måste smygoperera sin man inne i huvudet. Och hur det var att vara mamma på neandertaltiden och hur man känner sig när man strippar framför självaste prins Daniel.

Varför gömmer sig Martina i mörkret när det ringer på hennes ytterdörr? Och vad betyder egentligen ekobrottsling? Och vad är det som bor nere i källaren hemma hos familjen Haag? Varför brinner det på hotellet när familjen Haag semesterar? Och vem är det egentligen som bestämmer över alla i Hundpalatset?

Fånge i Hundpalatset är Martinas femte bok och innehåller både nyskrivna krönikor och tidigare publicerat material från Aftonbladet och mama."


Förstår ni vilken chock man får när man helt ovetande möts av detta i bokhyllan?

Så jag fick helt enkelt ta ett allvarligt snack med Martina Haag om detta. (dvs. "Hej din nya bok är jättebra! om jag läst det? Självklart! Jag har ALLA dina böcker)

Ja.. Alltså ALLA dina tidigare böcker..

..Men det vet du ju redan! Du har ju sigerat de!


Tryck upp dig egen bok!

Jag tänkte bara tipsa om en sak som jag såg på Bokmässan. Minbok.nu hade ett monter där och berättade lite om hur man kan trycka sin egna bok i begränsad upplaga till ett mycket rimligt pris!

Helt otroligt! Nu kan i pincip vem som helst bli författare! Jag måste medge att det rycker lite i fingrarna, hur häftigt vore det inte att trycka upp sin egen bok? Så om någon av er där hemma sitter med ett färdigt manus, en körnikasamling eller novellsamling så tveka inte att skicka in den!

På hemsidan finns ett tio-stegs-program där kraven för att få ge ut står. Jag tittade snabbt igenom dem och såg inga konstigheter. Ha manust färdigt, skicka in så verkar de otroligt hjälpsamma med både layout och annat. Det skulle vara spännande och det finns så mycket talangfulla människor i min omgivning och över allt. Tänk, det skulle kanske kunna vara öppningen till en karriär?

Man kanske borde börja kolla igenom datorn? Jag är en sådan krönika person och har nog samlat på mig ett och annat genom mina år. Vi får se om det blir något..


Men till er där ute, tveka inte!
www.minbok.nu


Terve Mark!

På bokmässan kryllar det av olika monter där författare ställer upp på intervjuer, debatörer disskuterar osv.
Jag satte mig vid Piratförlagets scen på bokmässan och tänkte lyssna på Martina Haag som är en av mina favorit författare, har alla hennes böcker. Hennes första bok ("Hemma hos Martina"), eller rättare sagt krönika-samling har jag läst etttusentvå gånger.

Jag blev kvar även efter Martina Haag då Mark Levengood tänkte prata om sin tredje bok. Jag viste att han hade skrivit böcker, det gjorde jag. Det var dessa blommiga böcker i konstiga färger, med poetiska namn som jag så långe undvikit. Men på grund av Marks personlighet så var det givet att sitta kvar!

Och herregud vad jag och alla andra skratta (hade ju varit en vacker syn om bara jag satt och skratta). Han var så rolig. Sen gick det upp att det han berättade var inte berättelser från tomma intet, utan saker från boken.
Jag måste ha den där boken! 130kr och ett samtal senare så hade jag en bok och en autograf.

Men något som fastnade i mitt huvud under denna underhållande intervju var när mannen som intervjuade Mark frågade varför han skriver, och varför inte romaner? Då svarade Mark "Det beror ju på hur mycket man som person har att säga. Jag har bara sånna här vardagssaker och då blir det bara det"
Det var så sant som dagen. Man kan inte skriva mer än vad man har att säga.

Jag gick och köpte boken och nu har jag komit fram till att jag älskar den. Jag är så ledsen att jag missat de två första men ska även införskaffa dem. Boken är också en samling av olika små berättelser som på något sätt ändå håller ihop, man får bekanta sig med vänner och släktingar med Mark och det är minst sagt en rolig bok.

Just för att jag vet hur mycket jag undvikit dessa böcker på grund av utseendet så ska jag köra en liten följetong här på bloggen. Men små snuttar från Mark Levengoods tredje bok, "Och jag läste att det var omöjligt att leva lycklig förutan dig" För jag vet att jag ångrar mig för jag missat den! "You should not judge a book by it's cover" Jag vet, jag vet..

Så nästa inlägg blir en snutt från boken! Stay tuned..









Här har ni den blommiga boken i sin ståtlighet. Jag har ju helt ändrat åsikt, numera är den vacker!


Bibliotekets böcker skola bliva till nytta

Jag tyckte det var så roligt när jag var på Biblioteket i Tranemo. Eller som jag kallar det "Stora Biblioteket". Komiskt nog är det inte stort, men det är ju inte Tranemo heller, så antar att det går hand i hand.

