Vi fortsätter på följetongen av Mark Levengoods bok "Och jag läste det var omöjligt att leva lycklig förutan dig"
Viktigt att notera att jag inte slänger in hela boken här på bloggen, utan små små delar som jag tycker gör den värd att läsa! Små teasers!


Sidan 51 (som ni märker hoppar jag i boken, men eftersom de är små berättelser så spelar det ingen roll):
"Min vän Niklas fick en röd cykel. Jag var väldigt avundsjuk på den, och bad var kväll i min aftonbön om att få en likadan. Det hjälpte inte. Så jag snodde Niklas cykel. Tro inte att detta försök att hjälpa Gud på traven uppskattades av Niklas. Tvärtom, den lilla hedungen slog mig över näsan så att blodet sprutade, och jag lärde mig att männisiskan inte ska agera Gud.
Nej, låt Gud vara Gud.
Så får vi väl låna varandras cyklar så länge"


Något som slår mig är varför ville alla ha en RÖD cykel när vi var små?
(Bilden är snodd på google)