Så skulle jag låna Émile Zolas bok "Krogen". Jag gick runt och kikade på alla bokstäver. Tyckte det var lite svårt att hitta i ett sådant litet bibliotek. Bokhyllorna gick liksom i konstiga mönster, som en liten labyrint. Efter en stunds tittande hittade jag bokstaven Z. Där fanns sex böcker. De var inte ens så många att det fick stå upp. Utan de låg där i hyllan jämte varandra. Alla sex var däckare.

Jag gick fram till disken och frågade om de hade boken. "Vänta bara, den måste jag hämta i magasinet" Sedan kommer hon tillbaka med något som ser ut som en bibel. "Varsegod, våra äldsta böcker har vi i magasinet nu för tiden"
Hjälp. Är den så gammal? Jag luktade lite lätt på boken. Den luktade sådär unket (som de gör på vinden eller hos gamla människor) Man kunde nästan lukta sig till historian. Man kunde nästen se alla tusen flottiga fingeravtryck som tillhört tidigare låntagare. Bokens rygg var sliten och framsidan var nött.

Jag fick dock en posetiv överraskning när jag öppnade den. Där satt Zola i en svartvit bild med en bok i sitt knä. Va roligt att de la in bilder i böckerna även på den tiden (de står att den är tryckt i Sverige 1946)

Sedan kommer nästa överraskning. Ett litet klistermärke som Tranemo bibliotek sjävla klistrat dit.
 
Jag tycker den sista delen är roligast. "Uppstår någon smittosam sjukdom i låntagarens hem.." Detta gör mig en aning förvirrad. Vad räknas till "smittosam sjukdom" Klamydia? Snuva? Magsjuka? Eller kanske digerdöden?
Vad ska man göra? Gå tillbaka och berätta? "Jo det är så att vi har åkt på en förkylning där hemma" Och vad händer med boken? Bränner de den? Eller måste JAG betala för sanering?
Va roligt att man smittas av sjukdomar av böcker också. Nu kan man lägga till den risken till alla de andra tusen där hemma (offentliga toaletter, olyckor, sex, blod, hosta, beröring osv)
och framförallt varför har vi inte samma klistermärken nu för tiden?

Nyare inlägg
Kulturbloggen -

Fånge i ovetandepalatset!

Det finns författare och författare. Det finns bra och dåliga. Beror helt enkelt på vem du frågar. Men en av mina favoriter är Martina Haag. Jag läste hennes första krönikesamling när den kom ut och sen dess har jag varit fast. Som ni säkert förstår är jag ett mycket hängivet fan.
FÖRSTÅR NI DÅ HUR FÖRBANNAD MAN BLIR NÄR MAN MÄRKER ATT HON GETT UT EN NY KÖRNIKESAMLING OCH JAG GÅR RUNT OVETANDE? HA? HA?

Så jag hoppas nu att meddelandet gick fram till Martina Haags lilla hus i Bromma (ja just det! jag vet vart du bor!) och att imorgon kommer DHL med ett paket med ett långt förlåt-brev i. Rimliga krav tycker jag!


Här kommer en liten beskrivning på den som Adlibris.com får stå för:
"Fånge i Hundpalatset ger dig svar på livets stora gåtor, som till exempel hur man mår om man mölar i sig ett kilo kött och en liten, liten bit majskolv, och vad man ska göra om man känner att man måste smygoperera sin man inne i huvudet. Och hur det var att vara mamma på neandertaltiden och hur man känner sig när man strippar framför självaste prins Daniel.

Varför gömmer sig Martina i mörkret när det ringer på hennes ytterdörr? Och vad betyder egentligen ekobrottsling? Och vad är det som bor nere i källaren hemma hos familjen Haag? Varför brinner det på hotellet när familjen Haag semesterar? Och vem är det egentligen som bestämmer över alla i Hundpalatset?

Fånge i Hundpalatset är Martinas femte bok och innehåller både nyskrivna krönikor och tidigare publicerat material från Aftonbladet och mama."


Förstår ni vilken chock man får när man helt ovetande möts av detta i bokhyllan?

Så jag fick helt enkelt ta ett allvarligt snack med Martina Haag om detta. (dvs. "Hej din nya bok är jättebra! om jag läst det? Självklart! Jag har ALLA dina böcker)

Ja.. Alltså ALLA dina tidigare böcker..

..Men det vet du ju redan! Du har ju sigerat de!


Tryck upp dig egen bok!

Jag tänkte bara tipsa om en sak som jag såg på Bokmässan. Minbok.nu hade ett monter där och berättade lite om hur man kan trycka sin egna bok i begränsad upplaga till ett mycket rimligt pris!

Helt otroligt! Nu kan i pincip vem som helst bli författare! Jag måste medge att det rycker lite i fingrarna, hur häftigt vore det inte att trycka upp sin egen bok? Så om någon av er där hemma sitter med ett färdigt manus, en körnikasamling eller novellsamling så tveka inte att skicka in den!

På hemsidan finns ett tio-stegs-program där kraven för att få ge ut står. Jag tittade snabbt igenom dem och såg inga konstigheter. Ha manust färdigt, skicka in så verkar de otroligt hjälpsamma med både layout och annat. Det skulle vara spännande och det finns så mycket talangfulla människor i min omgivning och över allt. Tänk, det skulle kanske kunna vara öppningen till en karriär?

Man kanske borde börja kolla igenom datorn? Jag är en sådan krönika person och har nog samlat på mig ett och annat genom mina år. Vi får se om det blir något..


Men till er där ute, tveka inte!
www.minbok.nu


Terve Mark!

På bokmässan kryllar det av olika monter där författare ställer upp på intervjuer, debatörer disskuterar osv.
Jag satte mig vid Piratförlagets scen på bokmässan och tänkte lyssna på Martina Haag som är en av mina favorit författare, har alla hennes böcker. Hennes första bok ("Hemma hos Martina"), eller rättare sagt krönika-samling har jag läst etttusentvå gånger.

Jag blev kvar även efter Martina Haag då Mark Levengood tänkte prata om sin tredje bok. Jag viste att han hade skrivit böcker, det gjorde jag. Det var dessa blommiga böcker i konstiga färger, med poetiska namn som jag så långe undvikit. Men på grund av Marks personlighet så var det givet att sitta kvar!

Och herregud vad jag och alla andra skratta (hade ju varit en vacker syn om bara jag satt och skratta). Han var så rolig. Sen gick det upp att det han berättade var inte berättelser från tomma intet, utan saker från boken.
Jag måste ha den där boken! 130kr och ett samtal senare så hade jag en bok och en autograf.

Men något som fastnade i mitt huvud under denna underhållande intervju var när mannen som intervjuade Mark frågade varför han skriver, och varför inte romaner? Då svarade Mark "Det beror ju på hur mycket man som person har att säga. Jag har bara sånna här vardagssaker och då blir det bara det"
Det var så sant som dagen. Man kan inte skriva mer än vad man har att säga.

Jag gick och köpte boken och nu har jag komit fram till att jag älskar den. Jag är så ledsen att jag missat de två första men ska även införskaffa dem. Boken är också en samling av olika små berättelser som på något sätt ändå håller ihop, man får bekanta sig med vänner och släktingar med Mark och det är minst sagt en rolig bok.

Just för att jag vet hur mycket jag undvikit dessa böcker på grund av utseendet så ska jag köra en liten följetong här på bloggen. Men små snuttar från Mark Levengoods tredje bok, "Och jag läste att det var omöjligt att leva lycklig förutan dig" För jag vet att jag ångrar mig för jag missat den! "You should not judge a book by it's cover" Jag vet, jag vet..

Så nästa inlägg blir en snutt från boken! Stay tuned..









Här har ni den blommiga boken i sin ståtlighet. Jag har ju helt ändrat åsikt, numera är den vacker!


Bibliotekets böcker skola bliva till nytta

Jag tyckte det var så roligt när jag var på Biblioteket i Tranemo. Eller som jag kallar det "Stora Biblioteket". Komiskt nog är det inte stort, men det är ju inte Tranemo heller, så antar att det går hand i hand.

Så skulle jag låna Émile Zolas bok "Krogen". Jag gick runt och kikade på alla bokstäver. Tyckte det var lite svårt att hitta i ett sådant litet bibliotek. Bokhyllorna gick liksom i konstiga mönster, som en liten labyrint. Efter en stunds tittande hittade jag bokstaven Z. Där fanns sex böcker. De var inte ens så många att det fick stå upp. Utan de låg där i hyllan jämte varandra. Alla sex var däckare.

Jag gick fram till disken och frågade om de hade boken. "Vänta bara, den måste jag hämta i magasinet" Sedan kommer hon tillbaka med något som ser ut som en bibel. "Varsegod, våra äldsta böcker har vi i magasinet nu för tiden"
Hjälp. Är den så gammal? Jag luktade lite lätt på boken. Den luktade sådär unket (som de gör på vinden eller hos gamla människor) Man kunde nästan lukta sig till historian. Man kunde nästen se alla tusen flottiga fingeravtryck som tillhört tidigare låntagare. Bokens rygg var sliten och framsidan var nött.

Jag fick dock en posetiv överraskning när jag öppnade den. Där satt Zola i en svartvit bild med en bok i sitt knä. Va roligt att de la in bilder i böckerna även på den tiden (de står att den är tryckt i Sverige 1946)

Sedan kommer nästa överraskning. Ett litet klistermärke som Tranemo bibliotek sjävla klistrat dit.
 
Jag tycker den sista delen är roligast. "Uppstår någon smittosam sjukdom i låntagarens hem.." Detta gör mig en aning förvirrad. Vad räknas till "smittosam sjukdom" Klamydia? Snuva? Magsjuka? Eller kanske digerdöden?
Vad ska man göra? Gå tillbaka och berätta? "Jo det är så att vi har åkt på en förkylning där hemma" Och vad händer med boken? Bränner de den? Eller måste JAG betala för sanering?
Va roligt att man smittas av sjukdomar av böcker också. Nu kan man lägga till den risken till alla de andra tusen där hemma (offentliga toaletter, olyckor, sex, blod, hosta, beröring osv)
och framförallt varför har vi inte samma klistermärken nu för tiden?

Nyare inlägg